av xeizo » 2011-06-02 18:57
Mitt Hifi-intresse grundlades i 7-8 års-åldern. Milstolpar är lätta att finna.
Första milstoplen var en morbror som hade en komplett Luxor-anläggning med separata delar i vitlackade trähöljen. Han hade både en stereo-receiver(innan reguljära stereo-sändningar börjat) och ett stereo-kassettdäck med brusreducering. Toppmatat såklart. Och cylindriska vita högtalare på kromade originalstativ. Typisk 60-tals space age-design.
Det lät mycket bra tyckte mina unga öron, och jag blev imponerad. Hemma hade vi ingen stereo.
Nästa flash var en annan morbror som hade en Inertia-anläggning med receiver, skivspelare och ett par OA-5. Dessutom hade han ett Akai-kassettdäck med GX-tonhuvud och körde bara Maxell-band. Han fick mig att börja gilla Beatles stort. Jag såg en Hifi-tidning i kiosken på väg därifrån och köpte den istället för Fantomen som det annars kunde ha blivit. I det numret testades de allra första stereo-kassettradio apparaterna.
Fortfarande ingen stereo hemma.
Fick i alla fall tag i en National mono-kassettradio, så jag kunde börja lyssna på toppliste-radio och spela in band. Den hade både in och utgångar, bland annat en 8 Ohms högtalarutgång. Jag byggde snart en lös mono-högtalare av elementet från en slaktad transistorradio, spånplattor som låda och frigolit som dämpmaterial. Jag gjorde tom en träram med tygfront till högtalaren, och det lät otroligt nog rätt mycket bättre än originalhögtalaren i National-kassettradion.
Fortfarande ingen stereo. Men kompisar var snälla och spelade in från skiva till kassetband grupper som Queen och Deep Purple mm mm åt mig så jag behövde inte försaka något musikintresse trots extrem low-end ljudutrustning.
I 12-års åldern skaffade familjen en toppmatad JVC-"casseiver" på 2x15W med DNL-brusreducering och med 2-vägs Heco-högtalare till. Vilket lyft!
Jag sparade efter ett tag ihop nog med pengar, genom diverse donationer och dörrförsäljning, för att kunna gå till Expert och köpa en ny direktdriven skivspelare. Jag hade tänkt köpa en Technics SL-2000, men de var slut och Hifi-utsvulten som jag var lyckades försäljaren övertyga mig att köpa en direktdriven Expert skivspelare istället. Trots att skivspelaren fungerade fläckfritt tills jag gjorde mig av med den har jag nog aldrig ångrat ett Hifi-köp så mycket. Jag ville verkligen ha en SL-2000. Det var traumatiskt.
Hursomhelst, det tog inte lång tid innan jag sparat ihop nog med pengar för att köpa en relativt påkostad Pickering-pickup med deras mest avancerade slipning samt ett par Philips-lurar som egentligen var AKG K-240 original-"sixpack" med en annan logga på.
Nu lät det faktiskt riktigt , riktigt bra, åtminstone i lurar, och därmed hade jag äntligen egen tillgång till bra ljud i 13-14 års åldern. Härligt!
Nästa milstolpe var i 15-års åldern när jag la mina pengar på en riktig stereo istället för på en moped.
Det största lyftet var mina nya högtalare, Ljudex 5 tillverkade i Nyköping. Vilket klipp det var i basen i dom burkarna, jag saknar det fortfarande(de försvann ur historiens glömska i något förråd när skumgummikanterna vittrat bort och efter andra paret diskanter). Riktiga rockhögtalare.
En Technics-receiver på 2x45W och ett Yamaha-kassettdäck samt en rullbandare från Sony fick göra högtalarna sällskap.
Rullbandaren och ett inköp av gitarr gjorde att jag började experimentera med sound-on-sound, i 16-års åldern spelade jag gitarr i ett band och stereon fick en undanskymd tillvaro till förmån för diverse dyrbar musikutrustning några år framöver. Byggde PA-förstärkare, hornhögtalare och gitarrlådor.
Nästa milstolpe var åren i en Hifi-butik när jag kunde låna hem det mesta av det bästa, störst avtryck gjorde Sansuis stora förstärkare och slutsteg. Saknar dem fortfarande.
Sen gick det många, många år utan Hifi-intresse. Ljudåtergivning blev såsmåningom synonymt med datorljud, och intresset började sakta vakna igen.
Jag var faktiskt helt inne på datorljud, bara.
Nästa milstolpe var faktiskt faktiskt.se. Se på fasen, det finns fler nördar där ute. Aha!
Men numera är intresset inte så mycket ett apparatintresse som ett rent akademiskt intresse, jag har inte skaffat mycket ny utrustning. En hemmabioreciever blev en nödvändighet med HDTV, HDMI och blu-ray. Men jag köpte en billig variant från Sony, jag tror fortfarande att högtalarna är det viktigaste och mina Avance duger bra för vardagsrummet bla eftersom WAF gör att jag har små möjligheter att akustikanpassa någonting där, än mindre sitta där och lyssna på sån musik jag gillar. För övrigt låter Avance-högtalarna överraskande bra.
Nästa milstolpe är alltså hur man lyssnar borta från WAF. I bilen tex, där tycker jag att originalstereon i V70 är tillräcklig medryckande för mig. Om än inte strictly-Hifi. Portabelt ljud, Iphone såklart, och Koss Porta Pro eller Creative EP-630. Hemma är smyglyssnandet i form av Philips SHP-8900-lurar, eller vid datorn med en Proson högtalarkombo med småhögtalare plus basmodul. De var den senaste uppgraderingen. Bra ljudkort presenterar ljudet, företrädesvis i Linux, och en Yamaha 2-kanalare av enligt mig godkänd kvalitet tillika Blocket-fynd får driva alltihopa.
Fast ofta har jag inte tid att lyssna alls.
Den sista milstolpen värd att nämna är förstår internet, trådlöst internet och Spotify. Och vi är framme vi nutid, nu är det bara att invänta nästa milstolpe.
Senast redigerad av
xeizo 2011-06-02 19:00, redigerad totalt 1 gång.
)
.
