Stereosystemfelen - en fråga

[Tangband]

En enkel och kanske dum fråga men jag undrar om avståndet mellan öronen i cm avgör vid vilken frekvens upplevelsen av det första stereosystemfelet infaller ?
Säg att avståndet är 25 cm från vänster till höger öra . Vid 25 cm ljudvåglängd borde det ske interferens?

Eftersom ljudhastigheten i rumstemperatur är 343 m/s så borde det innebära att formeln 0,343 / 0,250 = 1,37 kHz .

Jag upplever att en liten peak med hjälp av DSP vid den frekvensen i högtalaren gör att stereoupplevelsen av ljudet blir bättre.
Det var IÖ som tipsade om detta, att höja lite vid 1,4 kHz , och det jag undrar över är om det beror på avståndet mellan H och V öra eller om anledningen till att det upplevs bättre beror på något helt annat ?

Funderar vidare... dubbla frekvensen av 1,4 kHz blir 2,8 Khz. Ganska precis det område där det istället ofta förespråkas en liten dipp i frekvensgången.

[rajapruk]

Ja det är avståndet mellan öronen. Trodde du hade läst Tooles bok (som förklarar detta)?
Det är en kamfiltereffekt, så låter rimligt att det skulle kunna bli en liten topp vid dubbla frekvensen då ja.
Samtidigt, vilka mixare har kompenserat för detta i mixen, och vilka har inte gjort det? The circle of confusion...

Reflektioner som anländer en annan tid än direktljudet minskar detta problemet (sägs det), om de är frekvenslika.
Som jag tolkar det är tidiga reflexer positiva ur just denna aspekt.

[jansch]

En enkel och kanske dum fråga men jag undrar om avståndet mellan öronen i cm avgör vid vilken frekvens upplevelsen av det första stereosystemfelet infaller ?
Säg att avståndet är 25 cm från vänster till höger öra . Vid 25 cm våglängd borde det ske interferens?

Eftersom ljudhastigheten i rumstemperatur är 343 m/s så borde det innebära att formeln 0,343 / 0,250 = 1,37 kHz .

Jag upplever att en liten peak vid den frekvensen i högtalaren gör att stereoupplevelsen av ljudet blir bättre.
Det var IÖ som tipsade om detta, att höja lite vid 1,4 kHz , och det jag undrar över är om det beror på avståndet mellan H och V öra eller om anledningen till att det upplevs bättre beror på något helt annat ?

Tangband - du gör nog ett litet tankefel

Först och främst vill jag dock påpeka att det verkar inte finnas någon konsensus om vad som innefattas i begreppet stereosystemfel.

Det som normalt uppfattas som ett stereosystemfel är när båda högtalarna förmedlar en och samma ton ( typiskt "mono", med likvärdig volym).
Respektive öra kommer att få 2 signaler som är fasförskjutna mot varann. I verkliga livet har vi normalt EN ljudkälla och varje öra får EN signal

- om det skiljer en våglängd kommer ljuden att adderas
- om det skiljer en halv våglängd kommer de att subtraheras till utsläckning
- och allt där emellan

Man kan då konstatera att stereosystemfelet inte gäller en viss frekvens utan gäller för alla frekvenser men blir tydligast om utsläckning kan ske vilket då handlar om halva multiplar av avståndsskillnaden. Dock lång våglängd ger ju marginell fasskillnad = lite påverkan.

Vid fasskillnad mellan öronen sker ingen utsläckning mellan båda öronen (180graders fasskillnad) vilket man kanske skulle kunna tro.

Med 25cm mellan öronen är man extremt "tjockskallig"! (skulle vara en smiley här!). Beroende på vad som simuleras är avståndet ca18 -20 cm mellan öronen och som sagt, avståndsskillnaden är mindre snett framifrån när man lyssnar på en högtalare i "sweetspot".

[Nattlorden]

Ljudhastigheten varierar med lufttryck också förutom temperatur, så man kan inte förutsätta den konstant. Och variationen är nog större i den formeln än vad varierande 'tjockskallighet' har.

[Tangband]

Ja det är avståndet mellan öronen. Trodde du hade läst Tooles bok (som förklarar detta)?
Det är en kamfiltereffekt, så låter rimligt att det skulle kunna bli en liten topp vid dubbla frekvensen då ja.
Samtidigt, vilka mixare har kompenserat för detta i mixen, och vilka har inte gjort det? The circle of confusion...

