Moderator: Redaktörer
Nattlorden skrev:Det är självklart bättre än ingenting. Som dämpning tror jag inte de ger så mycket, men som diffusorer bör det göra en del. De är dock alltför regelbundna för att vara optimala, men om du stackar i nivåer och kanske tar lite hål i vissa av de i nästa nivå lagom slumpartat så går det nog att öka funktionen.
donjansson skrev:Nattlorden skrev:Det är självklart bättre än ingenting. Som dämpning tror jag inte de ger så mycket, men som diffusorer bör det göra en del. De är dock alltför regelbundna för att vara optimala, men om du stackar i nivåer och kanske tar lite hål i vissa av de i nästa nivå lagom slumpartat så går det nog att öka funktionen.
"MEN...Vad händer om man råder bot på bristen av strukturens randomisering genom att stapla bitar av en, två, tre, kanske fyra lager kartonger i en slags "Golden Horn-konfiguration". Vad tror ni om Golden Egg?"
"Kan du ställa några isolerskivor på tvären en bit framför rummet hör så kan du nog få lite dämp också"
Halva grejen med det här projekt skulle vara att verkligen klä varenda cm med äggkartonger, inklusive basabsorbenter, just för att (jag tycker) det skulle bli väldigt fräckt. Orange i taket, standard grå/vit på väggarna. Kartongerna ska synas, så inga skivor eller tyg framför.
Man kan ju börja med att köra ett lager överallt och sen bygga upp i randomiserade nivåer.
Sen vill jag naturligtvis att det ska medföra betydande rumsakustiska förbättringar.
Det är just det jag vill veta, innan jag släpar hem typ 1000 st 30-packs kartonger
Belker skrev:Perfector, det kommer INTE bli en döddämpad kammare av äggkartonger på väggarna.
Perfector skrev:Belker skrev:Perfector, det kommer INTE bli en döddämpad kammare av äggkartonger på väggarna.
hur förklarar du att man använder snarlika anordningar hos bla provningsanstalten?
Visst hundan blev det ekofritt och därmed döddämpat.
darkg skrev:Perfector skrev:Belker skrev:Perfector, det kommer INTE bli en döddämpad kammare av äggkartonger på väggarna.
hur förklarar du att man använder snarlika anordningar hos bla provningsanstalten?
Visst hundan blev det ekofritt och därmed döddämpat.
Varken material eller geometri är lika.
juanth skrev:Ibland är du som en välmenande 5-åring fast med minst 50 års erfarenhet av mansplaining Perfector.
Kom med mätningar på dina äggkartonger om du vill påvisa deras förträfflighet.
NADifierad skrev:Äggkartongerna funkar troligen mot högre frekvenser. Låga frekvenser går rakt igenom och tillbaka.
Vid vilka frekvenser de funkar , och i vilken mängd de behövs kan bara visas med mätningar.
rolfzetterberg skrev:Såhär såg det ut hos Sinus:
Perfector skrev:Titta på bilden jag klistrade in och berätta igen att det inte funkar.
Lägg sedan örat till hålet och lyssna på tystnaden
RogerGustavsson skrev:Perfector skrev:Titta på bilden jag klistrade in och berätta igen att det inte funkar.
Lägg sedan örat till hålet och lyssna på tystnaden
Om man nu vill klä sitt rum med äggkartonger likt högtalarlådan på bilden, går det åt mängder med kartonger och hur mycket utrymme blir det kvar i det rummet?
donjansson skrev:Märk väl, för de som inte läste min inledning noggrant, att det inte rör sig om att bara täcka väggar och tak med äggkartonger...Utan att jag efter första lagret skapar diffuserande ytor á la Svanå Golden Horn. Givetvis medelst äggkartonger, klippta i olika former och storlekar, staplade på varandra i ett randomiserat "system".
paa skrev:Why egg cartons cannot be used as diffusers or absorbers:
https://www.acousticfields.com/egg-cart ... absorbers/
donjansson skrev:paa skrev:Why egg cartons cannot be used as diffusers or absorbers:
https://www.acousticfields.com/egg-cart ... absorbers/
"Is it a diffuser? No, if it is, okay let’s just assume that it is a diffuser, it’s a diffuser of one frequency. Because all the well depths where the eggs go are the same so you have the same frequency being diffused, that’s no good. You need a wide range of frequencies that are diffused. Why would you want one frequency coming back at you all the time through diffusion? You wouldn’t, so egg cartons are a waste of time."
Återigen, det handlar inte om ett plant lager av äggkartonger.
Perfector skrev:donjansson skrev:paa skrev:Why egg cartons cannot be used as diffusers or absorbers:
https://www.acousticfields.com/egg-cart ... absorbers/
"Is it a diffuser? No, if it is, okay let’s just assume that it is a diffuser, it’s a diffuser of one frequency. Because all the well depths where the eggs go are the same so you have the same frequency being diffused, that’s no good. You need a wide range of frequencies that are diffused. Why would you want one frequency coming back at you all the time through diffusion? You wouldn’t, so egg cartons are a waste of time."
Återigen, det handlar inte om ett plant lager av äggkartonger.
Titta på bilden av mina högtalare och använd principen att stacka dom på det sättet, då kan du få olika höjd och akustikdämpning efter eget önskemål.
Det kommer att ta tid och du kan leka hur länge som helst med att experimentera placering och antal lager tills du blir nöjd.
Perfector skrev:RogerGustavsson skrev:Perfector skrev:Titta på bilden jag klistrade in och berätta igen att det inte funkar.
Lägg sedan örat till hålet och lyssna på tystnaden
Om man nu vill klä sitt rum med äggkartonger likt högtalarlådan på bilden, går det åt mängder med kartonger och hur mycket utrymme blir det kvar i det rummet?
Då kan du inte vara i rummet, det blir för tyst.
Men jag hoppas bilden åskådliggör lite hur det såg ut i kaipas studio då det begav sig.
Det funkar nog lika bra nu som då.
Griff skrev:Perfector skrev:RogerGustavsson skrev:
Om man nu vill klä sitt rum med äggkartonger likt högtalarlådan på bilden, går det åt mängder med kartonger och hur mycket utrymme blir det kvar i det rummet?
