Stämmer detta? Hur ser Hifi-nördens psykologiska profil ut?
I dagens Dagens Nyheter kan man läsa.
Varje människa är speciell. De senaste dagarna har nya vetenskapliga rön bekräftat våra unika förutsättningar – med konsekvenser för framtidens vård och skola.
För fyra år sedan publicerade DN:s dåvarande medicinreporter Anna Bratt och jag en bok som hette ”Vikten av gener”. Den fick hyfsat genomslag, men blev inte direkt någon dundersuccé. Med facit i hand måste jag konstatera att vi var för tidigt ute.
Bokens huvudtema var att genetiska anlag påverkar hur känslig varje människa är för faktorer som leder till fetma och övervikt. Merparten av innehållet står sig än i dag, även om forskare numera har fått fram mer detaljerad kunskap.
Vi förutsåg också att sjukvården i framtiden kommer att använda test för att avgöra hur varje enskild patient med övervikt och typ-2-diabetes bäst bör behandlas.
Det tog över fyra år, men nu börjar verkligheten komma i kapp.
För ett par veckor sedan publicerade tidskriften Cell en studie av en israelisk forskargrupp, ledd av Eran Elinav och Eran Segal.
Först undersökte forskarna 800 personer som åt sammanlagt 47 000 måltider. För varje måltid mättes hur försökspersonernas blodsocker svängde fram och tillbaks. Det visade sig att exakt samma mat, till exempel bröd, banan eller kakor, kunde resultera i högst olika blodsockerkurvor hos olika individer. Att vissa matvaror har ett visst ”glykemiskt index” är alltså en sanning med modifikation; vem som äter har också stor betydelse.
Sedan försökte forskarna få ihop en matematisk algoritm, för att se vilka faktorer som påverkar blodsockrets svängningar. De undersökte bland annat blodvärden, matvanor, om personen var tjock eller smal, hur mycket han eller hon rörde på sig och vilka bakterier som dominerade i tarmfloran.
När forskarna hade fått ihop sin algoritm, testade de hundra nya försökspersoner. Och det verkar faktiskt som om deras algoritm fungerar. ”Bra mat” och ”dålig mat” är uppenbarligen olika för olika individer. När försökspersonerna höll sig till det som enligt algoritmen var ”bra mat” för just dem, fick de mer gynnsamma blodsockervärden.
De israeliska forskarna hoppas nu att denna typ av test och algoritmer i framtiden ska kunna användas för att bättre behandla tillstånd som fetma och typ 2-diabetes.
En annan israelisk studie publicerades i veckan i amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS. Den har letts av psykologiprofessorn Daphna Joel i Tel Aviv och har uppmärksammats av medier över hela världen. Studien handlar nämligen om skillnader mellan män och kvinnor när det gäller hjärnans anatomi och psykologiska egenskaper. I den frågan har många människor starka åsikter – alltifrån att ”kvinnor är från Venus och män är från Mars” till att män och kvinnor är på pricken lika, bortsett från könsorganen.
Båda dessa extremläger är fel ute. Det finns en del smärre psykologiska skillnader mellan gruppen män och gruppen kvinnor. I genomsnitt, på gruppnivå. Men sådana skillnader mellan de två könen är i de flesta fall obetydliga. Skillnaden mellan individer av samma kön är mycket, mycket större.
Och det är just vad Daphna Joel och hennes medarbetare kommer fram till i sin nya och mycket stora studie. Forskarna har analyserat hjärnbilder av så kallade magnetresonanskameror på över 1 400 personer. Dessutom har de gått igenom psykologiska test som visar personlighetsdrag, attityder, intressen och beteenden hos över 5 500 personer.
Att vara helt och hållet ”manlig” eller helt och hållet ”kvinnlig” är ytterst sällsynt, antingen det handlar om hjärnans form eller funktion. Visst finns det genomsnittliga könsskillnader i hjärnan, skriver forskarna i PNAS. Men varje individ är en unik blandning av egenskaper. Därför, menar forskarna, är det fel både i samhället och i skolan att klumpa ihop människor i två grupper bara utifrån deras kön.
Karin Bojs
vetenskap@dn.se
