MasVis: The Doors på CD

[AndersH]

Vilka DOORS utgivningar på CD tycker ni bäst om?
Det är inte helt lätt att få koll på de tidiga CD utgivningarna (före 1993). Jag tycker det är närmast hopplöst att skilja de olika utgivningarna åt. Elektra använder samma produktnummer för olika utgivningar.


Här är vad jag hittat på nätet, men jag är inte säker på att det stämmer…

http://www.doorscollectors.com/discog_uffcd.htm

The Doors:
1:1983-12-01 WEA/ELEKTRA 74007-2 (242-012)
2:1988-09-22 WEA/ELEKTRA 974 007-2
3:1991-02-25 WEA/ELEKTRA 7559-74007-2 (Remastered B. Botnick & Doors)
4: 1993 DCC (Remastered Hoffman)
5: 1999 WEA/ELEKTRA (Remastered B. Botnick & Doors 96/24 Grundman mastering)

Strange Days:
1: 1985-08 WEA/ELEKTRA 9 74014-2 EUROPE: 042 016
2: 1988-12-21 WEA/ELEKTRA 974 014-2
3: 1991-02-25 - WEA/ELEKTRA 7559-74014-2 (Remastered B. Botnick & Doors)
4: 1993 DCC
5: 1999 WEA/ELEKTRA (Remastered B. Botnick & Doors 96/24 Grundman mastering)

Waiting For The Sun:
1: 1985-08 WEA/ELEKTRA 9 74024-2 EUROPE: 042 041
2: 1988-09-22 WEA/ELEKTRA 974024-2
3: 1991-02-25 - WEA/ELEKTRA 7559-74024-2 Remastered B. Botnick & Doors)
4: 1993 DCC
5: 1999 WEA/ELEKTRA (Remastered B. Botnick & Doors 96/24 Grundman mastering)

The Soft Parade:
1: 1988-09-22 WEA/ELEKTRA 97500-2
2: 1991-02-25 - WEA/ELEKTRA 7559-75005-2 (Remastered B. Botnick & Doors)
3: 1999 WEA/ELEKTRA (Remastered B. Botnick & Doors 96/24 Grundman mastering)

Morrison Hotel:
1: 1984-10 WEA/ELEKTRA EKS 75007-2 EUROPE: 042 080
2: 1988-10-14 WEA/ELEKTRA 975 007-2
3: 1991-02-25 - WEA/ELEKTRA 7559-75007-2 Remastered B. Botnick & Doors)
4: 1993 DCC
5: 1999 WEA/ELEKTRA (Remastered B. Botnick & Doors 96/24 Grundman mastering)

L.A. Woman:
1: 1984-10 WEA/ELEKTRA EKS 75011-2 EUROPE: 2-042 090
( 2: 1987 WEA/ELEKTRA EKS-75011-2 EUROPE: 242090)
3: 1988-09-22 WEA/ELEKTRA 975 011-2
4: 1991-02-25 - WEA/ELEKTRA 7559-75011-2 Remastered B. Botnick & Doors)
5: 1993 DCC

Jag har inte tagit med utgivningar efter 1999. Första utgivningarna man tydligt talar om på omslaget att de är re-mastered, är 1991 (om året nu stämmer)? Tydlig minskning av dynamiken ser man efter from 1993 (DCC).

Någon som har koll på detta?

[AndersH]

[AndersH]

[AndersH]

DCC av Hoffman, Många på Hoffman forum tycker att denna är den mest välljudande utgåvan. Själv håller jag tidigaste utgåvan som bäst.
Flera av DCCs utgåvor bär tydliga spår av dynamik begränsning, dock är inte denna värst.

[AndersH]

Strange Days...

Strange Days re-mastered från 1991 (om det stämmer?) samt 1999.
Enligt omslagen på skivorna står samma gäng för re-masteringen. Dock hävdar man på 1999 konvolutet att man använt 96/24 + att B. Grundman har deltagit.
1999 versionen bär tydliga spår av dynamik begränsning. Jag har också noterat att 1999 releasen skattas högt på Hoffman forumet.







