Thiele & Small igen...

[PeterAkemark]

Sedan många år sedan så är det mer eller mindre vanligt att bashögtalare är specificerade med T/S parametrar. Det har också medfört en större förståelse för bashögtalarens eventuella egenskaper i avsikt på transientåtergivning. Tekniken är också idag väl förankrad hos tillverkare och konstruktörer. Så långt allt väl. Men av vilken orsak är detta förnämliga synsätt på ett högtalarelement begränsat till just bashögtalare?

Jag känner bara till en högtalare där konstruktören har applicerat T/S parameterteknik på ett mellanregisterelement. Det var någon gång under 70-talet då D.B. Keele designade, för EV, ett mellanregisterelement enligt samma riktlinjer som baselementet, dvs med ett Qt som satisfierade en önskad frekvenrespons och transientegenskap, Vas var känt och elementet byggdes in i en basreflexlåda. För ett diskantelement har jag inte funnit någon tillverkare ännu som specificerar sin element så.

Skulle det inte vara önskvärt att mellanregister och diskanter också specificerades med T/S parametrar?

[Svante]

Nja, T/S-parametrarna har man ju främst nytta av när man ska dimensionera en låda. Diskantelement har ju nästan alltid "låddan" inbyggd i form av en liten sluten luftvolym bakom domen.

Det som är intressant av T/S för diskantelement är väl systemresonansen fc och Qts. Övriga egenskaper bestäms i stor grad av hur snälla konuppbrytningarna är och vid vilken frekvens de uppstår. Det finns flera saker, men ingen av dem står bland T/S-paramterarna, utan man letar nog hellre bland ton- och distkurvor.

Mellanregisterelement, däremot, brukar väl ha T/S-parametrar? Eller är det de som kallas "midwoofer" jag tänker på tro. Hursomhelst, har de en fastbyggt kavitet är T/S rätt ointressant, men utan den så behövs de.

[Lust]

Jag känner bara till en högtalare där konstruktören har applicerat T/S parameterteknik på ett mellanregisterelement. Det var någon gång under 70-talet då D.B. Keele designade, för EV, ett mellanregisterelement enligt samma riktlinjer som baselementet, dvs med ett Qt som satisfierade en önskad frekvenrespons och transientegenskap, Vas var känt och elementet byggdes in i en basreflexlåda.

Har visserligen varit engagerad sedan slutet på 70-talet, men inte fanns det väl något som hettte T/S-parametrar då inte? De uppstod väl först på 80-talet någon gång?

[PeterAkemark]

Jag känner bara till en högtalare där konstruktören har applicerat T/S parameterteknik på ett mellanregisterelement. Det var någon gång under 70-talet då D.B. Keele designade, för EV, ett mellanregisterelement enligt samma riktlinjer som baselementet, dvs med ett Qt som satisfierade en önskad frekvenrespons och transientegenskap, Vas var känt och elementet byggdes in i en basreflexlåda.

Har visserligen varit engagerad sedan slutet på 70-talet, men inte fanns det väl något som hettte T/S-parametrar då inte? De uppstod väl först på 80-talet någon gång?

Jag arbetade för ett högtalarföretag omkring 1975 och några år. Jag använde mig av metodiken för att designa högtalare på den tiden. Vi var väl bland de första att göra så i Sverige. Jag kommer också ihåg att jag introducerade teorierna för både Isophon, som byggde och levererade element till företaget, och ett annat tyskt företag WHD Wilhelm Huber. Det tog emellertid mycket lång tid innan metodiken blev mer allmänt använd. I USA var användandet mer spritt, CTS, JBL, EV och Altec var tillverkare som snabbt drog nytta av metodiken. Det fanns också flera hifi-tillverkare, Ohm, Jensen, Peavey, DuKane för att nämna några.

[Nja, T/S-parametrarna har man ju främst nytta av när man ska dimensionera en låda. Diskantelement har ju nästan alltid "låddan" inbyggd i form av en liten sluten luftvolym bakom domen.

Det som är intressant av T/S för diskantelement är väl systemresonansen fc och Qts. Övriga egenskaper bestäms i stor grad av hur snälla konuppbrytningarna är och vid vilken frekvens de uppstår. Det finns flera saker, men ingen av dem står bland T/S-paramterarna, utan man letar nog hellre bland ton- och distkurvor.