Då kan du inte vara i rummet, det blir för tyst.
Men jag hoppas bilden åskådliggör lite hur det såg ut i kaipas studio då det begav sig.
Det funkar nog lika bra nu som då.
Att bevisa att något fungerar genom att visa att någon annan som gjort fel och inte haft koll på fysiken bevisar ju knappast något?
Fortfarande finns det något som heter naturvetenskap och matematik
Antagligen skulle du svara att det fungerar för dem/mig, men det bevisar ju knappast att det fungerar. Eller hur?
Lika lite som din hemgjorda formel för volymberäkning av av cirkulära kärl har grund i fysiken har ditt påstående om äggkartongernas dämpning av ljud någon grund i fysiken.
Hur orkar du tro fel hela tiden?
Perfector skrev:Griff skrev:Perfector skrev:Då kan du inte vara i rummet, det blir för tyst.
Men jag hoppas bilden åskådliggör lite hur det såg ut i kaipas studio då det begav sig.
Det funkar nog lika bra nu som då.
Att bevisa att något fungerar genom att visa att någon annan som gjort fel och inte haft koll på fysiken bevisar ju knappast något?
Fortfarande finns det något som heter naturvetenskap och matematik
Antagligen skulle du svara att det fungerar för dem/mig, men det bevisar ju knappast att det fungerar. Eller hur?
Lika lite som din hemgjorda formel för volymberäkning av av cirkulära kärl har grund i fysiken har ditt påstående om äggkartongernas dämpning av ljud någon grund i fysiken.
Hur orkar du tro fel hela tiden?
Jag tror ingenting, jag refererar till 25 år erfarenhet i ämnet.
Motfråga.
Hur orkar du tjafsa utan att ens bry dig om att prova.
Då kan du ju inte veta utan tror och gissar.
Laila skrev:"The Flat Earth Society ", spring å dra nöe gammelt övver er för nu vankas dä
bättrare grejer . . . typ.![]()
Morello skrev:Äggkartonger i en högtalare är det närmaste verkningslöst jämfört med tex. stenull.
Perfector skrev:Ull dämpar luftens hastighet och fyller volymen.
Kartonger tar bort akustiken men påverkar inte som dämpning.
Morello skrev:25 års missuppfattning gör inte din utsaga till sanning - om du ursäktar.
RogerGustavsson skrev:Perfector skrev:Ull dämpar luftens hastighet och fyller volymen.
Kartonger tar bort akustiken men påverkar inte som dämpning.
Ta bort akustiken eller dämpa? Kan du redogöra för skillnaden? I min värld betyder det samma sak. Ett ljuddött rum som visas på bild i tråden är ju totaldämpat (har ingen "akustik") ner till låga frekvenser. Hur lågt beror väl på rummets storlek?
jansch skrev:RogerGustavsson skrev:Perfector skrev:Ull dämpar luftens hastighet och fyller volymen.
Kartonger tar bort akustiken men påverkar inte som dämpning.
Ta bort akustiken eller dämpa? Kan du redogöra för skillnaden? I min värld betyder det samma sak. Ett ljuddött rum som visas på bild i tråden är ju totaldämpat (har ingen "akustik") ner till låga frekvenser. Hur lågt beror väl på rummets storlek?
Det blir lite "rörigt" med alla begrepp....
- Begreppet "akustik" är egentligen läran om ljud.
Vi använder det dock också som ett ord som beskriver akustiska egenskaper, t.ex hur ett rum uppför sig som lyssningsmiljö. Det går dock inte att säga att ett rum har mycket eller lite/ingen akustik. Dämpning ( menas väl absorption?) är väl lika mycket akustik som reflektion?!
- Ett "ljuddött rum" alternativt "döddämpat rum" betyder antagligen att ingen reflektion sker från avgränsningytorna samt att akustiska impedansen motsvarar frifält.
- Ett "ljuddött rum är då = ett "ekofritt rum" (vanligt ord på Faktiskt.io) = frifältsrum ( som är den korrekta beteckningen). "Ekofritt rum" = "ekofri kammare" = "anechoic chamber" har dock blivit mer och mer vedertaget.
- Ett frifältsrum ("ekofritt rum") skapas med hjälp av ABSORPTION där ljud blir till värme i absorbenten som oftast är av specell mineralull.
För att undvika REFLEKTION tillbaka in i rummet när ljudet når absorbenten är absorbenten utformade som kilar. (Då mineralullen har en annan densitet än luft förändras den akustiska impedansen och en viss reflektion kommer då alltid att ske) Kilarna blir då en "ljudfälla" för de reflexer som uppstår.
För att få fungerande absorption vid låga frekvenser måste kilarna vara väldigt stora/långa - oftast 1- 2 meter.
Det vore ju väldigt bra om äggkartonger skulle kunna göra samma jobb. ... Bara absorbenterna i ett frifältsrum kostar miljoner....
Lite "lurigt" också med, citat: "dämpar luftens hastighet och fyller volymen".
Vad som sker i ullen är absorption och en förändring av akustika impedansen. Ljudhastigheten ökar.
Absorption sker genom friktion mellan fibrer och luftmolekyler samt att fibrerna böjer sig ( inre friktion)
Morello skrev:https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=3&t=63855
donjansson skrev:Ingenjör Öhman besöker inom kort norra Skåne för att planera mitt lyssningsrum i sidobyggnaden. Innan allt är klart tänkte jag nyttja ett tillfälligt i källaren.
Jag gillar originella lösningar, har genom kontakter i dagligvaruhandeln möjlighet att skaffa hundratals äggkartonger och tror det skulle se skitsnyggt ut med standard grå/vita förpackningar på väggarna och (min favoritfärg) orange i taket. Tanken väcktes när jag såg hur fult innertaket var med avflagnad färg från 1950.
