kan färgningar låta bra?

[IngOehman]

I ett inlägg i en annan tråd yttrade någon:

Om du anser att diffusare ljudbild och sämre separation är korrekt så har du givetvis rätt.
Jag tror nog 99.9 % av alla audiofiler på Tellus har en annan uppfattning om hur korrekt återgivning skall vara.

Detta fick mig att undra om detta verkligen stämmer, inte sakfrågan alltså, utan att folk verkligen tror så, till 99,9%.

Så då undersöker vi!


Vh, iö


Och hur kan man veta att det är just 99,9% och inte 99,8% eller 99,95%? Det undrar jag ju också.

[Margaux]

Om man manipulerar frekvenskurvan är det lätt att nya detaljer framträder.

Exempel:

Ingen seriös avlyssningsapparatur hos CIA saknar bra verktyg för att få fram röster i miljöer där trafiken bullrar kraftigt.

Det har jag sett på film Grundat på detta (bl.a.) röstar jag på första alternativet.

[LarsR]

sång som spelas i döddämpat rum mår (nästan) alltid bra av lite reverb effekt!

Tycker undertecknad.

Lars

[Jax]

Jag tvekade inte en sekund utan svarade ja.

Men som du vet så gillar jag hur rör färgar

[Morello]

Javisst, kan det låta bättre med en färklick. Exempel: ett basfattigt fonogram låter troligtvis trevligare om man ökar basnivån lite.

[Callisto]

Frågan är lite felställd tycker jag.
Nu gällde det mellan Arcamen och 668:an med P. Barber skivan som får anses vara av god kvalité.
Om man upplever P.Barber mer diffus och "grötig" (lite kraftiga ord) med 668:an så tror JAG inte att det är mer korrekt återgivning i detta fallet.

ps: Det finns fler audiofiler på Tellus än de här på faktiskt . Resultatet här på faktiskt lär väl på sin höjd komma upp i någon promille av alla hifi intresserade runt om klotet . Här på faktiskt går det förutspå resultatet .

[LarsR]

Jag skulle nog säga att majoriteten av alla audiofiler här på tellus -inte ens övrhuvud taget reflekterar över om ljudet från en APPARAT låter lite luddigt eller dylikt.

[Margaux]

668 anses väl inte vara perfekt av LTS? Arcamen kan ju visa sig vara bättre även vid F/E test.

Jag försvarar inte F/E testet. För det är jag alldeles för lite insatt. Men jag tycker om det givet att resultatet är det som utlovas - en ofärgande apparat.

Suddig, grumlig, dålig må 668:vara i jämförelsen. Subjektivt "lät" det bättre än 99,9 % av alla anläggningar jag hört jämfört med hemma hos IÖ (akustikreglerat rum, Denon 2105, Pi60S och kablar okänt). De största anledningarna till detta förutsätter jag vara högtalarna, rummet och de skivor som IÖ valde att spela. Jag misstänker att 668 och Denon hemma hos någon annan inte automatiskt skulle frambringa samma välljud.

Skulle vara kul att A/B testa med Arcamen hemma hos IÖ. Kanske skulle låta ännu bättre rent subjektivt

[IngOehman]

Frågan är lite felställd tycker jag.
Nu gällde det mellan Arcamen och 668:an med P. Barber skivan som får anses vara av god kvalité.
Om man upplever P.Barber mer diffus och "grötig" (lite kraftiga ord) med 668:an så tror JAG inte att det är mer korrekt återgivning i detta fallet.

Jo, med det var ju inte vad DU trodde som du spekulerade kring, utan vad 99,9% av alla skulle tro.

Så jag undrar: Menar du att en rapport om att en apparat låter siffusare ÄN EN ANNAN, är samma sak som en rapport om att apparaten låter diffus?

Jag menar att det inte är på det viset. Problemen när man jämför två saker med varandra är nämligen att man lätt mentalt förstorar upp skillnaden mellan dem hundratals gånger, och dessutom tror att resp apparat har just den karaktär som man hört som skillnad.

När man F/E-lyssnar slipper man göra sådana misstag.

För övrigt fanns ditt yttrande med citerat i mitt ursprungsinlägg i denna tråd, så alla kan bedöma om det var ett rimligt eller orimligt påstående. Hittills verkar det vara orimligt. Den 0,1% du förutspådde är så här långt över 85%, alltså en felbedömning om mer än 85000% !

ps: Det finns fler audiofiler på Tellus än de här på faktiskt . Resultatet här på faktiskt lär väl på sin höjd komma upp i någon promille av alla hifi intresserade runt om klotet . Här på faktiskt går det förutspå resultatet .

Jo, det har du förstås rätt i, men skall jag tolka det som att du menar att:

"Vanliga människor" är särdeles omdömesgilla och kloka, och där stämmer påståendet om 99,9%...

De speciellt musikåtergivningsintresserade människor som har hamnat på Faktiskt däremot, de förstår ingenting av de här sakerna! Därför är det lätt att förutspå att de inte begriper att man kan dra absoluta slutsatser om återgivningskvalitet genom att jämföra två apparater"

Eller menar du något annat?
(Jag påstår alltså INTE att du menar det ovanstående, men gissar att du kan tolkas så om du inte är tydlig med vad du menar.)


Vh, iö

PS. Berätta gärna hur man skall gå tillväga för att formulera en fråga som "vettigare människor" (när det gäller musikåtergivningsförstånd) än de som finns här på faktiskt, besvarar således att man når de 99,9% som du angav.

[grannilsson]

Hallå !

Jag röstar på förslag 1 ,

Nej en apparat som är diffusare än en annan behöver inte betyda att den är diffusare (borde väl alla begripa) trodde de flesta vid det här laget förstod
F/E lyssningens fördelar, vilket innebär att man ej behöver utsätta sig för Tyckanden.

/Göran

[Svante]

Jag röstar inte, för jag tycker att frågan är oklart ställd. I rubriken står det

kan färgningar låta bra?

Detta är något helt annat än

Kan en (jämfört med en annan apparat) diffusare ljudbild och sämre separation, vara ett tecken på en BÄTTRE återgivning?

Dessutom är svaren på den frågan bara "ja" eller "nej", alternativen öppnar för ytterligare alternativ (som inte finns med).

Ja! Man måste jämföra med apparatens insignal för att veta vilket fokus & separation utsignalen "skall ha".
Nej! Låter det diffusare och mindre separerat är det alltid en mindre korrekt återgivning! Oavsett insignal.

