Moderator: Redaktörer
Objektivisten skrev:Jag hoppas man får skriva att man gillar "The Doors" skarpt här utan att ha ett histogram att kommma medJag tycker tvärtemot en del andra att gruppen höll en väldigt hög jämn nivå musikaliskt, även om gruppen mognade på slutet. På CD har jag den remastrade utgåvan från -91 (samtliga album) och jag tycker dom låter fantastiskt bra remastrade samtliga, högst håller jag nog "Soft Parade".
AndersH skrev:Jag måste säga att jag är avundsjuk på att du har "Strange Days" från 1985.

PekkaJohansson skrev:Illa. "Strange days" visade sig vara 1988-utgåvan - och jag som hoppade över 1985-utgåvan på japansk press häromdagen...
Med vänlig hälsning
Pekka
AndersH skrev:PekkaJohansson skrev:Illa. "Strange days" visade sig vara 1988-utgåvan - och jag som hoppade över 1985-utgåvan på japansk press häromdagen...
Med vänlig hälsning
Pekka
Trist, jag hade också beställt Strange Days - 1985. Den kom i torsdags, och de var 1991 remastrade version;-( Nu var den väldigt billig och det hela var en chansning. Det står "(C) 1985 ELEKTRA" på baksidan vilket inte har något att göra med när skivan är pressad.
Mvh
Anders
PekkaJohansson skrev:Och här kommer för jämförelsens skull den remastrade versionen av samma titelspår från 1991. Blir någon förvånad över resultatet? I rättvisans namn måste det ändå sägas att dessa versioner från 1991 är hyggligt välbevarade.
http://user.faktiskt.io/PekkaJohansson/StrangeDays1991.gif
OK, Anders, är vi redo för "Hello, I love you" från "Waiting for the sun" från 1985?
http://user.faktiskt.io/PekkaJohansson/HelloILoveYou1985.gif
Kopiera gärna bilden och klistra in den bland övriga grafer av samma sång på sid 1!
Med vänlig hälsning
Pekka
RMA skrev:Var hittar man dessa nya versioner?
AndersH skrev:PekkaJohansson skrev:Jo, jag kämpar vidare med Doors. Hörde debutalbumet och halva "L.A. Woman" i helgen utan att bli så där jätteimponerad. Det är något med det murriga sena sextiotalsljudet, jätteekot på sången och det allmänt återhållna musicerandet som jag har svårt för. I mina öron låter det betydligt tröttare än jag skulle gissa av de grafer som syns ovan. Att ljudkvaliteten sjunker i takt med att experimentlustan ökar under andra halvan av sextiotalet har jag konstaterat förut. Jag får ungefär samma känsla när jag lyssnar på engelsk bluesrock från samma tid - det låter som om musikerna inte kommer loss riktigt. Jag spelade "Elvis Golden Records vol 3" med låtar från cirka 1961-1964 - där kan vi snacka om drag! Nåväl, näst på tur står "Strange days". Skam den som ger sig!
Med vänlig hälsning
Pekka
Pekka, bra att du fortsätter. Men ”Strange Days” är ju gruppens mest psykedeliska platta, det kommer inte gå bra. Det kanske är så att The Doors helt enkelt är lite för modernt för dig;-)
Och du har helt rätt i att vi borde starta MasVis trådar om Jeff Beck, Truth och John Mayall & The Bluesbreakers With Eric Clapton;-)
Mvh
Anders
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 24 gäster