Det verkar ha varit hajpat med äggkartonger i 70-talets replokaler. Ur ett rumsakustiskt perspektiv förstår jag också att det finns avsevärt bättre alternativ. MEN...Vad händer om man råder bot på bristen av strukturens randomisering genom att stapla bitar av en, två, tre, kanske fyra lager kartonger i en slags "Golden Horn-konfiguration". Vad tror ni om Golden Egg?
P.S Övriga akustiska åtgärder, utöver möbler, hyllor m.m.: ryamatta på heltäckningsmatta, tre Svanå V6, två Svanå custom >100 Hz.
Perfector skrev:jansch skrev:RogerGustavsson skrev:
Ta bort akustiken eller dämpa? Kan du redogöra för skillnaden? I min värld betyder det samma sak. Ett ljuddött rum som visas på bild i tråden är ju totaldämpat (har ingen "akustik") ner till låga frekvenser. Hur lågt beror väl på rummets storlek?
Det blir lite "rörigt" med alla begrepp....
- Begreppet "akustik" är egentligen läran om ljud.
Vi använder det dock också som ett ord som beskriver akustiska egenskaper, t.ex hur ett rum uppför sig som lyssningsmiljö. Det går dock inte att säga att ett rum har mycket eller lite/ingen akustik. Dämpning ( menas väl absorption?) är väl lika mycket akustik som reflektion?!
- Ett "ljuddött rum" alternativt "döddämpat rum" betyder antagligen att ingen reflektion sker från avgränsningytorna samt att akustiska impedansen motsvarar frifält.
- Ett "ljuddött rum är då = ett "ekofritt rum" (vanligt ord på Faktiskt.io) = frifältsrum ( som är den korrekta beteckningen). "Ekofritt rum" = "ekofri kammare" = "anechoic chamber" har dock blivit mer och mer vedertaget.
- Ett frifältsrum ("ekofritt rum") skapas med hjälp av ABSORPTION där ljud blir till värme i absorbenten som oftast är av specell mineralull.
För att undvika REFLEKTION tillbaka in i rummet när ljudet når absorbenten är absorbenten utformade som kilar. (Då mineralullen har en annan densitet än luft förändras den akustiska impedansen och en viss reflektion kommer då alltid att ske) Kilarna blir då en "ljudfälla" för de reflexer som uppstår.
För att få fungerande absorption vid låga frekvenser måste kilarna vara väldigt stora/långa - oftast 1- 2 meter.
Det vore ju väldigt bra om äggkartonger skulle kunna göra samma jobb. ... Bara absorbenterna i ett frifältsrum kostar miljoner....
Lite "lurigt" också med, citat: "dämpar luftens hastighet och fyller volymen".
Vad som sker i ullen är absorption och en förändring av akustika impedansen. Ljudhastigheten ökar.
Absorption sker genom friktion mellan fibrer och luftmolekyler samt att fibrerna böjer sig ( inre friktion)
Man säger att mycket dämning minskar lufthastigheten och att lådan då skenbart blir större, eller har Philips fel?
Sedan har jag sett i recentioner att lådan är för hårt eller löst dämpad, något som inte uppstår med äggkartonger.
Kartongerna avser att ta bort reflexerna som ger upphov till lådljud men gör ingenting åt lådans eventuella lådighet.Och att ljudlabbet absorberar reflexerna är nog fel.
Jag har sett ekofria rum med träkilar som defenitivt inte absorberar ljudet utan rensar akustiken.
Har även sett labb med koner i exakt samma storlek överallt som gör samma sak.
Att jag fastnade för äggkartonger är dels för att jag via HiFi-kit och HiFi Connection fick bekräftat genom mätningar att det blev som avsett.
Att kartongerna gjorde det enklare att fylla lådan var en annan orsak.
Dessutom ska kartongerna ses i perspektiv av lådans volym, och då är det precis vad som krävs för att skapa ett ekofritt rum, eller en döddämpad låda.
Att jag inte uttrycker mig i de termer som står i alla böcker tillsammans med den allmänna viljan att missförstå gör ingen skillnad.
Det har funkat i 25 år och funkar fortfarande.
SNÄLLA!
Kan ingen bygga tex. Originalburken som jag lagt in en bild på och sedan, när allt är gjort prova en med och en utan kartongerna och berätta hur skillnaden blir?
Jag har äggkartonger till 1 par högtalare och även ull som skall i bakom basen samt 2 diskanter Perless LK10DT som jag bjuder på om någon vill testa.
Så länge filtret till högtalaren är det jag fått uppmätt så kommer resultatet att bli det jag får fram.
Jag har ett par spelande högtalare som kan lyssnas på över en kopp kaffe och en kanelbulle om så önskas.
Men sluta hacka på det jag berättar om ingen vill testa resultatet.
jansch skrev:- hur ljudet egentligen färdas genom glasullen är i praktiken oerhört komplext
Bill50x skrev:jansch skrev:- hur ljudet egentligen färdas genom glasullen är i praktiken oerhört komplext
Eller inte. Ska man mäta vindens hastighet och riktning genom en skog blir det oerhört komplext om man mäter vid varje träd. Mindre så om man mäter in/ut vid skogens början och slut.
/ B
petersteindl skrev:Bill50x skrev:jansch skrev:- hur ljudet egentligen färdas genom glasullen är i praktiken oerhört komplext
Eller inte. Ska man mäta vindens hastighet och riktning genom en skog blir det oerhört komplext om man mäter vid varje träd. Mindre så om man mäter in/ut vid skogens början och slut.
/ B
Vinden är ingen vågrörelse. Det bör ses som två skilda fenomen med helt olika ekvationer.
Bill50x skrev:jansch skrev:- hur ljudet egentligen färdas genom glasullen är i praktiken oerhört komplext
Eller inte. Ska man mäta vindens hastighet och riktning genom en skog blir det oerhört komplext om man mäter vid varje träd. Mindre så om man mäter in/ut vid skogens början och slut.
/ B
Perfector skrev:Det funkar nog lika bra nu som då.
jansch skrev:Bill50x skrev:jansch skrev:- hur ljudet egentligen färdas genom glasullen är i praktiken oerhört komplext
Eller inte. Ska man mäta vindens hastighet och riktning genom en skog blir det oerhört komplext om man mäter vid varje träd. Mindre så om man mäter in/ut vid skogens början och slut.