Edit:
Glömde Hoffmans DCC Gold från 92/93 - dyr begagnad. obegripligt populär.

[AndersH]

Inte så många kommentarer till denna tråd, -kan jag vara ensam om att gilla The Doors på Faktiskt?

Skillnaden mellan olika masteringar påverkar musikupplevelsen mer än skillnaden mellan olika förstärkare, eller?

Nu 3:e albumet ”Waiting For The Sun” från 1968. Den första “remastrade” versionen från 1991(?), tycker jag låter riktigt bra. DCC versionen (1993) har synliga dynamik begränsningar i framförallt vänster kanal. Om någon har andra versioner av albumet, posta MasVis bild.







EDIT: Från Pekka kommer denna!

[Max_Headroom]

Inte så många kommentarer till denna tråd, -kan jag vara ensam om att gilla The Doors på Faktiskt?

Dom är väldigt ojämna tycker jag. Jag gillar "Riders of the Storm", väldigt bra låt.
Men annars, så pja...

[PekkaJohansson]

Jag är mycket tacksam för informationen! Köpte ett gäng Doors när jag började intressera mig för tidiga utgåvor på riktigt, men har varken lyssnat eller analyserat dem ordentligt. Förmodligen beror det på att jag upplever gruppens produktion som väldigt ojämn. Jag återkommer med analys av min japanska utgåva av debutalbumet.

AndersH, skulle du i all vänlighet vilja döpa om dina MasVis-trådar i stil med "MasVis: The Doors"?

Mvh Pekka

[petersteindl]

Jag är mycket tacksam för informationen! Köpte ett gäng Doors när jag började intressera mig för tidiga utgåvor på riktigt, men har varken lyssnat eller analyserat dem ordentligt. Förmodligen beror det på att jag upplever gruppens produktion som väldigt ojämn. Jag återkommer med analys av min japanska utgåva av debutalbumet.

AndersH, skulle du i all vänlighet vilja döpa om dina MasVis-trådar i stil med "MasVis: The Doors"?

Mvh Pekka

Just det. Det är en bra påpekan. Om admin får för sig att flytta ihop alla MasVis till en avdelning så underlättar väl det. Själv är jag inte så bevandrad i the Doors förutom att jag hört det mesta men det är bara några få låtar som jag verkligen gillar.

MvH
Peter

[Almen]

Inget som jag har hört med The Doors har fått mig att vilja lyssna mera.

Men det är uppenbart att de har påverkat väldigt många väldigt djupt.

[PekkaJohansson]

Min japanska utgåva med katalognummer 20P2-2344 är identisk - då vet vi det!

Med vänlig hälsning

Pekka

[AndersH]

Jag är mycket tacksam för informationen! Köpte ett gäng Doors när jag började intressera mig för tidiga utgåvor på riktigt, men har varken lyssnat eller analyserat dem ordentligt. Förmodligen beror det på att jag upplever gruppens produktion som väldigt ojämn. Jag återkommer med analys av min japanska utgåva av debutalbumet.

AndersH, skulle du i all vänlighet vilja döpa om dina MasVis-trådar i stil med "MasVis: The Doors"?

Mvh Pekka

Har döpt om mina trådar, det kans kan vara vettigt, men mindre spännande.
Att Doors skulle vara ojämna har ju jag svårt att hålla med om. Men jag är nog för insnöad på gruppen för att inse det. Visst finns det ungefär 2-3 dikter (=3-4min) som Jim läser, detta på 6 album, inte så farligt. Resten av materialet är ju kanon!

Pekka, din JP pressade version av debut albumet är den bästa versionen (tycker jag).

/Anders

[PekkaJohansson]

Jo, det är väl den allra första versionen och den brukar ju vara bäst.

Uppmuntrad av dina ord om Doors ska jag försöka sätta mig ner och bekanta mig lite närmare med gruppen. Hittills har jag lyssnat mest på debutalbumet.

Mvh Pekka

[AndersH]

Och nu 4:e albumet ”The Soft Parade” 1969, anses som gruppens svagaste. Men jag tycker ända att det är fantastiskt bra och jämnt!

