Moderator: Redaktörer
Almen skrev:Körsång (kanske mest sopranerna, som sagt) och flöjtmusik brukar vara jobbiga att lyssna på i höga volymer live. Så det skall du inte testa i anläggningen hemma.
Vad för musik och musikinstrument har du lyssnat på? Vad har du för grejor i anläggningen?
När jag hos SannyX jämförde Vivaldis Vintern från Drottningholmsmusikens inspelning av De fyra årstiderna var det en mycket stor skillnad. Jag upplevde ljudet utan dämpning som mycket sämre, med en utsmetning av instrumentpositioner, tappade nyanser och detaljer, otydligt ljud, samt inte minst, en högst onjutbar hårdhet i stråkarna. Jag tappade helt närvaron av orkestern och känslan med musiken.
Svante skrev:Det som skiljer distorsionen i öronen från andra former av distorsion är att vi alltid har den med oss. Hjärnan vet inte att det finns något bättre. När man däremot lägger till dist i en apparat blir det annorlunda, iom det kan man höra distorsionsnivåer som är lägre än disten i örat.
Typ.
Sen har den lite annan karaktär än tex klippdistorsion, övertonsspektrum faller ganska mjukt.
i skrev:Svante skrev:Det som skiljer distorsionen i öronen från andra former av distorsion är att vi alltid har den med oss. Hjärnan vet inte att det finns något bättre. När man däremot lägger till dist i en apparat blir det annorlunda, iom det kan man höra distorsionsnivåer som är lägre än disten i örat.
Typ.
Sen har den lite annan karaktär än tex klippdistorsion, övertonsspektrum faller ganska mjukt.
Den här distorsionen uppträder (dvs jag märker den) bara på höga nivåer. Den låter som, vad ska vi säga, en "stående våg" (i hörselgången) någonstans mellan 2khz-6khz kanske. Rent subjektivt uppfattat förstås. Mycket markant.
När det inte är forten, men ändå hög nivå (dvs vad man skulle kunna kalla sololiknande violinpartier) så märks ingen som helst distorsion. (Som jag nämnde, min fru som varit violinist var oerhört imponerad - hon lyssnade från andra våningen...)
phon skrev:Svante skrev:
Sen har den lite annan karaktär än tex klippdistorsion, övertonsspektrum faller ganska mjukt.
Aha!
Som rörförstärkare alltså ...![]()
boyafraid skrev:samtidigt som de pekar på en och skrattar
boyafraid skrev:focus skrev:Intressant fråga, detta har jag undrat länge över. Dom gånger jag upplever dist (i huvudet) är tex när folk applåderar nära en, på konserter och dyl.
samtidigt som de pekar på en och skrattar
När jag läst ditt inlägg ringde jag direkt min hifihandlare, som hade såna till salu. Dom var ruggigt dyra, men vilken skillnad!phloam skrev:Jag ser nya produkter på ormoljefronten: ReVoXör Örondroppar med silikon - minskar örondist med upp till 25%! Sonic TipTops, doppade i kamomillextrakt och ecophonplattepulver..... hmmm
i skrev:Skivuppgifter:
Förlaget heter Opus 111 (Opus production, Paris).
37 rue Blomet, 75015 Paris, France
Skivbeteckningen är, vad jag förstår: Ref. OPS 56-9120
"Vivaldi: Le Quattro Stagioni"
Solist: Fabio Biondi, instrument: Paolo Antonio Testore, Milano, 1750
Recording: Graz, Austria, 1991
Executive Producer, Producer, Engineer: Yolanta Skura
Editing: Christophe Fuchs
Digital Recording ("Enregistrement numerique")
Det här är den bästa Årstiderna jag hört.
(Inte för att jag har så stor erfarenhet, men överlägsen förstaplats.)
Piotr skrev:i skrev:Skivuppgifter:
Förlaget heter Opus 111 (Opus production, Paris).