Mellanregisterelement, däremot, brukar väl ha T/S-parametrar? Eller är det de som kallas "midwoofer" jag tänker på tro. Hursomhelst, har de en fastbyggt kavitet är T/S rätt ointressant, men utan den så behövs de.

Jo, det är det förstås, men min tanke rör element som inte har en "lådda"/burk. De element som jag mätt på har ofta Qt omkring 1 eller änny mer. Diskanterna likaså.

[paa]

Skulle det inte vara önskvärt att mellanregister och diskanter också specificerades med T/S parametrar?

Det görs ju allmänt för mellanregister, se den här infon från Scan-Speak, SEAS gör lika för sina mellanregister osv;
http://www.tymphany.com/datasheet/pdf/s ... 631G00.pdf

[Kaffekoppen]

Jo, nog appliceras det på alla mellanregister som inte har inbyggt, egen kavitet???

På diskantelementen är det väl ointressant då de undantagslöst har egna kaviteter, även om jag sett de som använt rör från baksidan av diskantelementet för att slippa påverkan på diskantelementet (då framförallt de som har en kopp av tunn plast och som således teoretiskt kunde medföra tryckvariationer i "koppen" pga deformerande kavitet. Då är iof enda syftet att avkoppla elementet från tryckvariationerna i lådan).

[RogerGustavsson]

A. N. Thiele och Richard Small gjorde sitt arbete under tidigt 60-tal men det tog säkert ett antal år innan användning tog fart.

[PeterAkemark]

Skulle det inte vara önskvärt att mellanregister och diskanter också specificerades med T/S parametrar?

Det görs ju allmänt för mellanregister, se den här infon från Scan-Speak, SEAS gör lika för sina mellanregister osv;
http://www.tymphany.com/datasheet/pdf/s ... 631G00.pdf

Jag har väl "slarvat" lite och inte tittat så noga omkring. Frågan bottnar i en tanke som handlar om att det vore bra om alla element i en konfiguration hade ungefär samma "totala" Qt så att transientegenskaperna och andra variabler beteer sig någorlunda homogent genom hela arbetsområdet. Eller kan det påstås att det inte spelar någon roll.

För att var lite mer specifik, om basen har en konfiguration som approximerar ex.vis en BL4 (Bessel av 4:e ordningen) så borde också mellanregistret ha en åtminstone väldigt likartat konfiguration, och sedan så också diskanten. Som många mellanregister ser ut så har de höga Qt värden vilket torde ge en frekvensgång som approximerar en Chebysheff-avstämning med en hel del rippel i frekvensgången bland annat.

[Kaffekoppen]

Basen agerar ju enligt LR/BL4/ eller vilken variant man än väljer endast enligt konceptet några oktaver över/under vald frekvens.

Högre upp i frekvans, där de möter de andra elementen är väl påverkan av vald lösning minimal. Det är väl därför man förordrar/föredrar slutna mellanregisterkabinett eftersom de är enklare att få homogenitet med basdelen.

[PeterAkemark]

Basen agerar ju enligt LR/BL4/ eller vilken variant man än väljer endast enligt konceptet några oktaver över/under vald frekvens.

Högre upp i frekvans, där de möter de andra elementen är väl påverkan av vald lösning minimal. Det är väl därför man förordrar/föredrar slutna mellanregisterkabinett eftersom de är enklare att få homogenitet med basdelen.

Jo, det är riktigt som du säger. Men antag att du har en bas, avstämd till ca 50Hz och att några oktaver är 3 eller kanske 4. Det gör att en signal i området 150 Hz kommer att passera ett HP-filter med någon given karaktäristik. Dess övertoner kommer också att passera samma filter, dvs 150 Hz och 3:e övertonen som nu blir 1200 Hz och hamnar förmodligen i mellanregistret. Således är det inte trivialt hur det ser ut, som jag uppfattar att du anser.

Att det skulle vara att föredra en sluten kavitet till mellanregistret har jag alltid uppfattat mer som att det är enkelt att göra mer än att det är gjort med någon direkt eftertanke till det som tråden handlar om.

[paa]

Ja, det finns ju dom som tycker att det i princip inte finns några bra mellanregister, och bygger bara tvåvägssystem.
Ett "udda" mellanregister som inte har högt Q-värde är: PX17-LTS
http://www.hifikit.se/show_prod.asp?id=1081

[Kaffekoppen]

Basen agerar ju enligt LR/BL4/ eller vilken variant man än väljer endast enligt konceptet några oktaver över/under vald frekvens.