I Inledningen på tråden listade jag vad jag tror är Doors releaser på CD före millennium skiftet. Förra året slog dock Audio Fidelity till med en 24KT release av ”The Soft Parade”, ”mastrad” av Steve Hoffman. Audio Fidelity pratar ju gärna högt om termer som ”flat transfer from original master tape” etc.
Jag har länge satt mitt hopp till att Audio Fidelity skulle gå i bräschen för lite nytänkande (tillbaka till 80-talet;-) vad gäller (re)mastering, dvs överför inspelningen oförvanskad.

Nedan kan vi jämföra 1988 års utgivning med Steve Hoffman/Audio Fidelity ano 2009







Trots utseendet på vänster kanalen (klippning av toppar) så låter det hyfsat om AF releasen. Men om man som jag är allergisk mot dynamik begränsning, så väljer man en tidigare utgåva.


/Anders

[PekkaJohansson]

Var är den här skivan pressad? Jag har en tysk utgåva från 1988 som skiljer sig en aning från den här grafen (15,99 resp 14,74 dB toppfaktor).

Mvh Pekka

[PekkaJohansson]

Nu snurrar debutplattan i min DVD-spelare. Samtidigt har jag kört LA Woman från 1987 och 1991 i MasVis. Sist men inte minst har jag köpt Strange Days i första utgåvan från 1985 - har 1991-utgåvan hemma och det duger ju inte.

Med vänlig hälsning

Pekka

[AndersH]

Nu snurrar debutplattan i min DVD-spelare. Samtidigt har jag kört LA Woman från 1987 och 1991 i MasVis. Sist men inte minst har jag köpt Strange Days i första utgåvan från 1985 - har 1991-utgåvan hemma och det duger ju inte.

Med vänlig hälsning

Pekka

Jag måste säga att jag är avundsjuk på att du har "Strange Days" från 1985.

Min 1988 av "The Doors" är tillverkad i West Germany.
Katalog nummer:7559-74007
Matrix: SRC-02 (974 007-2 SRC-02)
På din version av "L.A. Woman" från 1987, står det något om "remastering" på omslaget?

Mvh
Anders

[PekkaJohansson]

Jag måste säga att jag är avundsjuk på att du har "Strange Days" från 1985.

Den beställdes i går så det återstår att se om rätt version dyker upp i brevlådan. Det har hänt förr att en annan utgåva än den uppgivna har levererats. Jag håller tummarna!

Min 1988 av "The Doors" är tillverkad i West Germany.
Katalog nummer:7559-74007
Matrix: SRC-02 (974 007-2 SRC-02)
På din version av "L.A. Woman" från 1987, står det något om "remastering" på omslaget?

Mvh
Anders

Aha, då är din 1988-version av "The Doors" annorlunda. Min är "Made in Germany" och har 7559-74007-2 som både katalog- och matrisnummer. Intressant att de är så lika men ändå olika.

På LA Woman-utgåvan från 1987 står det klassiska "The music on this Compact Disc was originally recorded on analog equipment. We have attempted to preserve..." och så vidare. Den har också två olika katalognummer: EKS-75011-2 samt, för Europa, 242090. Min gissning är att det är samma master som 1984-utgåvan, men det behöver jag få bekräftat.

Med vänlig hälsning

Pekka

[AndersH]

Min L.A Woman (975-011-2 SRC-01, WG) är då alltså från 1991, som jag misstänkt,
Det står tydligt på baksidan att den är "re-mastered". Enligt den källa (som inte går att lita på) jag hänvisar till i toppen på tråden borde det dock utifrån katalognummret vara 1988 års utgåva.
Man kan alltså inte lita på att katalognummren på skivorna avspeglar vilken utgåva det är. Att hålla i bakhuvudet när man köper skivor via nätet.

Mvh
Anders

[AndersH]

5:e albumet (Morrison Hotel/Hard Rock Cafe) från 1970. Här en jämförelse mellan första utgåvan från 1984(?) och Audio Fidelity 24Kt 2009.

Jag tycker 1984 versionen låter otroligt bra. AF versionen är OK, men allt handlar ju om vad man jämför med.