37 rue Blomet, 75015 Paris, France
Skivbeteckningen är, vad jag förstår: Ref. OPS 56-9120
"Vivaldi: Le Quattro Stagioni"
Solist: Fabio Biondi, instrument: Paolo Antonio Testore, Milano, 1750
Recording: Graz, Austria, 1991
Executive Producer, Producer, Engineer: Yolanta Skura
Editing: Christophe Fuchs
Digital Recording ("Enregistrement numerique")
Det här är den bästa Årstiderna jag hört.
(Inte för att jag har så stor erfarenhet, men överlägsen förstaplats.)
Den där tror jag att jag har. Medhåll, i särklass den bästa versionen. Både musikaliskt och ljudtekniskt.
Italienarna som producerade själva plastdisken (originalsläpp iaf. somjag förstår) var kunder hos Toolex Alpha i Sundbyberg. Dom hälsade på där och gav de anställda ett ex. Polarn jobbade där (jag extraknäckte lite) och gav mig en CD-R.
Toolex Alpha var väl världsledande på tillverkning av maskiner för framställning av CD.
PerStromgren skrev:Jag vill väcka liv i den här gamla tråden av en anledning: jag tycker att jag fått påtagligt mer dist i öronen på senare tid! Asså, jag kan ju inte veta att det just är öronen som distar, men genom att röra sig bort från högtalarna minskar fenomenet.
Kan öron börja dista fastän de inte gjort det tidigare? En korrelation finns: jag har fått en mild brustinnitus.
i skrev:..hur skiljer jag den från distorsion i t ex diskantelementen ?
Eller motsvarande distorsion pga rummet eller förstärkaren ?
(Förutsättningen är att man inte har mätinstrument.)
(Med distorsion i öronen menar jag att öronmusslans form skapar distorsion eller att det någon annanstans i hörselapparaten skapas distorsion - främst vid höga ljudnivåer.)
IngOehman skrev:Okej, jag minns inte händelsen.
Har ett tiotal Vivaldis årstider tror jag, men så vitt jag vet ingen bränd.
Dock har jag ju massor av omärkta brända CD som folk lämnat här...
Oftast, typ alltid, om jag hittar något som jag gillar (t ex på det viset) så skaffar jag snabbt skivan på riktigt.
Kanske gjorde jag det strax efteråt?
Jag tycker ju att det är viktigt att de som gör den musik jag tycker om, får betalt för det.
Vh, iö
sprudel skrev:[ Bild ]
IngOehman skrev:Jag tycker ju att det är viktigt att de som gör den musik jag tycker om, får betalt för det.
Jag skrev:Jag vill väcka liv i den här gamla tråden av en anledning: jag tycker att jag fått påtagligt mer dist i öronen på senare tid! Asså, jag kan ju inte veta att det just är öronen som distar, men genom att röra sig bort från högtalarna minskar fenomenet.
Kan öron börja dista fastän de inte gjort det tidigare? En korrelation finns: jag har fått en mild brustinnitus.
PerStromgren skrev:Intressant diskussion om skivor, absolut, men jag väckte tråden av en helt annan anledning:
PerStromgren skrev:Intressant diskussion om skivor, absolut, men jag väckte tråden av en helt annan anledning:Jag skrev:Jag vill väcka liv i den här gamla tråden av en anledning: jag tycker att jag fått påtagligt mer dist i öronen på senare tid! Asså, jag kan ju inte veta att det just är öronen som distar, men genom att röra sig bort från högtalarna minskar fenomenet.
Kan öron börja dista fastän de inte gjort det tidigare? En korrelation finns: jag har fått en mild brustinnitus.
JM skrev:PerStromgren skrev:Intressant diskussion om skivor, absolut, men jag väckte tråden av en helt annan anledning:Jag skrev:Jag vill väcka liv i den här gamla tråden av en anledning: jag tycker att jag fått påtagligt mer dist i öronen på senare tid! Asså, jag kan ju inte veta att det just är öronen som distar, men genom att röra sig bort från högtalarna minskar fenomenet.
Kan öron börja dista fastän de inte gjort det tidigare? En korrelation finns: jag har fått en mild brustinnitus.