/ B
Det finns en fundamental skillnad i vind och ljud och därför blir din liknelse inte bra (eller ologisk) tycker JAG.
- Vind är luftmolekyler som förflyttar sig genom skogen, blåser det 30m/s har ju en specifik molekyl förflyttats sig 30 meter på en sekund.
Står det ett träd i vägen kommer luftmolekylen att ta en omväg och färdas lite fortare tills tryckutjämning sker. Detta påverkar omgivande molekyler och hela luftmassan kommer att påverkas så att vindhastigheten minskar. Ju mer träd desto större "uppbromsning"
- Ljud är en kedjereaktion mellan molekyler, molekylerna rör sig runt ett jämviktsläge. Kedjereaktionen mellan molekylerna är alltid ca 343m/s vid rumstemp och normal fuktighet. Det går inte att "bromsa" ljudet (kedjereaktionen) till t.ex 10m/s som det går att göra med vinden.
Exempel: Flera gipsskivor står i ett rum. Då kommer ljudet att gå med 343m/s fram till gipsskivan, det ljud som fortsätter genom gipsskivan går med 6800m/s och när ljudet lämnar gipsskivan och in i luften igen kommer att gå vidare med 343m/s igen. Spelar ingen roll hur många gipskivor som står i vägen, när ljudet som gått igenom sista gipsskivan och till luft igen är ljudhastigheten 343m/s.
Ljudet som går igenom gipsskivorna kommer alltså fortare fram.
(notera att jag skriver "det ljud som fortsätter genom gipsskivan". Större delen av ljudet kommer att refekteras p g a att luft och gips har olika akustisk impedans)
Men som sagt - när materialet inte är homogent blir det komplext och inte lika lätt att visa som i ovanstående exempel.
PerStromgren skrev:petersteindl skrev:Bill50x skrev:Eller inte. Ska man mäta vindens hastighet och riktning genom en skog blir det oerhört komplext om man mäter vid varje träd. Mindre så om man mäter in/ut vid skogens början och slut.
/ B
Vinden är ingen vågrörelse. Det bör ses som två skilda fenomen med helt olika ekvationer.
Det var heller inte vad Bill påstod. Han gjorde en analogi med hastighet, bara.
Tell skrev:jansch skrev:Bill50x skrev:Eller inte. Ska man mäta vindens hastighet och riktning genom en skog blir det oerhört komplext om man mäter vid varje träd. Mindre så om man mäter in/ut vid skogens början och slut.
/ B
Det finns en fundamental skillnad i vind och ljud och därför blir din liknelse inte bra (eller ologisk) tycker JAG.
- Vind är luftmolekyler som förflyttar sig genom skogen, blåser det 30m/s har ju en specifik molekyl förflyttats sig 30 meter på en sekund.
Står det ett träd i vägen kommer luftmolekylen att ta en omväg och färdas lite fortare tills tryckutjämning sker. Detta påverkar omgivande molekyler och hela luftmassan kommer att påverkas så att vindhastigheten minskar. Ju mer träd desto större "uppbromsning"
- Ljud är en kedjereaktion mellan molekyler, molekylerna rör sig runt ett jämviktsläge. Kedjereaktionen mellan molekylerna är alltid ca 343m/s vid rumstemp och normal fuktighet. Det går inte att "bromsa" ljudet (kedjereaktionen) till t.ex 10m/s som det går att göra med vinden.
Exempel: Flera gipsskivor står i ett rum. Då kommer ljudet att gå med 343m/s fram till gipsskivan, det ljud som fortsätter genom gipsskivan går med 6800m/s och när ljudet lämnar gipsskivan och in i luften igen kommer att gå vidare med 343m/s igen. Spelar ingen roll hur många gipskivor som står i vägen, när ljudet som gått igenom sista gipsskivan och till luft igen är ljudhastigheten 343m/s.
Ljudet som går igenom gipsskivorna kommer alltså fortare fram.
(notera att jag skriver "det ljud som fortsätter genom gipsskivan". Större delen av ljudet kommer att refekteras p g a att luft och gips har olika akustisk impedans)
Men som sagt - när materialet inte är homogent blir det komplext och inte lika lätt att visa som i ovanstående exempel.
Vad Bill menar är att man inte ska mäta på specifika punkter i dämpmaterialet, utan utanför det så man mäter summan av hela dämpmaterialet. Dump att krångla till det när det var en enkel liknelse han gjorde
Tell skrev:Men herrregud Peter vad du krånglar till det. Bill gjorde en simpel liknelse, inget vetenskaplig utlägg för exakt hur ljudabsortion funkar.
Tell skrev:Men herrregud Peter vad du krånglar till det. Bill gjorde en simpel liknelse, inget vetenskaplig utlägg för exakt hur ljudabsortion funkar.
Adhoc skrev:Jag lutar nog åt att Perfector har helt rätt i att ljudets hastighet kan ses som sänkt när ljudvågen passerar igenom vanlig isolering som är porös. (Även om han nu skrev lufthastigheten, så förstår jag vad han menade.) Isolering ligger över 90% porositet, vanlig husisolering kring 98-99% porositet (?), resten luft. Väldigt liten mängd fibrer i förhållande till luft inuti isolerskivan alltså. Siffror för ljudhastigheten genom vanlig isolering som jag stött på har varit 280 m/s (Lunds Tekniska Högskola), en annan är ca 15% lägre än vanliga ca 343 m/s. När luftmolekylerna kolliderar med enstaka fiber i isoleringen omvandlas en del energi till värme och luftmolekylen på andra sidan fibern får sig en svagare puff än om där inte funnits en "rigid fiber" i vägen för den inkommande luftmolekylen. Varje kollision fördröjer en ljudvågs förflyttning genom isoleringen och det är inte via fibrerna som ljudvågen "transporteras", utan via den starkt övervägande andelen luft inuti isolering. Så ser jag på det, inte så vetenskapligt uttryckt men det får duga.