Notera att toppfaktorn vänster kanal diffar det endast 0,03 dB mellan utgåvorna. Men om man kör det igenom allpass filtret, så märks det ändå att topparna är klippta.
Om jag nu tolkat MasVis diagrammen rätt, (Svante)?


Mvh
Anders

[AndersH]

Nu 6:e och sista albumet L.A. Woman (1971).
Jag har bara tillgång till 1991 års remastrade version samt DCC remastern. De är båda ok (jmf 1999), men skulle ju helst vilja ha den första utgåvan.






Jag hoppas att Pekka kan lägga in sin version, vore intressant att se!
Till dess fuskar jag och lägger in spåret L.A. Woman från The Best Of (1985). ”The Best Of” vill jag inte rekommendera, man kan ju inte ha samlings skivor av en sådan jämn grupp som The Doors;-) Men ”The Best Of ”, sålde i ett stort antal när den släpptes på CD och är hyfsat enkel att få tag på.




mvh
Anders

[PekkaJohansson]

Nu 6:e och sista albumet L.A. Woman (1971).
Jag har bara tillgång till 1991 års remastrade version samt DCC remastern. De är båda ok (jmf 1999), men skulle ju helst vilja ha den första utgåvan.

Jag hoppas att Pekka kan lägga in sin version, vore intressant att se!
mvh
Anders

Ska bli - jag rippade första spåret på L.A. Woman, men återkommer med titelspåret.

Mvh Pekka

[PekkaJohansson]

Så här ser det ut:



Med vänlig hälsning

Pekka

[subjektivisten]

Jäkligt kul tråd. Jag sålde mina DCC vinyler av The Doors. Dom lät instängda och luddiga. Läste man om masteringen så hade Hoffman använt rörgraveringsverk och jag tror även han använde ett par usla SET slutsteg vid masteringen.
Vill påpeka att dom nya Audio fidelity utgåvorna är HDCD, så det inte blir fel när man kollar i datorn.

[AndersH]

Så här ser det ut:


Med vänlig hälsning

Pekka

Intressant utseende på histogrammet. I övrigt tycker jag de olika utgåvorna av L.A. Woman verkar vara mer lika än de övriga låtarna vi jämfört. 1987 versionen (Pekkas) är faktiskt marginellt starkare utstyrd än 1991 re-mastrade version.


/Anders

[Svante]

Jag lägger väl en länk här också då:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 135#945135

[Objektivisten]

Jag hoppas man får skriva att man gillar "The Doors" skarpt här utan att ha ett histogram att kommma med Jag tycker tvärtemot en del andra att gruppen höll en väldigt hög jämn nivå musikaliskt, även om gruppen mognade på slutet. På CD har jag den remastrade utgåvan från -91 (samtliga album) och jag tycker dom låter fantastiskt bra remastrade samtliga, högst håller jag nog "Soft Parade".

[phon]

Jag måste säga att jag är avundsjuk på att du har "Strange Days" från 1985.

Jag har Strange Days från 1967 här framför mig, den fick jag av en kusin i USA innan den kom till Sverige. Vinyl då förstås ....

Bra skiva. Waiting for the sun har jag också, den är bra den med.

Utgivna på Elektra står det.

[PekkaJohansson]

Jo, jag kämpar vidare med Doors. Hörde debutalbumet och halva "L.A. Woman" i helgen utan att bli så där jätteimponerad. Det är något med det murriga sena sextiotalsljudet, jätteekot på sången och det allmänt återhållna musicerandet som jag har svårt för. I mina öron låter det betydligt tröttare än jag skulle gissa av de grafer som syns ovan. Att ljudkvaliteten sjunker i takt med att experimentlustan ökar under andra halvan av sextiotalet har jag konstaterat förut. Jag får ungefär samma känsla när jag lyssnar på engelsk bluesrock från samma tid - det låter som om musikerna inte kommer loss riktigt. Jag spelade "Elvis Golden Records vol 3" med låtar från cirka 1961-1964 - där kan vi snacka om drag! Nåväl, näst på tur står "Strange days". Skam den som ger sig!