Per Vivaldi är trevligt men inte med distorsion.
Att du har fått tinnitus kan ha med din upplevda distorsion att göra.
Har din tinnitus samma frekvens som din distorsion finns sannolikt ett samband.
Skadade yttre hårceller i innerörat kan ge tinnitus vid specifika frekvenser. De 3000- 4000 inre hårcellerna har alltid en spontan aktivitet som normalt inte når hjärnan tackvarer de yttre hårcellerna.
Så skadade yttre hårceller kan ge distorsion o tinnitus.
Men det finns många andra skäl till både tinnitus o upplevd distorsion. Så jag håller tummarna att både din tinnitus o distorsion är övergående.
JM
PerStromgren skrev:Intressant diskussion om skivor, absolut, men jag väckte tråden av en helt annan anledning:Jag skrev:Jag vill väcka liv i den här gamla tråden av en anledning: jag tycker att jag fått påtagligt mer dist i öronen på senare tid! Asså, jag kan ju inte veta att det just är öronen som distar, men genom att röra sig bort från högtalarna minskar fenomenet.
Kan öron börja dista fastän de inte gjort det tidigare? En korrelation finns: jag har fått en mild brustinnitus.
JM skrev:Testa att svepa en sinus tills du hittar distorsionsområdet. Nu måste du sannolikt ha ganska hög volym.
Försök vid ett annat tillfälle vistas i ett nästintill helt ljuddämpat o jämför med din i rummet upplevda tinnitus med en uppspelning av distorsionsfrekvenserna på samma låga volym.
Lycka till Per Vivaldi!
JM
IngOehman skrev:Örondistorsion kan för övrigt vara av massor av olika slag, och inget öra jag stött på är omöjligt att provocera. Normalt behövs inge jättenivåer för att provocera fram dist, bara kunskap om örat och förmåga att skapa "rätt" sorts ljud.
petersteindl skrev:PerStromgren skrev:Intressant diskussion om skivor, absolut, men jag väckte tråden av en helt annan anledning:Jag skrev:Jag vill väcka liv i den här gamla tråden av en anledning: jag tycker att jag fått påtagligt mer dist i öronen på senare tid! Asså, jag kan ju inte veta att det just är öronen som distar, men genom att röra sig bort från högtalarna minskar fenomenet.
Kan öron börja dista fastän de inte gjort det tidigare? En korrelation finns: jag har fått en mild brustinnitus.
Å andra sidan pratades det om TS skiva som TS skrivit om. Då är det ju inte helt OT.
Med vänlig hälsning
Peter
RogerGustavsson skrev:petersteindl skrev:PerStromgren skrev:Intressant diskussion om skivor, absolut, men jag väckte tråden av en helt annan anledning:
Å andra sidan pratades det om TS skiva som TS skrivit om. Då är det ju inte helt OT.
Med vänlig hälsning
Peter
Denna är också att rekommendera, http://www.vinylminerecords.com/LPs/LP09846.jpg
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Örondistorsion kan för övrigt vara av massor av olika slag, och inget öra jag stött på är omöjligt att provocera. Normalt behövs inge jättenivåer för att provocera fram dist, bara kunskap om örat och förmåga att skapa "rätt" sorts ljud.
Har du någon erfarenhet av förändring av örondist över tid? Jag tycker att jag senaste halvåret har blivit känsligare än förr.
JM skrev:JBjorkman skrev:Vilken intrssant diskussion. Jag trodde att jag var ensam om detta fenomen, eller vad man ska kalla det.
När jag "utsätts" för höga och starka ljud så låter det lite som om ljudet kommer från en spräckt högtalare, men bara på höger öra. Jag började märka det när jag började sjunga i manskör när jag pluggade (studentmanskörer har en förkärlek för "Fucking Forte Fortisimo") och har därefter märkt det vid andra tillfällen, särskilt vid applåder som någon här tidigare kommenterade.
Jag har antagit att det är en form av hörselskada då jag bara får det på ett öra (och parallellen till spräckt högtalare finns säkert undermedvetet). Men är det det? Eller kan örat ha anlag för stående vågor, egenfrekvenser och annat skojigt?