Gipsskivan är i princip lufttät och reflekterande, inga luftmolekyler passerar igenom den. Ljudvågor i rummet på ena sidan gipsskivan utövar ett varierande tryck på gipsskivan och skivans vibrationer / svängningsrörelser går vidare till andra sidan gipsskivan och ljudet kommer höras i rummet intill när luftmolekyler sätts i rörelse där av den vibrerande gipsskivan.
Äggkartongerna är givetvis absorbentdiffusorer!Kartongen är ganska bösig och billig. Relativt porös, något mindre än Tretexskivor dock tror jag. Tretexskivor användes förr som väggbeklädnad i hus före tapetseringen och många verkar tycka att Tretexen gav ett bra "ljudklimat" inne i rummet där det spelades på grammofon. Diffusorer pga av sin form, visserligen säkert usla som diffusorer pga likformigheten, deras ringa djup och bredd och inte optimalt reflekterande.
petersteindl skrev:Om man inte mäter på specifika punkter i dämpmaterialet så har man ingen aning om hur dämpmaterialet fungerar och varför det fungerar som det gör. Vill man göra en optimering så användes dämpmaterial med olika densitet och absorption på olika punkter från högtalarmembranet. Det beror på impedans och impedansmatchning. Men sådan information är ju tabubelagt på detta forum sedan en tid.
petersteindl skrev:Tell skrev:Men herrregud Peter vad du krånglar till det. Bill gjorde en simpel liknelse, inget vetenskaplig utlägg för exakt hur ljudabsortion funkar.
Krånglar till det? För dem som tycker det är krångligt kan jag säga att det blir ännu krångligare ju mer man anammar fysikaliska fenomen som man försöker applicera helt felaktigt och till slut har man odlat och vattnat en falsk myt. Jag säger det igen. Liknelsen är korrupt. Det är helt andra fenomen och formler inom vågrörelseläran kontra det som vågrörelsen i det fallet liknas vid. Äpplen och bananer. Hallon och kaffebönor. Absorption, diffusion, reflektion och diffraktion är inom akustiken gällande akustiska ljudvågor.
Dessutom tänker jag fortsätta att till synes vara krånglig för dem som tycker det är krångligt. Jag försöker krångla till det maximalt fram till och med Ockhams rakkniv, och jag tänker gå in för att göra det så extremt mycket krångligt som möjligt.Sån är jag. Det är bara att gilla läget.
Sedan undrar jag om äggkartongerna i tråden handlar om diffusorer eller om absorbenter?
Med vänlig hälsning
Peter
Nattlorden skrev:petersteindl skrev:Om man inte mäter på specifika punkter i dämpmaterialet så har man ingen aning om hur dämpmaterialet fungerar och varför det fungerar som det gör. Vill man göra en optimering så användes dämpmaterial med olika densitet och absorption på olika punkter från högtalarmembranet. Det beror på impedans och impedansmatchning. Men sådan information är ju tabubelagt på detta forum sedan en tid.
Albert Von Schweikert har nyttjat att stacka olika dämpmaterial för att "simulera" en längre transmissionslinje i vissa av sina högtalare, med förhoppningen att vågen släcks ut helt innan den kommer tillbaka till elementet. (Har man inte full pejl så kan man ju kanske tillåta sig att inte ha en bakvägg och läcka ut det lilla som återstår. )
petersteindl skrev:PerStromgren skrev:petersteindl skrev:
Vinden är ingen vågrörelse. Det bör ses som två skilda fenomen med helt olika ekvationer.
Det var heller inte vad Bill påstod. Han gjorde en analogi med hastighet, bara.
Det är just det. Vind har en hastighet, d v s partikel a på position A förflyttar sig till position B. Med vågrörelse sker ingen sådan partikelförflytning. I vågrörelse är partikel a kvar på samma plats A, men på plats B är det en helt annan partikel exempelvis partikel b och den partikeln är kvar på plats B. Det enda som förflyttar sig från A till B är en våg. Per, kom in i matchen.Liknelsen är som jag ser det, totalt korrupt. Gärna andra liknelser men inte denna. Liknelsen är helt vilseledande. D v s motsatsen till vad liknelser bör vara. Skall det till liknelser använd vågor på vattnet som går in i tät vass eller något annat som gör att amplitudnivån på vågen blir lägre då vågen går genom det dämpande materialet.
Med vänlig hälsning
Peter
jansch skrev:Nattlorden skrev:petersteindl skrev:Om man inte mäter på specifika punkter i dämpmaterialet så har man ingen aning om hur dämpmaterialet fungerar och varför det fungerar som det gör. Vill man göra en optimering så användes dämpmaterial med olika densitet och absorption på olika punkter från högtalarmembranet. Det beror på impedans och impedansmatchning. Men sådan information är ju tabubelagt på detta forum sedan en tid.
Albert Von Schweikert har nyttjat att stacka olika dämpmaterial för att "simulera" en längre transmissionslinje i vissa av sina högtalare, med förhoppningen att vågen släcks ut helt innan den kommer tillbaka till elementet. (Har man inte full pejl så kan man ju kanske tillåta sig att inte ha en bakvägg och läcka ut det lilla som återstår. )
Förlåt att jag engagerar mej så hårt i denna tråd , men jag gör det för att så så många synpunkter finns som bygger på felaktig grundfakta...
Du har helt rätt! Men avstånden som krävs blir hysterikt långa för frekvenser neråt 20 Hz.... som nog är det ultimata målet... eller kanske t o m 16Hz som nog generellt är gränsen mellan hörsel och "tryck i magen".
jansch skrev:petersteindl skrev:Tell skrev:Men herrregud Peter vad du krånglar till det. Bill gjorde en simpel liknelse, inget vetenskaplig utlägg för exakt hur ljudabsortion funkar.
Krånglar till det? För dem som tycker det är krångligt kan jag säga att det blir ännu krångligare ju mer man anammar fysikaliska fenomen som man försöker applicera helt felaktigt och till slut har man odlat och vattnat en falsk myt. Jag säger det igen. Liknelsen är korrupt. Det är helt andra fenomen och formler inom vågrörelseläran kontra det som vågrörelsen i det fallet liknas vid. Äpplen och bananer. Hallon och kaffebönor. Absorption, diffusion, reflektion och diffraktion är inom akustiken gällande akustiska ljudvågor.