Med vänlig hälsning

Pekka

[AndersH]

Jo, jag kämpar vidare med Doors. Hörde debutalbumet och halva "L.A. Woman" i helgen utan att bli så där jätteimponerad. Det är något med det murriga sena sextiotalsljudet, jätteekot på sången och det allmänt återhållna musicerandet som jag har svårt för. I mina öron låter det betydligt tröttare än jag skulle gissa av de grafer som syns ovan. Att ljudkvaliteten sjunker i takt med att experimentlustan ökar under andra halvan av sextiotalet har jag konstaterat förut. Jag får ungefär samma känsla när jag lyssnar på engelsk bluesrock från samma tid - det låter som om musikerna inte kommer loss riktigt. Jag spelade "Elvis Golden Records vol 3" med låtar från cirka 1961-1964 - där kan vi snacka om drag! Nåväl, näst på tur står "Strange days". Skam den som ger sig!

Med vänlig hälsning

Pekka

Pekka, bra att du fortsätter. Men ”Strange Days” är ju gruppens mest psykedeliska platta, det kommer inte gå bra. Det kanske är så att The Doors helt enkelt är lite för modernt för dig;-)

Och du har helt rätt i att vi borde starta MasVis trådar om Jeff Beck, Truth och John Mayall & The Bluesbreakers With Eric Clapton;-)

Mvh
Anders

[PekkaJohansson]

Efter att ha fräschat upp mitt minne av "Strange days" måste jag säga att det är min favorit hittills. Dessutom låter den bitvis anständigt. Med lite tur anländer dessutom 1985-utgåvan snart.

Mvh Pekka

[AndersH]

Jag hoppas man får skriva att man gillar "The Doors" skarpt här utan att ha ett histogram att kommma med Jag tycker tvärtemot en del andra att gruppen höll en väldigt hög jämn nivå musikaliskt, även om gruppen mognade på slutet. På CD har jag den remastrade utgåvan från -91 (samtliga album) och jag tycker dom låter fantastiskt bra remastrade samtliga, högst håller jag nog "Soft Parade".

Jag håller med, tycker också att den första remastrade katalogen från 1991 låter bra. riktigt bra för att vara en remastrad version. Förstår bara inte varför Elektra gör om det hela 1999 med sämre resultat.

/Anders

[Audix]

Jag måste säga att jag är avundsjuk på att du har "Strange Days" från 1985.

Jag har 85-utgåvan i mp3-format (iofs 320 kbit/s). Tog för skoj skull och konverterade den till wav och stoppade in i MasVis.

Kan bli intressant att jämföra med Pekkas kommande 85-CD.

[kodapa]

Trevligt med Doors, det var mina favoriter i mitten på 90-talet. En favorit som jag inte lyssnat mig trött på är twentyeth century fox.

[PekkaJohansson]

Illa. "Strange days" visade sig vara 1991-utgåvan - och jag som hoppade över 1985-utgåvan på japansk press häromdagen...

Med vänlig hälsning

Pekka

[AndersH]

Illa. "Strange days" visade sig vara 1988-utgåvan - och jag som hoppade över 1985-utgåvan på japansk press häromdagen...

Med vänlig hälsning

Pekka

Trist, jag hade också beställt Strange Days - 1985. Den kom i torsdags, och de var 1991 remastrade version;-( Nu var den väldigt billig och det hela var en chansning. Det står "(C) 1985 ELEKTRA" på baksidan vilket inte har något att göra med när skivan är pressad.

Mvh
Anders

[PekkaJohansson]

Illa. "Strange days" visade sig vara 1988-utgåvan - och jag som hoppade över 1985-utgåvan på japansk press häromdagen...

Med vänlig hälsning

Pekka

Trist, jag hade också beställt Strange Days - 1985. Den kom i torsdags, och de var 1991 remastrade version;-( Nu var den väldigt billig och det hela var en chansning. Det står "(C) 1985 ELEKTRA" på baksidan vilket inte har något att göra med när skivan är pressad.