Högre upp i frekvans, där de möter de andra elementen är väl påverkan av vald lösning minimal. Det är väl därför man förordrar/föredrar slutna mellanregisterkabinett eftersom de är enklare att få homogenitet med basdelen.

Jo, det är riktigt som du säger. Men antag att du har en bas, avstämd till ca 50Hz och att några oktaver är 3 eller kanske 4. Det gör att en signal i området 150 Hz kommer att passera ett HP-filter med någon given karaktäristik. Dess övertoner kommer också att passera samma filter, dvs 150 Hz och 3:e övertonen som nu blir 1200 Hz och hamnar förmodligen i mellanregistret. Således är det inte trivialt hur det ser ut, som jag uppfattar att du anser.

Att det skulle vara att föredra en sluten kavitet till mellanregistret har jag alltid uppfattat mer som att det är enkelt att göra mer än att det är gjort med någon direkt eftertanke till det som tråden handlar om.

50hz är ju relativt hög avstämning för ett 3-vägssystem, troligare är väl iallafall runt 25hz vilket ger klart lägre 3:e överton.

Jag skulle iallafall säga att 1200hz torde vara rätt väl nedfiltrerad iom att första delningsfrekvensen "bör" ligga vid ca 300hz. Det skulle medföra att signalen vid 1200hz åtminstone är klart lägre, kanske tom över 48db vid brant filtrering.

[PeterAkemark]

Basen agerar ju enligt LR/BL4/ eller vilken variant man än väljer endast enligt konceptet några oktaver över/under vald frekvens.

Högre upp i frekvans, där de möter de andra elementen är väl påverkan av vald lösning minimal. Det är väl därför man förordrar/föredrar slutna mellanregisterkabinett eftersom de är enklare att få homogenitet med basdelen.

Jo, det är riktigt som du säger. Men antag att du har en bas, avstämd till ca 50Hz och att några oktaver är 3 eller kanske 4. Det gör att en signal i området 150 Hz kommer att passera ett HP-filter med någon given karaktäristik. Dess övertoner kommer också att passera samma filter, dvs 150 Hz och 3:e övertonen som nu blir 1200 Hz och hamnar förmodligen i mellanregistret. Således är det inte trivialt hur det ser ut, som jag uppfattar att du anser.

Att det skulle vara att föredra en sluten kavitet till mellanregistret har jag alltid uppfattat mer som att det är enkelt att göra mer än att det är gjort med någon direkt eftertanke till det som tråden handlar om.

50hz är ju relativt hög avstämning för ett 3-vägssystem, troligare är väl iallafall runt 25hz vilket ger klart lägre 3:e överton.

Jag skulle iallafall säga att 1200hz torde vara rätt väl nedfiltrerad iom att första delningsfrekvensen "bör" ligga vid ca 300hz. Det skulle medföra att signalen vid 1200hz åtminstone är klart lägre, kanske tom över 48db vid brant filtrering.

Nja, "mina" 150 Hz råkar sammanfalla med en 3:e överton om avstämningen är 50 Hz. Så menade jag inte. Utan bashögtalaren är ett högpassfilter och någon signal inom dess arbetsområde, som jag ansatte till 3 eller 4 oktaver kommer att bete sig som alla andra frekvenser inom filtrets ansatta arbetsområde. Jag pratar nu om transientegenskaper mer än om nivå i förhållande till frekvens. Där av min fråga, borde inte samarbetande delar i ett system hålla samma (filter)ordning och typ för att fungera bra tillsammans?

[Kaffekoppen]

Alla filter högre än första ordningen påverkar transientegenskaperna.

Flacka filter har ju de bästa egenskaperna, men ställer ofta orimmliga krav på de ingående elementen. Är man ute efter perfekt transientsvar är det 6db filter som torde gälla.

Det jag menade med lägre avstämningsfrekvens är ju det att 3 oktav över 25hz är 200hz, medans 50hz ger 400hz. Således ligger all påverkan inom samma register vid en avstämningsfrekvens på 25hz, men kan* hamna i två register om avstämningsfrekvensen är 50hz. Stor skillnad.


*Är inte säker säker på om det verkligen påverkar så mycket som tre nästkommande oktaver.