[woland]

Visst, diffust in ska vara diffust ut om apparaten inte påverkar signalen. Då är den ju ofärgande.

Men visst kan färgning låta "bra", problemet är bara att färgningen lägger sig över allt man spelar och det är ju inte bra.

Mvh

[IngOehman]

Svante: Rubriken är en rubrik, och skall inte tolkas som något annat. Frågan står på frågeplatsen.

Du får gärna ignorera förtydligandena efter respektive svarsalternativ.

Återstår gör:

Ja eller Nej


Callisto har äver klargjort (i efterhand) att han menade att det han sa gällde med Patricia Barber på tallriken.

Väl! Då kör vi på det.

Det spelar ju inte så stor roll, eftersom skillnader av detta slag i regel yttrar sig likadan vad tusan man än spelar, men för sakens skull: Bortse ifrån slutklämmen "oavsett programmaterial". Och räcker inte det, så bortse ifrån allting efter svaren JA och NEJ.

Om du svarar på bara JA eller NEJ och vill reservera dig för förtydligandet så är det förstås bra att skiva det i inlägget också. Jag är ju alltid nyfiken på alla "extra synpunkter".


Saken är ju den, att jag ju fortfarande vill veta vad du (och alla andra) har för uppfattning i frågan.


Vh, iö

[Svante]

Mja, då är jag fortfarande osäker på vad jag ska välja. Jag tror ju alltså att en blåfärgande apparat KAN låta bättre än en ofärgande tex om nåt annat i kedjan färgar gult. Precis som Morello mao. Ska jag svara ja då?

Men invändningen mot frågorna kvarstår, rubriker har stor påverkan, även om man ber folk låta bli att läsa dem. Resultatet av undersökningen blir alltså oklart. Det är klart att det inte är krav på vetenskaplig noggrannhet här, vi ska ju inte bygga kärnkraftverk baserat på detta, men iaf.

Jag tror på enkla frågor med enkla alternativ.

[Callisto]

Tack Svante, du förstod poängen .

Så som frågan är ställd är det helt irrelevant till min komentar i en annan tråd.
Vem har någonsin påstått att en färgning inte kan vara positiv .
I detta fall var det mer specifikt sakfrågan gällde .

I.Ö försök inte att vända på saker och ting bara för att du ska få så mycket medhåll som möjligt. Jag trodde vi kommit ifrån det stadiet .

[Svante]

Vem har någonsin påstått att en färgning inte kan vara positiv .

Nja, det är ju det som hela bissnissen med ikvölajsers handlar om.

[Sondek]

F/E test är säkerligen ett utmärkt sätt att reda ut hur ofärgat man subjektivt upplever att en apparat är.
Att diffusare ljudbild och sämre separation skulle vara mer korrekt... låter lite motsägelsefullt tycker jag

Finns nog inget självändamål i färgat ljud o.s.v. och hela tanken med att de skulle försköna musikaliska egenskaperna verkar ju helvrickat! Var får man den sjuka iden i från?

Skulle alla entusiast företag som producerar hifi produkter sträva efter att försöka färga musiken så läckert som möjligt...

Men hallå!

Vakna upp ur drömmen!

[IngOehman]

Tack Svante, du förstod poängen .

Så som frågan är ställd är det helt irrelevant till min komentar i en annan tråd.
Vem har någonsin påstått att en färgning inte kan vara positiv .
I detta fall var det mer specifikt sakfrågan gällde .

I.Ö försök inte att vända på saker och ting bara för att du ska få så mycket medhåll som möjligt. Jag trodde vi kommit ifrån det stadiet .

Alltså...

Din Kommentar från den andra tråden finns ju liksom med. Faktiskts deltagare har ju kunna följa hela diskussionen, eller hur?

Jag har i denna tråds introinlägg inte sagt ett ord om huruvida "en färgning inte kan vara positiv". Har du inte läst det första inlägget?

Frågan handlade om EN SPECIFIK upplevelse av ljud (från en komplett kedja), en som bedömdes vara negativ, och en som DU givit namn åt.

Repetition:
Frågan var om det som du sade var korrekt eller inte.
Alltså att: 99,9% ifrågasätter att det upplevda "negativa" ljudepitet du namngav, kan bero på bättre återgivning.
Det vill säga att endast 0,1% av alla håller med om att de ljudupplevelser du gav namn åt kan bero på en bättre återgivning.

När dessa 0,1% vid denna min mycket enkla undersökning visar sig vara 90%, alltså 900 gånger eller 90000% mer är du gissat, så antyder du att det beror på felställd fråga!


Och detta trots att jag alltså hade ditt anförande med i frågan. Nu är jag nästan säker på att du skojar med mig... Lustigkurre där.

Men, om inte, alltså om du nu verkligen tror att 99,9% är en riktig uppskattning från din sida: Kör då en egen frågetråd där du ställer frågan på ett sätt som du tycker är korrektare.

Lycka till att nå ned till 0,1%...

(Om du ställer frågan så lovar jag att inte svara på den.)


Vh, iö


PS. Jag håller alternativet troligt, att Callisto behagar skoja med sig själv, med sitt gubb-glada inlägg (istället för att rätta sig och erkänna sin felbedömning).

Isåfall får du ha en himla trevlig helg Callisto!


PPS. Svante: Du är onödigt gnällig.
Frågan ger för övrigt inte utrymme för några andra alternativ än de två, om man följer logikens lagar.

[Callisto]

Ingvar, tydligen har jag varit lite otydlig eftersom en del missförstånd uppstått.

Några av läsarna tror jag förstod vad jag menade medans andra inte gjorde det (eller inte ville ).

Hur som helst, det är helgdags och dags att låta själen få mer än HiFi. Nu tar vi oss en jäkel och softar lite.

Skål och trevlig helg på dig Ingvar (och alla andra).

[Svante]

Frågan handlade om EN SPECIFIK upplevelse av ljud (från en komplett kedja), en som bedömdes vara negativ, och en som DU givit namn åt.

Alltså, nu blir jag förvirrad, jag tyckte frågan handlade om EN APPARAT inte en hel kedja.

PPS. Svante: Du är onödigt gnällig.

Jo, jag känner mig lite petig idag.

Frågan ger för övrigt inte utrymme för några andra alternativ än de två, om man följer logikens lagar.

Jodå:

Kan en (jämfört med en annan apparat) diffusare ljudbild och sämre separation, vara ett tecken på en BÄTTRE återgivning?