EDIT: såg nu att jag missat en sida och kan ha missat svaret på min fråga
http://nyheter24.se/noje/781774-horde-r ... mardrommar
Lätt fixat.
JM
JBjorkman skrev:Vilken intrssant diskussion. Jag trodde att jag var ensam om detta fenomen, eller vad man ska kalla det.
När jag "utsätts" för höga och starka ljud så låter det lite som om ljudet kommer från en spräckt högtalare
IngOehman skrev:i skrev:..hur skiljer jag den från distorsion i t ex diskantelementen ?
Eller motsvarande distorsion pga rummet eller förstärkaren ?
(Förutsättningen är att man inte har mätinstrument.)
(Med distorsion i öronen menar jag att öronmusslans form skapar distorsion eller att det någon annanstans i hörselapparaten skapas distorsion - främst vid höga ljudnivåer.)
Väldigt enkelt - nästan alla distorsionsfenomen är nivåberoende.
Det som finns är alltså egentligen inte distorsion utan en olinjäritet. Distorsionen är bara en konsekvens av olinjäriteten.
Och hur kan man då använda denna kunskap för att skilja mellan en distorsion som kommer från anläggningen (sprungande från inspelningen, någon av transimissionslänkarna eller högtalarna) och den som kommer till i örat?
Jo, man närmar sig eller fjärmar sig högtalarna! Avståndet påverkar inte nämnvärt hur hög distorsionsnivån är på ljudet från anläggningen så länge man inte vrider på volymkontrollen. Men ju längre bort från högtalarna man kommer, desto lägre bild ljudtrycket, och därför sjunker i normalfallet även örondistorsionen om den varit besvärande. Riktigt så enkelt är det inte, vissa örons distrosionsbeteenden kan vara lite underliga, men nästan. Ändrat ljudtryck vid öronen ger olika örondist.
Så ju längre bort från högtalarna man befinner sig, desto lägre örondist.
På liknande sätt kan man sänka ljudtrycket genom att dra ned volymen. Om det ger en märkbarare hörd distorsionssänkning så verkar anläggningen vara boven. Om varken volymjustering eller ändrat lyssningsavstånd påverkar upplevelsen av orenhet så är det troligen inspelningen som inte är bättre, eller i varje fall någon del av anläggningen som befinner sig före volymkontrollen. T ex en DAC.
Om man har lite vana så kan man även studera samma fenomen genom att helt enkelt hålla för öronen. Tycker man att det låter renade då så kan det beror på att örondisten minskat. Men metoden kräver erfarenhet för öronförhållande ger typiskt även en fallande hörd tonkurva som i sig kan få anläggningen att låta renare. Ju mera komplex musik man spelar (som ger mycket blandtonseffekter) Desto lättare är det dock att höra om distorsionen finns på programmaterialet även när man håller för öronen.
- - -
Men lite enkelt då - om man ändrar nivå någonstans i kedjan och märker att det påverkar hörd distorsion, så beror det normalt på att distorsionen kommer från någonstans i kedjan efter stället där man åstadkom nivåändringen.
Vh, iö
PerStromgren skrev:Jag vill väcka liv i den här gamla tråden av en anledning: jag tycker att jag fått påtagligt mer dist i öronen på senare tid! Asså, jag kan ju inte veta att det just är öronen som distar, men genom att röra sig bort från högtalarna minskar fenomenet.
Kan öron börja dista fastän de inte gjort det tidigare? En korrelation finns: jag har fått en mild brustinnitus.
music4ever skrev:PerStromgren skrev:Jag vill väcka liv i den här gamla tråden av en anledning: jag tycker att jag fått påtagligt mer dist i öronen på senare tid! Asså, jag kan ju inte veta att det just är öronen som distar, men genom att röra sig bort från högtalarna minskar fenomenet.
Kan öron börja dista fastän de inte gjort det tidigare? En korrelation finns: jag har fått en mild brustinnitus.