Dessutom tänker jag fortsätta att till synes vara krånglig för dem som tycker det är krångligt. Jag försöker krångla till det maximalt fram till och med Ockhams rakkniv, och jag tänker gå in för att göra det så extremt mycket krångligt som möjligt.Sån är jag. Det är bara att gilla läget.
Sedan undrar jag om äggkartongerna i tråden handlar om diffusorer eller om absorbenter?
Med vänlig hälsning
Peter
Peter - med tanke på att äggkartongerna är väldigt tunna jämfört med våglängd på övervägande delen av normal musikåtergivning , samt att äggkartonger har en akustisk impedans som är väsentligt högre än luft fungerar dom i första hand som diffusor, d v s reflekterar ljud åt olika håll....p g a formen och att djupet i vågfrontens utbredning är grund (några centimeter).
Det vet du - din fråga är därför retorisk.
petersteindl skrev:jansch skrev:petersteindl skrev:
Krånglar till det? För dem som tycker det är krångligt kan jag säga att det blir ännu krångligare ju mer man anammar fysikaliska fenomen som man försöker applicera helt felaktigt och till slut har man odlat och vattnat en falsk myt. Jag säger det igen. Liknelsen är korrupt. Det är helt andra fenomen och formler inom vågrörelseläran kontra det som vågrörelsen i det fallet liknas vid. Äpplen och bananer. Hallon och kaffebönor. Absorption, diffusion, reflektion och diffraktion är inom akustiken gällande akustiska ljudvågor.
Dessutom tänker jag fortsätta att till synes vara krånglig för dem som tycker det är krångligt. Jag försöker krångla till det maximalt fram till och med Ockhams rakkniv, och jag tänker gå in för att göra det så extremt mycket krångligt som möjligt.Sån är jag. Det är bara att gilla läget.
Sedan undrar jag om äggkartongerna i tråden handlar om diffusorer eller om absorbenter?
Med vänlig hälsning
Peter
Ja, du har väl jobbat en del med äggkartonger du också
Peter - med tanke på att äggkartongerna är väldigt tunna jämfört med våglängd på övervägande delen av normal musikåtergivning , samt att äggkartonger har en akustisk impedans som är väsentligt högre än luft fungerar dom i första hand som diffusor, d v s reflekterar ljud åt olika håll....p g a formen och att djupet i vågfrontens utbredning är grund (några centimeter).
Det vet du - din fråga är därför retorisk.
Jag frågar därför att tråden heter: "Äggkartonger som diffusorer", men samtalsämnet verkar snarast vara "Äggkartonger som absorbenter". Själv anser jag att äggkartonger fungerar alldeles utmärkt, . . . som förpackning av ägg. . . typ.
hifikg skrev:petersteindl skrev:PerStromgren skrev:
Det var heller inte vad Bill påstod. Han gjorde en analogi med hastighet, bara.
Det är just det. Vind har en hastighet, d v s partikel a på position A förflyttar sig till position B. Med vågrörelse sker ingen sådan partikelförflytning. I vågrörelse är partikel a kvar på samma plats A, men på plats B är det en helt annan partikel exempelvis partikel b och den partikeln är kvar på plats B. Det enda som förflyttar sig från A till B är en våg. Per, kom in i matchen.Liknelsen är som jag ser det, totalt korrupt. Gärna andra liknelser men inte denna. Liknelsen är helt vilseledande. D v s motsatsen till vad liknelser bör vara. Skall det till liknelser använd vågor på vattnet som går in i tät vass eller något annat som gör att amplitudnivån på vågen blir lägre då vågen går genom det dämpande materialet.
Med vänlig hälsning
Peter
Och jag som föreställer mig små noter som flyttar sig från A till B och vidare till mina öron i en svängig ström, så att den som sitter närmast högtalarna får höra låten först... på bio sitter jag alltid längst fram på premiären, då får jag se filmen först av alla! Nu måste jag tänka om!
petersteindl skrev:Tell skrev:Men herrregud Peter vad du krånglar till det. Bill gjorde en simpel liknelse, inget vetenskaplig utlägg för exakt hur ljudabsortion funkar.
Krånglar till det? För dem som tycker det är krångligt kan jag säga att det blir ännu krångligare ju mer man anammar fysikaliska fenomen som man försöker applicera helt felaktigt och till slut har man odlat och vattnat en falsk myt. Jag säger det igen. Liknelsen är korrupt. Det är helt andra fenomen och formler inom vågrörelseläran kontra det som vågrörelsen i det fallet liknas vid. Äpplen och bananer. Hallon och kaffebönor. Absorption, diffusion, reflektion och diffraktion är inom akustiken gällande akustiska ljudvågor.
Dessutom tänker jag fortsätta att till synes vara krånglig för dem som tycker det är krångligt. Jag försöker krångla till det maximalt fram till och med Ockhams rakkniv, och jag tänker gå in för att göra det så extremt mycket krångligt som möjligt.Sån är jag. Det är bara att gilla läget.
Sedan undrar jag om äggkartongerna i tråden handlar om diffusorer eller om absorbenter?
Med vänlig hälsning
Peter
Tell skrev:petersteindl skrev:Tell skrev:Men herrregud Peter vad du krånglar till det. Bill gjorde en simpel liknelse, inget vetenskaplig utlägg för exakt hur ljudabsortion funkar.
Krånglar till det? För dem som tycker det är krångligt kan jag säga att det blir ännu krångligare ju mer man anammar fysikaliska fenomen som man försöker applicera helt felaktigt och till slut har man odlat och vattnat en falsk myt. Jag säger det igen. Liknelsen är korrupt. Det är helt andra fenomen och formler inom vågrörelseläran kontra det som vågrörelsen i det fallet liknas vid. Äpplen och bananer. Hallon och kaffebönor. Absorption, diffusion, reflektion och diffraktion är inom akustiken gällande akustiska ljudvågor.