Ja! Det kan man förstå med ett öppet lyssningstest på den ena apparaten.
Nej! Det går inte att säga utan att lyssna på Beatles.

Vad jag menar är att man kan vilja säga "Ja" utan att man instämmer i ditt förtydligande. Om en fråga ställs för krångligt, så missar man frågans essens och resultatet blir värdelöst. Jag insåg först nyss att frågan gällde en jämförelse mellan två apparater (jo det står ju där när man läser noga). Jag må vara slarvig, men jag tror inte att jag är ensam.

Jag skulle ställa frågan så här:

Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning

[ ] Ja
[ ] Nej

Eller möjligen:

Kan en komplett återgivningskedja med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning
[ ] Ja
[ ] Nej

...och dessutom ha samma fråga i rubriken, för jag tror att 99,9% svarar på den.

Men nu ska jag sluta gnälla...

[Callisto]

Frågan handlade om EN SPECIFIK upplevelse av ljud (från en komplett kedja), en som bedömdes vara negativ, och en som DU givit namn åt.

Alltså, nu blir jag förvirrad, jag tyckte frågan handlade om EN APPARAT inte en hel kedja.

PPS. Svante: Du är onödigt gnällig.

Jo, jag känner mig lite petig idag.

Frågan ger för övrigt inte utrymme för några andra alternativ än de två, om man följer logikens lagar.

Jodå:

Kan en (jämfört med en annan apparat) diffusare ljudbild och sämre separation, vara ett tecken på en BÄTTRE återgivning?

Ja! Det kan man förstå med ett öppet lyssningstest på den ena apparaten.
Nej! Det går inte att säga utan att lyssna på Beatles.

Vad jag menar är att man kan vilja säga "Ja" utan att man instämmer i ditt förtydligande. Om en fråga ställs för krångligt, så missar man frågans essens och resultatet blir värdelöst. Jag insåg först nyss att frågan gällde en jämförelse mellan två apparater (jo det står ju där när man läser noga). Jag må vara slarvig, men jag tror inte att jag är ensam.

Jag skulle ställa frågan så här:

Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning

[ ] Ja
[ ] Nej

Eller möjligen:

Kan en komplett återgivningskedja med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning
[ ] Ja
[ ] Nej

...och dessutom ha samma fråga i rubriken, för jag tror att 99,9% svarar på den.

Men nu ska jag sluta gnälla...

Ditt första alternativ är klockrent Svante .

Om någon vill starta en ny omröstning med alternativ 1 vore bra.
Det ger ett relevant utslag i frågan

[Tank]

Men då blir det en helt annan fråga?

[IngOehman]

Eller också är det så att alla förstod precis det du påstod!

Nämligen att 99,9% av Tellus audiofiler har en annan uppfattning än att en "diffusare ljudbild" och en "sämre separation" kan vara en korrekt återgivning.

Kanska är det bara att de inte håller med dig?


Frågan man måste ställa sig är ju "diffusare än vad då"?
Och "sämre separation än vad då"?

Det är nog så enkelt att de flesta inser att man kan ställa 500 apparater bredvid varandra och de kommer allihopa att kunna graderas i diciplinerna ljudbild och separation, men att den "korrekta återgivningen" kännetecknas av att göra något perfekt, inte att göra det "så mycket som möjligt". Endast en apparat av de 500 kommer att vara bäst på att erbjuda "mycket separation", men det betyder inte att de är den som återger den inspelade separationen bäst.

Utgår man ifrån en apparat, nästan vilken som helst, finns det alltid en annan apparat som är diffusare, som är ljusare, eller en som ger bredare ljudbild, eller en som skapar ett större djup, eller en som har maffigare basåtergivning...

Men om återgivning är frågan handlar det inte om att vara "värst", utan om vilken som återger alla klanger, alla dynamiska, rytmiska, rumsliga, harmoniska nyanser och chatteringar, PRECIS som de var avsedda att vara.

Återgivning är ingen "kvantitativ" tävling i ljudtryck eller skärpa. Ej heller i separation eller närhet, eller djup eller höjd eller mjukhet eller något annat.

Det handlar om ursprungstrohet.

För att få en uppfattning om vilken som bemästrar vad, kan man inte bara jämföra med en annan apparat, vars förmåga man inte heller känner till. Självklart kommer vissa apparater att låta mer si, och andra att låta mera så, men vilken låter som fonogrammet?

Vill man veta vilken apparat som erbjuder den mest korrekta återgivningen är det inte en "alternativ apparat" med skall jämföra med, utan verkligheten. I brist på sådana uppställningars möjlighet att åstadkommas, undersöker man bäst en apparat i taget, med hjälp av F/E-lyssning. Om man orkar.

Det är rätt jobbigt att F/R-lyssna helt klart.


Hursomhelst. Jag känner mig nöjd med svaren jag fått i denna tråd. Folk var lika vettiga som jag vågade hoppas.

Trevlig fredagskväll Callisto och alla andra!

Vh, iö

[jeppe]

jag väljer nog att bara svara på rubriken "kan färgningar låta bra?" oerhört bra, en hög grad subjektiv transparens med en liiten touch mörker är min nuvarande favorit

[Callisto]

Eller också är det så att alla förstod precis det du påstod!

Nämligen att 99,9% av Tellus audiofiler har en annan uppfattning än att en "diffusare ljudbild" och en "sämre separation" kan vara en korrekt återgivning.

Kanska är det bara att de inte håller med dig?


Frågan man måste ställa sig är ju "diffusare än vad då"?
Och "sämre separation än vad då"?

Det är nog så enkelt att de flesta inser att man kan ställa 500 apparater bredvid varandra och de kommer allihopa att kunna graderas i diciplinerna ljudbild och separation, men att den "korrekta återgivningen" kännetecknas av att göra något perfekt, inte att göra det "så mycket som möjligt". Endast en apparat av de 500 kommer att vara bäst på att erbjuda "mycket separation", men det betyder inte att de är den som återger den inspelade separationen bäst.

Utgår man ifrån en apparat, nästan vilken som helst, finns det alltid en annan apparat som är diffusare, som är ljusare, eller en som ger bredare ljudbild, eller en som skapar ett större djup, eller en som har maffigare basåtergivning...

Men om återgivning är frågan handlar det inte om att vara "värst", utan om vilken som återger alla klanger, alla dynamiska, rytmiska, rumsliga, harmoniska nyanser och chatteringar, PRECIS som de var avsedda att vara.