Du är på det klara med att det är öronen som distar? Du upplever samma sak med andra bra system?
genstruktur skrev:Jag har varit hemma och varit sjuk sista dagarna. Snuva, halsont och seg.
Efter någon dag lade jag märke till att anläggningen här hemma hade fått problem med s-ljud. Detta var värst vid serie/filmtittande på min vanliga volym.
Var det riktigt illa så lät det nästan som det satt en s-flöjt framför munnen när folk talade. Det lät verkligen sssssssss, fräsigt och vasst. Jag kontrollerade alla källor och det uppträdde över allt. Jag kontrollerade även kablar, speciellt eftersom jag inte hunnit löda högtalarkablaget än utan det sitter bara fastskruvade i slutsteg och högtalare. Men så förrgår lade jag märke till att även när min sambo talade med mig kunde jag märka att s-ljuden var lite jobbiga att lyssna på, kontrollerade då även via min mobil och hörlurar. Japp, samma problem där som i anläggningen. Ingen av dessa källor har tidigare visat dessa problem (inklusive sambon).
Kan inte komma till någon annan slutsats än att det måste vara min sjukdom som föranlett detta problem!
genstruktur skrev:genstruktur skrev:Jag har varit hemma och varit sjuk sista dagarna. Snuva, halsont och seg.
Efter någon dag lade jag märke till att anläggningen här hemma hade fått problem med s-ljud. Detta var värst vid serie/filmtittande på min vanliga volym.
Var det riktigt illa så lät det nästan som det satt en s-flöjt framför munnen när folk talade. Det lät verkligen sssssssss, fräsigt och vasst. Jag kontrollerade alla källor och det uppträdde över allt. Jag kontrollerade även kablar, speciellt eftersom jag inte hunnit löda högtalarkablaget än utan det sitter bara fastskruvade i slutsteg och högtalare. Men så förrgår lade jag märke till att även när min sambo talade med mig kunde jag märka att s-ljuden var lite jobbiga att lyssna på, kontrollerade då även via min mobil och hörlurar. Japp, samma problem där som i anläggningen. Ingen av dessa källor har tidigare visat dessa problem (inklusive sambon).
Kan inte komma till någon annan slutsats än att det måste vara min sjukdom som föranlett detta problem!
Själv tycker jag att problemet har minskat något men det är inte helt borta. I och för sig så är jag fortfarande snuvig även om jag är tillbaka på arbetet. De värsta s-ljuden uppstår vid serietittande via Netflix, och då speciellt serien Dexter har jag märkt. Skall avvakta tills jag är helt snorfri, har detta inte gått över då får jag felsöka hörsel och anläggning mer.
darkg skrev:genstruktur skrev:genstruktur skrev:Jag har varit hemma och varit sjuk sista dagarna. Snuva, halsont och seg.
Efter någon dag lade jag märke till att anläggningen här hemma hade fått problem med s-ljud. Detta var värst vid serie/filmtittande på min vanliga volym.
Var det riktigt illa så lät det nästan som det satt en s-flöjt framför munnen när folk talade. Det lät verkligen sssssssss, fräsigt och vasst. Jag kontrollerade alla källor och det uppträdde över allt. Jag kontrollerade även kablar, speciellt eftersom jag inte hunnit löda högtalarkablaget än utan det sitter bara fastskruvade i slutsteg och högtalare. Men så förrgår lade jag märke till att även när min sambo talade med mig kunde jag märka att s-ljuden var lite jobbiga att lyssna på, kontrollerade då även via min mobil och hörlurar. Japp, samma problem där som i anläggningen. Ingen av dessa källor har tidigare visat dessa problem (inklusive sambon).
Kan inte komma till någon annan slutsats än att det måste vara min sjukdom som föranlett detta problem!
Själv tycker jag att problemet har minskat något men det är inte helt borta. I och för sig så är jag fortfarande snuvig även om jag är tillbaka på arbetet. De värsta s-ljuden uppstår vid serietittande via Netflix, och då speciellt serien Dexter har jag märkt. Skall avvakta tills jag är helt snorfri, har detta inte gått över då får jag felsöka hörsel och anläggning mer.