Mvh
Anders

Exakt. Det är uppenbart att en stor majoritet av säljarna inte har kunskap om hur man skiljer de olika pressningarna åt. Nåja, det är bara att fortsätta jakten.

Mvh Pekka

[PekkaJohansson]

Tänk vad livet kan ta intressanta vändningar. När jag i dag sitter och sorterar skivor upptäcker jag i min hylla inget mindre än Doors andra album "Strange Days" på japansk pressning på Sanyo från 1985! Här är MasVis-grafer för titelspåret:



Med vänlig hälsning

Pekka

[PekkaJohansson]

Och här kommer för jämförelsens skull den remastrade versionen av samma titelspår från 1991. Blir någon förvånad över resultatet? I rättvisans namn måste det ändå sägas att dessa versioner från 1991 är hyggligt välbevarade.



OK, Anders, är vi redo för "Hello, I love you" från "Waiting for the sun" från 1985?



Kopiera gärna bilden och klistra in den bland övriga grafer av samma sång på sid 1!

Med vänlig hälsning

Pekka

[AndersH]

Och här kommer för jämförelsens skull den remastrade versionen av samma titelspår från 1991. Blir någon förvånad över resultatet? I rättvisans namn måste det ändå sägas att dessa versioner från 1991 är hyggligt välbevarade.

http://user.faktiskt.io/PekkaJohansson/StrangeDays1991.gif

OK, Anders, är vi redo för "Hello, I love you" från "Waiting for the sun" från 1985?

http://user.faktiskt.io/PekkaJohansson/HelloILoveYou1985.gif

Kopiera gärna bilden och klistra in den bland övriga grafer av samma sång på sid 1!

Med vänlig hälsning

Pekka

Är "Hello I Love You" ett nyinköp?
Hur som helst blir avundsjuk. Jag håller ändå med dig, min remastrade version ser ju ut att vara ovanligt lite förstörd.

Mvh
Anders

P.S. Efter lite trixande finns 1985 "Hello I Love You" med bland övriga bilder av låten. D.S.

[AndersH]

Är "Hello I Love You" ett nyinköp?

- Nu har jag har sett dina kap från Japan... Fantastiskt.

Mvh
Anders

[nian]

Bumpar tråden nu när de nya CD/SACD hybriderna från Analogue Productions har släppts. Först ut är debutalbumet. Har inte jämfört med äldre versioner än.

[nian]

Å så en detaljerad analys.

[RMA]

Var hittar man dessa nya versioner?

[nian]

Var hittar man dessa nya versioner?

Analouge Productions ägs av Acoustic sounds tror jag.

http://store.acousticsounds.com/

Jag brukar beställa från Elusive Disc.

http://www.elusivedisc.com/

Fraktpriserna från USA verkar ha gått upp de senaste månaderna.

[RMA]

Tackar för tipset,hur låter skivorna? Graferna ser ju skapliga ut annars.

[nian]

Jag har bara lyssnat på de två första än. Jag vill lyssna lite mer innan jag bestämmer mig för hur de låter.
Men första intrycket är positivt.

[Kronkan]

Jo, jag kämpar vidare med Doors. Hörde debutalbumet och halva "L.A. Woman" i helgen utan att bli så där jätteimponerad. Det är något med det murriga sena sextiotalsljudet, jätteekot på sången och det allmänt återhållna musicerandet som jag har svårt för. I mina öron låter det betydligt tröttare än jag skulle gissa av de grafer som syns ovan. Att ljudkvaliteten sjunker i takt med att experimentlustan ökar under andra halvan av sextiotalet har jag konstaterat förut. Jag får ungefär samma känsla när jag lyssnar på engelsk bluesrock från samma tid - det låter som om musikerna inte kommer loss riktigt. Jag spelade "Elvis Golden Records vol 3" med låtar från cirka 1961-1964 - där kan vi snacka om drag! Nåväl, näst på tur står "Strange days". Skam den som ger sig!