Återgivning är ingen "kvantitativ" tävling i ljudtryck eller skärpa. Ej heller i separation eller närhet, eller djup eller höjd eller mjukhet eller något annat.

Det handlar om ursprungstrohet.

För att få en uppfattning om vilken som bemästrar vad, kan man inte bara jämföra med en annan apparat, vars förmåga man inte heller känner till. Självklart kommer vissa apparater att låta mer si, och andra att låta mera så, men vilken låter som fonogrammet?

Vill man veta vilken apparat som erbjuder den mest korrekta återgivningen är det inte en "alternativ apparat" med skall jämföra med, utan verkligheten. I brist på sådana uppställningars möjlighet att åstadkommas, undersöker man bäst en apparat i taget, med hjälp av F/E-lyssning. Om man orkar.

Det är rätt jobbigt att F/R-lyssna helt klart.


Hursomhelst. Jag känner mig nöjd med svaren jag fått i denna tråd. Folk var lika vettiga som jag vågade hoppas.

Trevlig fredagskväll Callisto och alla andra!

Vh, iö

Fega inte ur nu . Ställ frågan som Svantes alternativ 1 är.
Thaaaank you .

[LarsR]

Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning

[ ] Ja
[ ] Nej

Så kan man väl inte definiera frågan? Man kan inte använda ordet sämre för då ger man ju svaret som fråga!

Ordet sämre är ju ingen egenskap bara en avvikelse...... eller måttehet på en egenskap.

Eller vart det alldelles galet nu!

[Callisto]

Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning

[ ] Ja
[ ] Nej

Så kan man väl inte definiera frågan? Man kan inte använda ordet sämre för då ger man ju svaret som fråga!

Ordet sämre är ju ingen egenskap bara en avvikelse...... eller måttehet på en egenskap.

Eller vart det alldelles galet nu!

Det är klart att frågan kan formuleras så.
Det ju precis det som är kärnan i problemet .

[IngOehman]

Nej LarsR har helt rätt.

Man kan inte formulera frågan så, utan att svaret blir givet: NEJ.


Man måste berätta vad man menar med sämre respektive bättre.

Vh, iö

[Svante]

Nej LarsR har helt rätt.

Man kan inte formulera frågan så, utan att svaret blir givet: NEJ.


Man måste berätta vad man menar med sämre respektive bättre.

Vh, iö

Att sämre betyder att det finns något bättre och att bättre betyder att det finns något som är sämre, det trodde jag alla svensktalande visste. Jag menar det just så allmänt, utan att vara specifik. Och jag tycker att svaret är givet JA.

[kosmoskatten]

Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning

[ ] Ja
[ ] Nej

Nja Svante, OM man ska peta in ordet "sämre" och eller "bättre" i en frågeställning vill iallafall jag även se ordet "än". Annars blir även din nedskalade frågeställning diffus, och en smula separerad .

Typ:
Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning ÄN (insert valfri egenskap här)?

Annars är ju din fråga minst lika diffus som Öhmans och borde rendera ett nekande svar eftersom frågeställningen gäller om en sämre återgivare kan vara bättre rent generellt - och det kan man väl inte svara ja på? Eller?

JAG skulle iallafall hellre formulera frågan så här:

"Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning av vissa program-material"?
[ √] Ja
[ ] Nej

Så hade iallafall jag velat se frågan.
Sedan var jag så fräck att jag kryssade i Ja på min egen frågeställning som jag anser vara klart och mindre separatistiskt formulerad än Öhmans och Svantes förslag.

Då ser jag frågan mer ur perspektivet att jag tycker det är lite roligt att läsa när folk försvarar sina egna lite svepande och tvetydiga inlägg för att sedan varva tvetydighet och generaliseringar med fiktiva procentsatser och hårda (och ibland verifierbara) fakta...
Det är lite som att vilja vara vetenskaplig samtidigt som man "på ett underhållande och avslappnat sätt" försöker diskutera tycke och smak. Suck.
Vi kanske skulle ha en ny poll om Öhmans frågeformulering är tvetydig eller inte. Den lämnar iallafall mycket utrymme för feltolkning och då hjälper det inte att efterhandsrekonstruera frågan.

Pajkastning på MIG är förstås alltid välkommen och ofta befogad!

Trevlig helg, Henrik

[Svante]

Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning

[ ] Ja
[ ] Nej

Nja Svante, OM man ska peta in ordet "sämre" och eller "bättre" i en frågeställning vill iallafall jag även se ordet "än". Annars blir även din nedskalade frågeställning diffus, och en smula separerad .

Mja, jag håller med om att min fråga kanske var lite VÄL avkortad och det var väl kanske därför jag inte gjorde omröstningen med den här frågan själv. Jag ska inte försvara den i det oändliga, men jag vill ändå visa på att tydlighet inte alltid är detsamma som mycket information. Men det får ju inte bli för lite heller. Det är svårt att ställa frågor som ger vettiga svar.

Just det där med "sämre ÄN VAD DÅ" har jag hört från folk som jag respekterar djupt och jag kommer ofta på mig själv med att utelämna andra halvan som jag just gjorde i frågan. Jag tror jag gör det eftersom det är ett generellt uttalande och man kan välja egenskap och referens själv.

Jag vill göra en parallell här: I matematiska sammanhang så säger man ibland att ett tal är litet. Det kan röra sig om högre ordningens termer i en serieutveckling som man försummar för att de är betydelselösa. I en specifik tillämpning är det förstås viktigt vad vi menar med litet, felet man gör iom försummelsen får ju inte bli för stort. Men sen finns det ett värde i att prata om det här lilla, vars litenhet beror på sammanhanget, i generella termer. Ett litet tal är ett begrepp, inte något som man behöver veta storleken på för att prata om det. Det är ungefär så jag tänker när jag säger "sämre apparat".

Om frågan blir tydligare eller inte av det, kan man ju förstås diskutera. Ganska länge.

[Bernt_inaktiv]

Visst kan färgningar låta bra, t.ex gillar jag Ry Cooders gitarrsound skarpt!

[IngOehman]

Frågan handlade om EN SPECIFIK upplevelse av ljud (från en komplett kedja), en som bedömdes vara negativ, och en som DU givit namn åt.

Alltså, nu blir jag förvirrad, jag tyckte frågan handlade om EN APPARAT inte en hel kedja.

Om man bara läser första inlägget framgår allt!

