Lust skrev:PeterAkemark skrev:
Jag känner bara till en högtalare där konstruktören har applicerat T/S parameterteknik på ett mellanregisterelement. Det var någon gång under 70-talet då D.B. Keele designade, för EV, ett mellanregisterelement enligt samma riktlinjer som baselementet, dvs med ett Qt som satisfierade en önskad frekvenrespons och transientegenskap, Vas var känt och elementet byggdes in i en basreflexlåda.
Har visserligen varit engagerad sedan slutet på 70-talet, men inte fanns det väl något som hettte T/S-parametrar då inte? De uppstod väl först på 80-talet någon gång?
Jag arbetade för ett högtalarföretag omkring 1975 och några år. Jag använde mig av metodiken för att designa högtalare på den tiden. Vi var väl bland de första att göra så i Sverige. Jag kommer också ihåg att jag introducerade teorierna för både Isophon, som byggde och levererade element till företaget, och ett annat tyskt företag WHD Wilhelm Huber. Det tog emellertid mycket lång tid innan metodiken blev mer allmänt använd. I USA var användandet mer spritt, CTS, JBL, EV och Altec var tillverkare som snabbt drog nytta av metodiken. Det fanns också flera hifi-tillverkare, Ohm, Jensen, Peavey, DuKane för att nämna några.
Svante skrev:[Nja, T/S-parametrarna har man ju främst nytta av när man ska dimensionera en låda. Diskantelement har ju nästan alltid "låddan" inbyggd i form av en liten sluten luftvolym bakom domen.
Det som är intressant av T/S för diskantelement är väl systemresonansen fc och Qts. Övriga egenskaper bestäms i stor grad av hur snälla konuppbrytningarna är och vid vilken frekvens de uppstår. Det finns flera saker, men ingen av dem står bland T/S-paramterarna, utan man letar nog hellre bland ton- och distkurvor.
Mellanregisterelement, däremot, brukar väl ha T/S-parametrar? Eller är det de som kallas "midwoofer" jag tänker på tro. Hursomhelst, har de en fastbyggt kavitet är T/S rätt ointressant, men utan den så behövs de.
Jo, det är det förstås, men min tanke rör element som inte har en "lådda"/burk. De element som jag mätt på har ofta Qt omkring 1 eller änny mer. Diskanterna likaså.