Dessutom tänker jag fortsätta att till synes vara krånglig för dem som tycker det är krångligt. Jag försöker krångla till det maximalt fram till och med Ockhams rakkniv, och jag tänker gå in för att göra det så extremt mycket krångligt som möjligt.Sån är jag. Det är bara att gilla läget.
Sedan undrar jag om äggkartongerna i tråden handlar om diffusorer eller om absorbenter?
Med vänlig hälsning
Peter
Det Bill menade var väl inte en liknelse hur ljudvågar och vind funkar, utan bara hur o var man bör mäta vindens hastighet i en skog eller hur gullfiber etc absorberar ljud. Man mäter inte vindenshastighet genom en skog genom att mäta vid varje träd och man mäter inte absortionsförmågan hos ett material innuti materialet.
petersteindl skrev:Tell skrev:Det Bill menade var väl inte en liknelse hur ljudvågar och vind funkar, utan bara hur o var man bör mäta vindens hastighet i en skog eller hur gullfiber etc absorberar ljud. Man mäter inte vindenshastighet genom en skog genom att mäta vid varje träd och man mäter inte absortionsförmågan hos ett material innuti materialet.
I beg to disagree. Detta kan diskuteras. Absorbtionen sker inuti materialet. Mängden av ljudvågen som reflekteras mot dess yta i förhållande till mängden som tränger in i materialet kommer också in i ekvationen. Du kan t.ex. ta en gullfiberskiva. Den har viss absorbtion internt som dessutom varierar beroende på riktningen på ljudvågens front mot skivan. Det är inte symmetriskt och ljudet reflekteras dessutom olika mycket beroende på om ljudvågen kommer tvärs in i sidan eller rakt mot fiberskivan. Dessutom varierar det med frekvens. Huruvida äggkartonger skulle vara bra för ändamålet överlåter jag med varm hand till övriga på forumet att reda ut.![]()
Med vänlig hälsning
Peter
Tell skrev:petersteindl skrev:Tell skrev:Det Bill menade var väl inte en liknelse hur ljudvågar och vind funkar, utan bara hur o var man bör mäta vindens hastighet i en skog eller hur gullfiber etc absorberar ljud. Man mäter inte vindenshastighet genom en skog genom att mäta vid varje träd och man mäter inte absortionsförmågan hos ett material innuti materialet.
I beg to disagree. Detta kan diskuteras. Absorbtionen sker inuti materialet. Mängden av ljudvågen som reflekteras mot dess yta i förhållande till mängden som tränger in i materialet kommer också in i ekvationen. Du kan t.ex. ta en gullfiberskiva. Den har viss absorbtion internt som dessutom varierar beroende på riktningen på ljudvågens front mot skivan. Det är inte symmetriskt och ljudet reflekteras dessutom olika mycket beroende på om ljudvågen kommer tvärs in i sidan eller rakt mot fiberskivan. Dessutom varierar det med frekvens. Huruvida äggkartonger skulle vara bra för ändamålet överlåter jag med varm hand till övriga på forumet att reda ut.![]()
Med vänlig hälsning
Peter
Fast i slutändan så är det ju utanför man mäter för att få reda på summan av absortionen. Vill man nörda sig mer o veta vad o hur exakt det absorberar så kan man ju dyka in, men för dom allra flesta så räcker det alldeles utmärkt med att mäta utanför.
Adhoc skrev:@Jansch. Håller med om en del av vad du skriver, annat stämmer inte. Tex (fulcitat): " ... fysikens lagar resulterar i att ljudet färdas fortare ju högre densitet materialet har. Alltså kedjekreationen mellan molekyler i ett material går snabbare ju högre densitet materialet. ..." (slut på fulcitat.)
Ljudhastigheten i aluminium är 5 a' 6 km/s, i bly i runda slängar en 1/4 av det, i vatten kring 1400 m/s, i is ca 4 km/s, i luft ökar ljudhastigheten med ökande temperatur. I samtliga exempel är ljudhastigheten högre i mediat med den lägre densiteten och det har säkert att göra med att elasticiteten är olika för olika media, eller för samma media att den ändras med temperaturen. "Tunga molekyler" i solida material är trögrörligare än lätta och leder ljud långsammare. Beryllium är en av metallerna med allra lägst densitet och den ligger nog i absoluta toppen vad gäller ljudhastighet.
Tillbaks till ljudhastigheten i porös husisolering; fyller man upp ett rätblocksrum med rejält av isolering har jag inte i något sammanhang stött på annat än att rumsmoderna kommer sänkas något i frekvens. Vilket i förlängningen då kan ses som som att rummet blivit större i en eller flera ledder, vilket det inte har. Återstår är att ljudhastigheten genom isoleringen är annorlunda än genom fria luften i rummet. Lägre modfrekvens men inte fysiskt större rum betyder totalt lägre genomsnittshastighet mellan dom solida väggarna som jag ser det.
Adhoc skrev:@Jansch. Håller med om en del av vad du skriver, annat stämmer inte. Tex (fulcitat): " ... fysikens lagar resulterar i att ljudet färdas fortare ju högre densitet materialet har. Alltså kedjekreationen mellan molekyler i ett material går snabbare ju högre densitet materialet. ..." (slut på fulcitat.)
Ljudhastigheten i aluminium är 5 a' 6 km/s, i bly i runda slängar en 1/4 av det, i vatten kring 1400 m/s, i is ca 4 km/s, i luft ökar ljudhastigheten med ökande temperatur. I samtliga exempel är ljudhastigheten högre i mediat med den lägre densiteten och det har säkert att göra med att elasticiteten är olika för olika media, eller för samma media att den ändras med temperaturen. "Tunga molekyler" i solida material är trögrörligare än lätta och leder ljud långsammare. Beryllium är en av metallerna med allra lägst densitet och den ligger nog i absoluta toppen vad gäller ljudhastighet.