Det handlade om lyssning på en apparat, jämfört med en annan. Båda förstås avlyssnade i en hel kedja. Det är så man lyssnar på dem...

För att kunna lyssna på en apparat behöver man programmaterial, avspelningsapparat, förstärkningsapparat och högtalare. Rum behöver man kanske inte, men det är rätt troligt att det även finns ett, runt högtalarna och lyssnarna.

PPS. Svante: Du är onödigt gnällig.

Jo, jag känner mig lite petig idag.

Peptig = helt ok.
Petimetrig = fortfarande ok.
Komma med irrelevanta kommentarer = Fyyyy!

Frågan ger för övrigt inte utrymme för några andra alternativ än de två, om man följer logikens lagar.

Jodå:

Kan en (jämfört med en annan apparat) diffusare ljudbild och sämre separation, vara ett tecken på en BÄTTRE återgivning?

Ja! Det kan man förstå med ett öppet lyssningstest på den ena apparaten.

Nä, det är inte i accordans med logikens lagar att svara så. Mina svarsalternativ däremot angav den logiska innebörden av JA- och NEJ-svaren, på ett korrekt och tillräckligt tydligt sätt. Alltså att en bättre återgivning hos en apparat per definition innebär att dess utsignal faktiskt återger insignalen mera likt. Och detta går bara att undersöka genom att känna till båda signalerna (titta på båda, eller veta hur insignalen såg ut/lät redan i förväg, sistnämnda fallet mest relevant i samband med mätningar dock). Definitionen på återgiving är en oomkullrunkelig utgångspunkt och ingrediens i resonamanget, om det skall vara logiskt.

Kan en (jämfört med en annan apparat) diffusare ljudbild och sämre separation, vara ett tecken på en BÄTTRE återgivning?

Nej! Det går inte att säga utan att lyssna på Beatles.

Det där är så dumt så det detaljkommenterar jag inte ens. Det kan ju finnas dom som vill svara: Gnutt!, istället för JA eller NEJ, också.

Varför klagade du inte på att det saknades ett Gnutt-alternativ?

Syftet med texten efter resp JA oh NEJ var att summera innebörden. Om DU på fullt allvar inte menar att summeringarna är relevanta (vlket jag nog tror att du ändå håller med om att de är), så fajn, svara JA eller NEJ, och ange ditt egen förtydligande av vad du anser att JA eller NEJ inbegriper. Men snälla, svara inte Gnutt.

Vad jag menar är att man kan vilja säga "Ja" utan att man instämmer i ditt förtydligande.

Visst, om man inte respekterar logik, men då kan man även vilja svara Gnutt, men det finns inget svarsalternativ som är gnutt, för jag

struntar

i vad de tycker som vill svara Gnutt!

Om en fråga ställs för krångligt, så missar man frågans essens och resultatet blir värdelöst. Jag insåg först nyss att frågan gällde en jämförelse mellan två apparater (jo det står ju där när man läser noga). Jag må vara slarvig, men jag tror inte att jag är ensam.

Du är nog i minoritet i varje fall, just idag alltså. Normalt tror jag din fattningsförmåga är prima.

Det är definitivt tvärtom mot vad du påstår - Om en fråga ställs för mycket förenklad, så missar man frågans essens och resultatet blir värdelöst!

Jag skulle ställa frågan så här:

Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning

[ ] Ja
[ ] Nej

Tack! Ett perfekt exempel. Frågan är här förenklad till meningslöshetens gräns. Resultatet blir helt värdelöst. Det går inte ens att veta vad du menar med sämre respektive bättre.

Eller möjligen:

Kan en komplett återgivningskedja med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning
[ ] Ja
[ ] Nej

Ett precis lika bra exempel! Det vill säga en helt meningslös fråga om man är ute efter att få veta om folk anser att en apparat som låter subjektivt sämre än en annan (i en given kedja) ändå kan vara den med den bättre återgivningen.

...och dessutom ha samma fråga i rubriken, för jag tror att 99,9% svarar på den.

Egentligen gör det ingen om någon skulle svara utan att ens läsa frågan (vilket jag inte tror någon gjorde) eftersom även rubriken inbegriper samma logiska innebörd, nämligen att den sämre återgivaren (den med färgning) kan vara den som låter subjektivit bäst i en kedja av apparater.

Som jag skrev någon annanstans (ej exakt citat): Det är inte formuleringen som är viktig, det är att det man skriver betyder något som är tolkbart.
Min rubrik och min fråga är innehållsmässigt (processat genom en logic-matris) identiska, men de är extremt olika formulerade. Man kan svara på vilken man vill, om man vill.

Men nu ska jag sluta gnälla...

Det är bara bra med lite "irrationella invändningar", eftersom de gör att man får chans att presentera saken om och om igen. Helt optimalt för överföringen av budskapet faktiskt. Tack (vad kom vi överens om, var det en hundring, eller hur mycket ville du ha? )

Vh, Ing. Öhman

[Callisto]

Några frågor till dig Ingvar.

Är 668:an den perfekta cdspelaren i fråga om ljudåtergivning enligt dig?

Det är om jag förstått det hela rätt LTS nya referens, eller?

Gick det att urskilja 668:an i F/E lyssning.
Om du svarar nej här följer logiskt att 668:an är helt transparent och alltså den ideala cdspelaren (bästa). Om inte så är alltså inte F/E lyssning tillräcklig.

vänligen

Callisto

[IngOehman]

Några frågor till dig Ingvar.

Är 668:an den perfekta cdspelaren i fråga om ljudåtergivning enligt dig?

Nej, det finns massor av saker som jag skulle önska vore ännu bättre på den, även ljudmässigt. Fick jag drömma skulle det sitta PCM1092 i den, en för varje kanal, och förstås motsvarande kvalitet på analogdelarna, varav det viktigaste för att kunna åtnjuta sann 22-bitarspotential (som den skulla kunna mäkta!) faktiskt är att utsignalen bör ökas från voltnivå (1-3), till runt 10 V RMS, minst 5. Men det är framtiden (fast den första artikel jag skrev om det är nog tio år gamma redan, så egentligen skulle det kanna vara nutid). Den fick gärna ha även de senaste 6- och 7-kanaliga dekodrarna för filmljud.

Men av alla apparater som finns på markaden just nu så vill jag säga att den sorterar i den högsta divitionen. Totalt sätt så upplever jag att den, som CD-spelare, har ungefär samma storleksordning på felen som Sentec DiAna, men felen är totalt sätt musikvänligare. De ger väldigt liten "sameness" och väldigt lite "fula ljud" dessutom.

