IngOehman skrev:Hej!
Jag vet inte om jag kanske svarat på det här redan (för så mycket frågor att jag skulle kunna sitta och svara på PM hela dygnet men ändå bara hinna med hälften), men svaret är en halv lärobok långt, så det lämpar sig inte för ett PM.
Att svara per PM känns också extra dumt när fråga ju kan intressera många. 1000 PM är mycket jobbigare att skriva än ett inlägg på ett forum som 1000 personer kan läsa.
Det finns dock gott om läroböcker om ämnet. Minns dock att det inte är säkert att de modeller de använder är relevanta för alla situationer eller för alla frekvenser och/eller rum.*
För frifältssituationer är det dock (för låga frekvenser mycket enkla samband som råder där du i princip bara multiplicerar volymhastigheten med strålningsimpedasen, men i verkliga rum så råder ju sådana förutsättningar bara för en begränsad del av audioområdet, och dessutom bara för direktljudet.
Vid mycket låga frekvenser är den akustiska impedansen i princip helt reaktiv, och ljudtrycket som uppstår i rummet blir avståndsoberoende (vilket gör tonkurvan synnerligen frekvensberoende) och dessutom något som är proportionella mot den integrerade volymhastigheten, det vill säga displacementet. Eftersom strålningsimpedansen är "reaktiv i den andra riktningen" vid högre frekvenser skiljer det två derivator när man går uppåt i frekvens, och ljudtrycket blir membranaccelerationsproportionerligt. Det gäller dock bara vid frekvenser upp till den vars våglängd ungefärligen går att linda runt membranet. Däröver blir ljudtrycket i random-strålningsriktningar, fallande (6 dB per oktav). Strålningsimpedansen blir då reell, men massatrögheten ger en LP-funktion.
Vh, iö
i skrev:Jamen då är det ju bara att sätta igång och räkna!

Jag inser när jag läser det jag skrivit att det nog kan se rätt komplicerat ut
och även kräva en hel del förkunskaper.
Dels utgår jag ifrån vissa basala förkunskaper, men å andra sidan har jag ju
förenklat väldigt mycket också, så att det skall bli lättare att se grundfunk-
tionaliteten. Men kanske är det ändå för svårt?
- - -
Det är text som man nog, om man inte är hyfast insatt, nog behöver läsa
sakta och kontemplera noga om man skall hänga med, och kanske skissa
lite samtidigt?
Men problemet är att det är svårt, på gränse till omöjligt, att kommunicera
komplicerade saker utan att ta hjälp av bilder, och kanske rätt så många
bilder dessutom.
Jag håller ju ofta föreläsningar om sådana där saker, och när man har en
tavla att rita på så blir allting väldigt mycket lättare att göra tydligt.
- - -
Å andra sida - det här är ju inte svåra saker, EGENTLIGEN. I varje fall inte
om man som grund har kunskap om, helst förstår, newtonsk fysik, imagi-
nära tal, derivata, integraler och diffekvationer - alltihopa så rätt så basal
gymnasiekunskap.
Men UTAN dessa grunder så är det nog i stort sätt omöjligt att kunna för-
stå hur högtalare (och rum) fungerar.
Och med förstå menar jag inte utantillkunskaper om hur högtalare av olika
sorter faller av mot lägre frekvenser, hur ett membrans strålningsimpedans
ser ut eller hur rum påverkar. Utan jag menar insikt om VARFÖR det blir så.
- - -
Men allt som allt är det svårt att förklara saker samtidigt för många, som
kan ha väldigt olika grundkunskaper. En förklaring som bara behöver vara
tio ord lång för den som har goda grundkunskaper, kan behöver vara flera
läsår lång för den som saknar grundkunskaperna, eller det kan vara så att
det inte räcker det heller - alla som går i skolan gör det ju inte ut med all
kunskap som lärplanen innehöll, med sig. Människor är olika och även om
det är min erfarenhet att de flesta har stora talanger inom olika områden,
så är inte alla predisponerade att kunna behörska, kunna och/eller förstå
allt som sätta framför dem. Så en riktigare beskrivning är kanske att det
inte är säkert att en livstid räcker för att förklara något, som kan förklaras
för en annan person med tio ord. Det är inte märkligare än att en livstid
inte räcker för jag skall bli lika bra på att lösa rubiks kub som Jacob, 5 år.
http://www.youtube.com/watch?v=EicOto_ZNpk
För att inte tala om den här:
http://www.youtube.com/watch?v=jI_zjWss ... ure=fvwrel
Olika människor talangområden bara, och man skall inte bli ledsen över att
man har svårare med vissa saker. Det är ju inte att "vara duktig" som be-
tyder något, utan att ha kul!
- - -
Men - att skriva och försöka förklara något, är alltid ackompagnerat av en
bedömning om på vilken nivå man skall lägga sig. Det går att kommunicera
fysik med varje människa som ger lite återkoppling, genom att anpassa sig
efter förutsättningarna, även om det då ibland betyder att vissa saker tar
några år att förklara för den som måste få till sig gundkunskaperna också.
Men att kommunicera med många på en gång, är något helt annat (om
målet är att alla skall kunna insupa och förstå allt). Det går helt enkelt inte
att ta fram "rätt recept" för det.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).