Tillbaks till ljudhastigheten i porös husisolering; fyller man upp ett rätblocksrum med rejält av isolering har jag inte i något sammanhang stött på annat än att rumsmoderna kommer sänkas något i frekvens. Vilket i förlängningen då kan ses som som att rummet blivit större i en eller flera ledder, vilket det inte har. Återstår är att ljudhastigheten genom isoleringen är annorlunda än genom fria luften i rummet. Lägre modfrekvens men inte fysiskt större rum betyder totalt lägre genomsnittshastighet mellan dom solida väggarna som jag ser det.
petersteindl skrev:Jag skriver inte utifrån perspektivet för dom allra flesta. Det är för mig irrelevant och ointressant information som du ger. Jag skriver för alla som är intresserade över att få reda på hur saker fungerar och hur det ligger till. Resten behöver inte läsa mina inlägg. Mäter man utanför för att ta reda på absorptionen inuti så bör man också veta hur akustiska ljudvågor tränger in i materialet och hur man kan göra för att få samma material att fungera bättre som absorbent i tonfrekvensområdet.
Dessutom är det de facto så att den tid som jag lägger ned på att svara dig gällande hur o var man bör mäta vindens hastighet i en skog eller hur gullfiber etc absorberar ljud är fullständigt bortkastad tid. Varje ord som skrivs och varje sekund som det läggs på dylika ointressanta saker är en sekund närmare döden utan att något vettigt åstadkommits. Se detta som sista bortkastade tiden i ens liv på denna helt ointressanta diskussion. Du måhända ha ett ur ditt eget tycke värdelöst liv som du gärna vill slösa bort, så du får gärna fortsätta diskussionen i frågan, så kanske andra kan svara dig det du vill höra. Det kan till synes ses som krasst, men det är ytterligare en sanning från min penna. jag skriver detta medvetet och med full emfas.
Med vänlig hälsning
Peter
Kraniet skrev:...
De kilar som ses på bilden är gjorda av gullfiber och är över en meter (två?) långa.
...
darkg skrev:Jag tror att både absorbtionen och diffusionen blir för smalbandig, även med olika många tråg ruta för ruta. Höjderna varierar bara i två skalor, så att säga; kartongmönstret (som är så uniformt) och stapelhöjderna.
Nattlorden skrev:darkg skrev:Jag tror att både absorbtionen och diffusionen blir för smalbandig, även med olika många tråg ruta för ruta. Höjderna varierar bara i två skalor, så att säga; kartongmönstret (som är så uniformt) och stapelhöjderna.
Föreslog innan att man kunde ta bort vissa toppar så det blir hål ned till nivån under - och blir mindre uniformt.
Perfector skrev:Det gjorde jag alldeles i början av mitt byggande, men det blev så jemmra långdraget att peta ut var annan topp.
Nattlorden skrev:Perfector skrev:Det gjorde jag alldeles i början av mitt byggande, men det blev så jemmra långdraget att peta ut var annan topp.
Fast varannan är ju fel... då förblir det symmetriskt.... det skall vara slumpmässigt.
Perfector skrev:Ser jag fel eller har du glömt att sätta kartongerna topp mot topp?
I så fall blir det ju nästan ingen skillnad mot en eller flera på varandra.
Om du sätter några topp mot topp får du ett hålrum mellan som borde göra mer skillnad.
I övrigt, vilket jobb du har gjort
Helt fantastiskt, och en smula vansinnigt.
ErikAndersson skrev:Kan bli jobbigt att käka upp alla äggen! Man kan göra omeletter förstås med varierande typ av fyllning
Maccis skrev:Spiddekage!!
petersteindl skrev:Fina JBL.Du har även den gamla elektroniken, snygg. När köpte du golvmodellen av JBL med det vertikala mellanregisterhornet? Är de från Gustavsvik?
Med vänlig hälsning
Peter
donjansson skrev:petersteindl skrev:Fina JBL.Du har även den gamla elektroniken, snygg. När köpte du golvmodellen av JBL med det vertikala mellanregisterhornet? Är de från Gustavsvik?
Med vänlig hälsning
Peter
1400 Array är mitt senaste inköp, oktober -18. Ja, du åsyftar rätt säljare.
donjansson skrev:Rummet är nu helt färdigställt och jag har hunnit lyssna igenom ett par skivor. Överlag kan jag väl säga att jag tycker det är fullt "njutbart", om än inte lika bra som i mitt tidigare musikrum. Men de tre första spåren på Tracy Chapmans självbetitlade debutalbum var öronbedövande bumliga! (Ett album jag själv har tyckt låter väldigt bra i lägenheten.)
Av utrymmesskäl har jag inte möjlighet att flytta lyssningsposition eller högtalare knappt någonting. Testkörde min UMIK-1/REW för första gången: puckeln vid framförallt 35 Hz var monumental! Får villigt erkänna att det här med helmholtzresonatorer fattar jag inte alls. Flyttade slitsarna på de två V6:orna så det var nästan stängda. Körde 25-200 Hz svep igen. Kurvan var i princip identisk. Även om jag kanske inte prickade rätt frekvenser borde väl det vara någon skillnad, eller?!
petersteindl skrev:donjansson skrev:Rummet är nu helt färdigställt och jag har hunnit lyssna igenom ett par skivor. Överlag kan jag väl säga att jag tycker det är fullt "njutbart", om än inte lika bra som i mitt tidigare musikrum. Men de tre första spåren på Tracy Chapmans självbetitlade debutalbum var öronbedövande bumliga! (Ett album jag själv har tyckt låter väldigt bra i lägenheten.)
Av utrymmesskäl har jag inte möjlighet att flytta lyssningsposition eller högtalare knappt någonting. Testkörde min UMIK-1/REW för första gången: puckeln vid framförallt 35 Hz var monumental! Får villigt erkänna att det här med helmholtzresonatorer fattar jag inte alls. Flyttade slitsarna på de två V6:orna så det var nästan stängda. Körde 25-200 Hz svep igen. Kurvan var i princip identisk. Även om jag kanske inte prickade rätt frekvenser borde väl det vara någon skillnad, eller?!
Flytta fram högtalarna ytterligare 80 cm från högtalarnas bakre vägg och mät och lyssna igen.
Med vänlig hälsning
Peter
Användare som besöker denna kategori: eljulio och 30 gäster