På vissa punkter excellerar den verkligen över DiAna, främst vad avser att plocka fram djupinformation på inspelningar som är gjorda senare än de som stod till buds då DiAna testades.

Den spelar olika skivor väldigt olika, den låter liksom alla egenskaper "finnas med i originalskala" oförminskat.

Kul att du frågade!

Har även väntat länge på att någon skall be mig jämföra med den där Arcam-apparaten. Jag har ju inte sat ett ord om huruvida jag tycker att den är bättre eller sämre.

Det är om jag förstått det hela rätt LTS nya referens, eller?

Nej, det stämmer inte. Av praktiska skäl vill man ha en DAC som referens, eftersom den då går att använda för rationella AB-testning av CD-spelare. En ny referens utmämner vi nog inte förrän vi hittar en apparat som passerar äkta 22 bitars upplösning (och förstås som hanterar upplösingsfelen på ett för musiklyssning bra sätt, men framförallt som även saknar andra för stora fel. Man skall inte stirra sig blind på enskilheter - ALLA egenskaper måste ju vara tillfyllest, eftersom det är det som inte är det, som kommer att karakterisera apparaten). Det kommer nog en sådan apparat inom ett par år (till rimliga pengar) skulle jag gissa. Tekniken har redan kommit tillräckligt långt för att den skulle kunna finnas idag.

Det finns inget skäl att byta referenser stup i kvarten. Pioneer 668 når ungefär 20 bitars upplösning, men det gjorde förvisso DiAna (med reservation för stereosystemfelen) nästan också.

Gick det att urskilja 668:an i F/E lyssning.

Ja, men låt mig inte gå händelserna i förväg.
Vi gjorde faktiskt ingen F/E-lyssning för den ursprungliga artikeln i MoLt, utan bara AB-lyssning mt DiAna, som vi ju känner väl. Bedömningen då var att det var den första apparaten som var i samma "storlekordning av transparens" som DiAna. De flesta apparater vi testade kom inte ens i närheten, utan uppvisade (om man jämför) tämligen markanta och karakteritiska färgingar, som gick igenom på olika programmaterial.
Senare har jag gjort F/E-lyssningar på 668, och dessa har väl i stort sett bekräftat AB-resultatet, fast kanske 668 visade sig vara ännu lite bättre än jag trott. Eftersom F/E-lyssningen är ett mycket kraftfullt redskap kan man dock ALLTID manipulera en sådan lyssning iväg från normalsituationen, exempelvis genom att lyssna på en signalnivå om -60 dB. Då hörs ju lågnivåartefakter 60 dB starkare än vid normal lyssning.

Om du svarar nej här följer logiskt att 668:an är helt transparent och alltså den ideala cdspelaren (bästa).

Nej, du behöver nog läsa på lite om logik, om F/E-lyssning och framför allt behöver du tänka igenom den första vetenskapliga tesen. Ditt påstående bryter illa mot sistnämnda.

Fyyyy på Callisto!

Om inte så är alltså inte F/E lyssning tillräcklig.

Fel igen. Denna slutsats vilar mot dina förutfattade meningar, inte mot logikens lagar. Fyyy, igen!

Vänligen Callisto

Vänliga hälsningar tillbaka! Och ha en mysig lördag. /iö

[Callisto]

Några frågor till dig Ingvar.

Är 668:an den perfekta cdspelaren i fråga om ljudåtergivning enligt dig?

Nej, det finns massor av saker som jag skulle önska vore ännu bättre på den, även ljudmässigt. Fick jag drömma skulle det sitta PCM1092 i den, en för varje kanal, och förstås motsvarande kvalitet på analogdelarna, varav det viktigaste för att kunna åtnjuta sann 22-bitarspotential (som den skulla kunna mäkta!) faktiskt är att utsignalen bör ökas från voltnivå (1-3), till runt 10 V RMS, minst 5. Men det är framtiden (fast den första artikel jag skrev om det är nog tio år gamma redan, så egentligen skulle det kanna vara nutid). Den fick gärna ha även de senaste 6- och 7-kanaliga dekodrarna för filmljud.

Men av alla apparater som finns på markaden just nu så vill jag säga att den sorterar i den högsta divitionen. Totalt sätt så upplever jag att den, som CD-spelare, har ungefär samma storleksordning på felen som Sentec DiAna, men felen är totalt sätt musikvänligare. De ger väldigt liten "sameness" och väldigt lite "fula ljud" dessutom.

På vissa punkter excellerar den verkligen över DiAna, främst vad avser att plocka fram djupinformation på inspelningar som är gjorda senare än de som stod till buds då DiAna testades.

Den spelar olika skivor väldigt olika, den låter liksom alla egenskaper "finnas med i originalskala" oförminskat.

Kul att du frågade!

Har även väntat länge på att någon skall be mig jämföra med den där Arcam-apparaten. Jag har ju inte sat ett ord om huruvida jag tycker att den är bättre eller sämre.

Det är om jag förstått det hela rätt LTS nya referens, eller?

Nej, det stämmer inte. Av praktiska skäl vill man ha en DAC som referens, eftersom den då går att använda för rationella AB-testning av CD-spelare. En ny referens utmämner vi nog inte förrän vi hittar en apparat som passerar äkta 22 bitars upplösning (och förstås som hanterar upplösingsfelen på ett för musiklyssning bra sätt, men framförallt som även saknar andra för stora fel. Man skall inte stirra sig blind på enskilheter - ALLA egenskaper måste ju vara tillfyllest, eftersom det är det som inte är det, som kommer att karakterisera apparaten). Det kommer nog en sådan apparat inom ett par år (till rimliga pengar) skulle jag gissa. Tekniken har redan kommit tillräckligt långt för att den skulle kunna finnas idag.

Det finns inget skäl att byta referenser stup i kvarten. Pioneer 668 når ungefär 20 bitars upplösning, men det gjorde förvisso DiAna (med reservation för stereosystemfelen) nästan också.

Gick det att urskilja 668:an i F/E lyssning.