Jag har upptäckt en skiva som jag tycker mycket om, men som ibland ess-ar störande i mina öron. Jag tror att det beror mer på min fysiologiska dagsform än på något annat, men jag vet inte. Det är italiensk körmusik från Sigismunds Polen:
spotify:album:6t3Fv51cdp6naBN2NlNqnv
genstruktur skrev:darkg skrev:genstruktur skrev:
Själv tycker jag att problemet har minskat något men det är inte helt borta. I och för sig så är jag fortfarande snuvig även om jag är tillbaka på arbetet. De värsta s-ljuden uppstår vid serietittande via Netflix, och då speciellt serien Dexter har jag märkt. Skall avvakta tills jag är helt snorfri, har detta inte gått över då får jag felsöka hörsel och anläggning mer.
Jag har upptäckt en skiva som jag tycker mycket om, men som ibland ess-ar störande i mina öron. Jag tror att det beror mer på min fysiologiska dagsform än på något annat, men jag vet inte. Det är italiensk körmusik från Sigismunds Polen:
spotify:album:6t3Fv51cdp6naBN2NlNqnv
Mitt essande har blivit bättre men inte försvunnit helt. Idag var jag på föreläsning med arbetet och tyckte att det störde mer än sist jag var på något liknande. Kanske är det dagsform som du säger, har känt mig trött i det sista. Eller kan det var åldern (normal degradering av hörseln)? Fyller snart 40 år![]()
Samtidigt har det fluktuerat här hemma en del, sista dagarna har jag inte stört mig nämnvärt här hemma.
darkg skrev:En gissning är att det är mer komplicerat än att det finns en faktor som helt förklarar upplevelsen. Typ kanske en individuell egenhet i hörselapparaten som under vissa förhållanden (stress, ålderdom) inte kan kompensera för egenheter i inspelningens och återgivningens olika led.
Lösningen kan lyckligtvis vara okomplicerad ändå, det kan ju räcka att rätta till en av faktorerna.
Gissningar.
Själv har jag faktiskt också haft problem med just kvinnoröster. Vi är nog de där kränkta männen som alla talar om.
IngOehman skrev:PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Örondistorsion kan för övrigt vara av massor av olika slag, och inget öra jag stött på är omöjligt att provocera. Normalt behövs inge jättenivåer för att provocera fram dist, bara kunskap om örat och förmåga att skapa "rätt" sorts ljud.
Icke desto mindre kan vissa högtalare ha fel som kraftigt ökar detta örondistfenomen. I själva verket räcker faktiskt själva stereosystemet för att skapa ett större problem från en inspelad version av verkligheten, än verkligheten ställde till med själv.
Vh, iö
IngOehman skrev:En sak som är enkelt att testa är om distorsionen minskar om man dricker sprit.
Då är den som regel kopplad till den aktiva regleringen av hörselbenen som sker i mellanörat.
IngOehman skrev:En sak som är enkelt att testa är om distorsionen minskar om man dricker sprit.
Då är den som regel kopplad till den aktiva regleringen av hörselbenen som sker i mellanörat.
En daglig chockdos C-vitamin kan annars ofta påverka inte bara slemhinnor positivt utan hela innerörat.
Värt att testa. C-vitamin kan trappas upp till den nivån då magen säger ifrån. Strax under det lägger man sig med fördel.
I ett land med en allertare och mindre PK-styrd sjukvård hade säker insatser med steroider varit möjliga, och räddat människor från många åkommor som kan tuktas med läkningshjälp. Men i Sverige så är det såvitt jag vet nästan bara brännskador som ses allvarliga nog för att ta till sådana medikamenter. Själv tycker jag nog att skador på våra sinnessystem borde tas på stort allvar också, men som regel verkar svensk sjukvård hellre luta sig mot expektans än att faktiskt aktivt hjälpa patienten. Det kan vara ett olyckligt val när det gäller t ex hörseltraumor...
Vh, iö
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 26 gäster