Med vänlig hälsning

Pekka

Pekka, bra att du fortsätter. Men ”Strange Days” är ju gruppens mest psykedeliska platta, det kommer inte gå bra. Det kanske är så att The Doors helt enkelt är lite för modernt för dig;-)

Och du har helt rätt i att vi borde starta MasVis trådar om Jeff Beck, Truth och John Mayall & The Bluesbreakers With Eric Clapton;-)

Mvh
Anders

Jag har alla album på vinyl som de gett ut och något mer. Fast Waiting for the midnight sun är i form av en liveplatta från Stockholm.

Tror inte Pekka kommer att ändra sin upplevelse av the Doors för att han spelar flera låtar. Så är det nog. Men det händer nog då och då att något åker på Gyron hemma hos oss. Så är det för mig. Vet att inställingen till Doors varierar kraftigt.

När jag går in och lyssnar på Tuben med lurar så finner jag denna filmmusik med ursprung från Doors. Är med och skapar en riktigt suggestiv upplevelse i Apocalypse now av Coppola

http://www.youtube.com/watch?v=wRwwUZLV-IE

[nian]

Jag har lyssnat lite på debuten nu och har jämfört med remastern från 1991. Möjligtvis så är den nya versionen lite mjukare i de högre registren.
Jag tycker att den nya versionen låter bra och rekommenderar ett köp om man har pengarna. Å andra sidan finns äldre utgåvor som också låter bra och är betydligt billigare.

[nian]

Strange Days - Analogue Productions 2013

[nian]

Strange Days - Analogue Productions 2013

[PekkaJohansson]

Intressant skillnad på titelspåret från "Strange days" mellan 1985 års version och Analogue Productions - nästan 3 dB lägre toppfaktor på den senare. Jag undrar också vad Analogue Productions "all tube system" gör med ljudet på väg till digital master. Det är förstås inte omöjligt att den nya utgåvan låter OK ändå, men jag blir då inte köpsugen. De fem-sex nya plattor jag köpte förra året var alla besvikelser trots i vissa fall rekommendationer på ljudkvalitetsmässig grund. Jag blir allt mer övertygad om att bara köpstopp och tydliga önskemål om helt raka överföringar med minimalt förvrängande kedja kan få bolagen att bolagen att ändra kurs. Normalt hade jag dammsugit nätet på information om de nya Doors-utgåvorna, men just nu finns inte tid till det. Tack till nian för grafer!

Med vänlig hälsning

Pekka

[Kronkan]

Här Pekka finns en rekommendation om en utgåva

The Doors 40th Anniversary re-issues
http://www.sharoma.com/loudness_war.htm

Klart att du kommer att skaffa dig en sådan. Om detta tvekar jag inte.

[PekkaJohansson]

Kronkan,

Jag har den hårda vägen lärt mig att inta en sund skepsis mot kompaktskivor som producerats efter 1990. Det visar sig vid en snabb kontroll på nätet att 40-årsjubileumsutgåvorna av Doors är ommixade. För mig som söker så ursprungstrogna och oprocessade utgåvor som möjligt är valet lätt: 40-års-Doors går fetbort.

Jag sitter nöjd med min samling av tidiga Doors-utgåvor på cd. Jag är förstås intresserad om det skulle dyka upp något intressant alternativ på marknaden, men så tycks ännu inte vara fallet.

Nu ska jag spela "Strange days" från 1985!

Med vänlig hälsning

Pekka

[Kronkan]

Ett försök.

Det är tyvärr inte enbart de digitala dsitributionsformerna som har och har haft problem. Även Lp-skivor har varit drabbade.

Bara lyssnat på Nina Simone i kväll. Gamla inspelningar. Lite knaster får man stå ut med. Men ljudet!

[nian]

text........ 40-års-Doors går fetbort .......mer text

Jag föredrar också orginalen men efter att ha läst lite på "webben" så verkar remixen av the Doors S/T vara mer omtyckt än de andra remixade albumen.

[Kronkan]

http://www.dr.loudness-war.info/index.p ... rch_album=

[nian]

Strange Days låter mycket bättre än the Doors S/T. S/T låter mer beslöjat. Det kanske beror på följande, hämtat från acoustic sounds hemsida:
"All were cut from the original analog masters by Doug Sax, with the exception of The Doors, which was made from the best analog tape copy"