Ja, men låt mig inte gå händelserna i förväg.
Vi gjorde faktiskt ingen F/E-lyssning för den ursprungliga artikeln i MoLt, utan bara AB-lyssning mt DiAna, som vi ju känner väl. Bedömningen då var att det var den första apparaten som var i samma "storlekordning av transparens" som DiAna. De flesta apparater vi testade kom inte ens i närheten, utan uppvisade (om man jämför) tämligen markanta och karakteritiska färgingar, som gick igenom på olika programmaterial.
Senare har jag gjort F/E-lyssningar på 668, och dessa har väl i stort sett bekräftat AB-resultatet, fast kanske 668 visade sig vara ännu lite bättre än jag trott. Eftersom F/E-lyssningen är ett mycket kraftfullt redskap kan man dock ALLTID manipulera en sådan lyssning iväg från normalsituationen, exempelvis genom att lyssna på en signalnivå om -60 dB. Då hörs ju lågnivåartefakter 60 dB starkare än vid normal lyssning.

Om du svarar nej här följer logiskt att 668:an är helt transparent och alltså den ideala cdspelaren (bästa).

Nej, du behöver nog läsa på lite om logik, om F/E-lyssning och framför allt behöver du tänka igenom den första vetenskapliga tesen. Ditt påstående bryter illa mot sistnämnda.

Fyyyy på Callisto!

Om inte så är alltså inte F/E lyssning tillräcklig.

Fel igen. Denna slutsats vilar mot dina förutfattade meningar, inte mot logikens lagar. Fyyy, igen!

Vänligen Callisto

Vänliga hälsningar tillbaka! Och ha en mysig lördag. /iö

Ingvar, jag trodde att "ingen detektion i F/E lyssning" = transparent ljud .

[Jax]

Ingvar, jag trodde att "ingen detektion i F/E lyssning" = transparent ljud .

Mja, vi har ju det här lilla problemet med att man inte kan bevisa frånvaro av något. Att man inte lyckades detektera färgning innebär inte att apparaten är transparent, den kan vara det men kan mycket väl fortfarande färga men inte hörbart vid testtillfället.

Det är det dilemmat som är vetenskapens första tes.

[dimitri]

För att svara på trådens fråga:
Ja, färgningar kan låta förförande.
Jag är lätt föförbar.
Dimitri

[Callisto]

Ingvar, jag trodde att "ingen detektion i F/E lyssning" = transparent ljud .

Mja, vi har ju det här lilla problemet med att man inte kan bevisa frånvaro av något. Att man inte lyckades detektera färgning innebär inte att apparaten är transparent, den kan vara det men kan mycket väl fortfarande färga men inte hörbart vid testtillfället.

Det är det dilemmat som är vetenskapens första tes.

Ja det vet jag också men jag trodde att det var allmänt vedertaget (i folkmun) att man definerade apparater som klarade F/E lyssning som transparenta (tillräckligt). Jag har tydligen missförstått definitionen annars .

[Svante]

Frågan handlade om EN SPECIFIK upplevelse av ljud (från en komplett kedja), en som bedömdes vara negativ, och en som DU givit namn åt.

Alltså, nu blir jag förvirrad, jag tyckte frågan handlade om EN APPARAT inte en hel kedja.

Om man bara läser första inlägget framgår allt!

Jamen ska jag strunta i frågan då? Det står ju

Kan en (jämfört med en annan apparat) diffusare ljudbild och sämre separation, vara ett tecken på en BÄTTRE återgivning?

Jag medger att mina exempel med Beatles och öppen lyssning var gnuttiga, men du missar den springande punkten. Ska vi ta ett annat exempel:

Tycker du att INO piP låter bra?

[ ] Ja, INO-högtalare är bäst!
[ ] Nej, för diskanten är så vass!

Om vi nu antar att jag har en ja/nej-uppfattning om frågan så ställer förklaringarna till problem. Jag kanske tycker att B&Ws högtalare är bättre, men piP är bra. Eller så tycker jag att de låter dåligt, men inte pga diskanten. Vad jag menar är att frågan måste reduceras till EN enda fråga om man bara får ett val. Med svarsalternativen ja och nej, blir det inget sånt problem. Det är frågan som ska förtydligas och svarsalternativen måste vara antingen många och heltäckande, eller enkla.

Min rubrik och min fråga är innehållsmässigt (processat genom en logic-matris) identiska, men de är extremt olika formulerade. Man kan svara på vilken man vill, om man vill.

Mja, då måste man vara överens om tolkningen, och jag tror att på såna här ställen blir tolkningar väldigt olika. Och vilket värde har en undersökning när man inte vet vilken tolkning det är som man har svarat på?

[Magnuz]

Jodå, i folkmun definierar man saker lite hur som helst och jag och många andra har använt ordet transparent om apparater i förvissning om att alla ska förstå att det betyder något i stil med "har inte gått att beslå med hörbar signalförändring under givna testförutsättningar". Frågan är om det är så klokt att använda begrepp på det sättet dock. Det visar sig gång på gång att många inte uppfattar den där underförstådda biten och då är ju risken för missförstånd uppenbar. Där för försöker jag nuförtiden låta bli att använda sådana begrepp utan att förtydliga.

Märklig tråd, förresten. Man kunde tro att alla druckit blandcider av äpple och päron. Det här med definitioner är förvisso inte lätt och visst kan det vara bra både att kunna diskutera saker på detaljnivå och mer generellt, men helst inte samtidigt, va?

[jannemannen]

Färgat och färgat ? Jag gillar mjukt ljud framför analytiskt. Därmed kan jag säga att jag föredrar en viss "färgning" mot det mjuka, lite mörkare hållet... Jag ser inget konstigt med det alls faktiskt ! Man har väl olika ideal....

Mvh/Janne

[rqu]

Vadå färgning, mata signalen från CD-spelaren genom phonosteget!

Den är byggd av en herre på ELFA och idén är från början fransk tror jag. Den sänker alltså signalen på CDn som om den kom från en puppa och går därefter in i RIAAt och vidare till försteget. Jag vet att att det finns en regel om att hålla signalvägen så kort som möjligt - men detta kanske är undantaget som bekräftar regeln? Iaf så tyckte jag (m.fl?) att ljudet blev bättre. Det mest uppenbara skillnaden i mitt tycke var att den rundade av diskanten en aning och framför allt tillförde kropp och liv i musiken (blev mindre digitalt? ). Jag har inte gjort någon större utvärdering av den med min nuvarande CD, men vid ett snabbtest så kändes inte förändringen särskillt stor. Med TEAC/Musical Fidelity-kombon jag hade tidigare var skillnaden brutal. Alla parameterar förbättrades med Anti-RIIAt på den. Jag tar iaf med den till hifi-träffen hos Cyber så får den gå en ny rond.

http://www2.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=39220&whichpage=3

[Morello]

Jag utgår från att det där är ett skämt. :mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen:

[rqu]

Ja man kan ju alltid hoppas att det var ett skämt!

[Morello]

Har man ett förstklassigt RIAA och en lika förstklassig anti-RIAA blir degradering försumbar, men så bra är bara en handfull RIAA-steg.

Ganska underhållande läsning faktiskt.

[Rydberg]

Vadå färgning, mata signalen från CD-spelaren genom phonosteget!

Den är byggd av en herre på ELFA och idén är från början fransk tror jag. Den sänker alltså signalen på CDn som om den kom från en puppa och går därefter in i RIAAt och vidare till försteget. Jag vet att att det finns en regel om att hålla signalvägen så kort som möjligt - men detta kanske är undantaget som bekräftar regeln? Iaf så tyckte jag (m.fl?) att ljudet blev bättre. Det mest uppenbara skillnaden i mitt tycke var att den rundade av diskanten en aning och framför allt tillförde kropp och liv i musiken (blev mindre digitalt? ). Jag har inte gjort någon större utvärdering av den med min nuvarande CD, men vid ett snabbtest så kändes inte förändringen särskillt stor. Med TEAC/Musical Fidelity-kombon jag hade tidigare var skillnaden brutal. Alla parameterar förbättrades med Anti-RIIAt på den. Jag tar iaf med den till hifi-träffen hos Cyber så får den gå en ny rond.

http://www2.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=39220&whichpage=3

Jag blir knappt förvånad längre

[Morello]

Jag blev faktiskt förvånad. Tilltaget är lika absurt och ogenomtänkt som vansinnigt.

[rqu]

Det kanske är sådant som kallas matchning av komponenter i anläggningen!

[Johan_Lindroos]

Nejdå inget skämt, den fanns beskriven på sent 80-tal i svenska blaskan Audio/Video. Mycket riktigt en fransk pryl. Obegripligt att ens komma på idén att en sådan skulle vara en bra grej att lyssna på. Jag har blaskorna kvar, men jag orkar nog inte leta upp artikeln om grunkan.

[basnarkomanen]

Självklart!

1. Färgad bas låter så mkt mer mäktigare när man drar på avgrundstonerna på den. Spelar man upp ett frekvenssvep från 100 ner till 10 Hz i ett hyfsat ultralinjärt system (- 3 dB @ 16 Hz, +/- 1 dB @ 20 -100 Hz), så kommer de sista frekvenserna, 22-23 ner till 15 Hz vara betydligt "lägre" än de andra, trots att de spelar i samma db nivå (med en osäkerhet på 2 dB), iaf är det så enligt mina öron.

En ordentlig "djuphavs-djup ljudeffekt" låter sjukt mkt bättre när den saltas med lite extra dB i botten. Absolut inte överdrivet mkt mer, men jag vill har mer i 18-22 Hz regionen, iaf +3 dB utöver det s k linjära högtalaren klarar (på pappret). När vi pratar 10-17 så kan den gärna fläska på med 6 eller t o m 9 dB. Egentligen är det inte hörseln som påverkas när vi pratar om ljudeffekter i film iaf, men orgelmusik, olika ljudeffekter (i en låt) "låter" även bättre och mäktigare med en fysisk pump i magen/bröstet/revben/inälvorna eller vilka delar av kroppen nu påverkas extra mkt utav avgrundsdjupa toner. Man kan t o m börja diskutera ljud utöver hörsel... Varför skulle det vara begränsat till örat? Kan vara skönt att "känna" ljudet också, och därtill krydda det hörbara positivt.

När det gäller övriga registret så är det svårt att säga egentligen... Det finns högvis av förstärkare som påstås vara linjära (+/- 0.01 (ersätt 1 med valfri hyfsat praktiskt betydelselös siffra) dB 20-20000 tex), ändå låter den ena "kallt", den andra "mörk", den tredje "platt", fjärde "vass" etc...

Jag har egentligen ingen åsikt, men ett "varmt" ljud är föredraget mot "kallt" iaf... och den skillnaden har jag upplevt på samma högtalare med 2 olika förstärkare.

Sjukt att en förstärkare kan färga ljudet så mkt när dess linjäritet ska vara +/- 0.01 dB när vissa högtalare låter "typ likadant" med en osäkerhet på +/- 3 dB. Jo visst, flera faktorer är väl inblandade, men vad menas isf med denna s k linjäritet?

2. Vad menas egentligen med "färgat"? Min åsikt om att "ofärgat är det enda rätta" (och jag påstår absolut inte att ngn har sagt det) är egentligen bara en meningslös vikning för personen som mixat och hans/hennes preferens och subjektiva åsikt om hur det inspelade materialet låter bäst.

Bara för att han/hon tycker en eq nivå låter bäst, varför skulle du som lyssnare blint hålla med (genom att just lyssna så ofärgat som möjligt). Ofärgat är alltså bara att lyssna på det sättet som mixern ämnade. (Mixer fascism som lyssnaren bara böjer sig för ). Eller så lyssnar man så som man själv tycker låter bäst. Men då är målet fortfarande att köpa så ofärgande utrustning som möjligt så att du själv kan reglera det du vill reglera.

[Morello]

Basnarkoman,

Menar du avvikelser i frekvensgång eller menar du linjäriet när du skriver linjäritet?

[basnarkomanen]

Basnarkoman,

(f. d DVDforumare misstänker jag? ):twisted:

Menar du avvikelser i frekvensgång eller menar du linjäriet när du skriver linjäritet?

Ärligt talat vet jag inte skillnaden. Finns det någon? eftersom du frågar borde det väl finnas en

[Jax]

Det finns ju i huvudsak tvenne typer av färgning, linjär (frekvens- och fasavvikelser) samt olinjär (distortion av typ harmonisk dito och intermodulation).

[basnarkomanen]

Eftersom intermodulation verkar vara ett fenomen snarare än en egenskap en högtalare innehar så menar jag det förstnämnda i det tidigare inlägget.

Däremot har väl högtalaren en egenskap som frambringar intermodulationen... borde det väl rimligtvis vara.

Men räknas det som äkta färgning? Det borde väl mer vara ett gulrött streck målat som en mustach på Mona Lisan, än tex färgen blå är pyttelite blåare än vad den ska vara... kanske...