Reflektioner som anländer en annan tid än direktljudet minskar detta problemet (sägs det), om de är frekvenslika.
Som jag tolkar det är tidiga reflexer positiva ur just denna aspekt.

På sidan 153 i sin bok skriver Toole:
The Audibility of Acoustical Interference—Comb Filtering

Figure 9.7d shows the difference between the curves, revealing the result of acoustical interference. This can be confirmed by a simple calculation. The time differential between the ears for a sound source at 30° away from the frontal axis is about 0.27 ms for an average head. A destructive acoustical interference will occur at the frequency at which this is one-half of a period: 1.85 kHz. It won’t be a perfect cancellation because of a tiny propagation loss and a significant diffraction effect. The wavelength is just over 7 in. (178 mm), which, because it is similar in dimension to the head, will experience a sub- stantial head-shadowing effect at the ear opposite to the sound source. There will be an interaural amplitude difference of the order of 6 dB in this frequency range. Taking a simplistic view, and following the pattern of Figure 9.3, the dashed curve in Figure 9.7d shows the first cancellation dip (the first “tooth”) of a comb filter with these parameters. The fit is quite good”

[PerStromgren]

Just begreppet stereosystemfel har jag inte sett användas av någon annan än IÖ, så det är litet svårt att hitta diskussion om i annan kontext än faktiskt och LTS. Är det någon som vet vad andra experter kallar detta?

[Tangband]

Just begreppet stereosystemfel har jag inte sett användas av någon annan än IÖ, så det är litet svårt att hitta diskussion om i annan kontext än faktiskt och LTS. Är det någon som vet vad andra experter kallar detta?

Denna bild kanske visar en del vad det kan handla om.
Kanske en bild som visats förr på faktiskt, den är från Tooles bok , sidan 153.

Den visar skillnaden mellan en monohögtalare och en stereouppsättning. Den nedersta bilden visar skilnaden hur ljudet upplevs i ett rum med en stereouppsättning , kontra från en monohögtalare. Det blir en upplevd dip vid 1,85 kHz med stereohögtalarna. Som jag fattat det. Toole räknar med kamfiltereffekt pga omkring 0.27 ms färdväg mellan öronen. Toole pratar om avstånd mellan öronen på 17,8 cm - kanske ett litet huvud ?

Nu är 1,4 kHz en bit ifrån 1,85 kHz. Vilken är korrekt ? Eller tänker jag/tolkar artikeln fel ?
Klart är att jag upplever en förbättring om jag plussar lite med dsp:n vid 1,4 kHz.

[Tangband]

Ser nu att IÖ skrivit mycket förklarande alldeles nyss om hur det fungerar , här : viewtopic.php?f=9&t=69530&start=60

tack

[Almen]

Just begreppet stereosystemfel har jag inte sett användas av någon annan än IÖ, så det är litet svårt att hitta diskussion om i annan kontext än faktiskt och LTS. Är det någon som vet vad andra experter kallar detta?

Här finns en tråd från 2011, skapad av dig själv: Var kan jag läsa mer om "stereosystemfelet"?

Ordet "stereosystemfel" används bara här på forumet, såvitt jag förstått. Om jag vill läsa mer om fenomenet, eller det som utgör upphovet till detta "fel", vart vänder jag mig då?

Är det bara IÖ som har använt detta som begrepp, eller finns det på engelska också?

Du fick en hel massa tips från PeterSteindl och Naqref, hur gick det med läsningen?

[sprudel]

Just begreppet stereosystemfel har jag inte sett användas av någon annan än IÖ, så det är litet svårt att hitta diskussion om i annan kontext än faktiskt och LTS. Är det någon som vet vad andra experter kallar detta?

Här finns en tråd från 2011, skapad av dig själv: Var kan jag läsa mer om "stereosystemfelet"?

Ordet "stereosystemfel" används bara här på forumet, såvitt jag förstått. Om jag vill läsa mer om fenomenet, eller det som utgör upphovet till detta "fel", vart vänder jag mig då?

Är det bara IÖ som har använt detta som begrepp, eller finns det på engelska också?

Du fick en hel massa tips från PeterSteindl och Naqref, hur gick det med läsningen?

8 år sedan!
Snacka om gott minne.

[Tangband]

Just begreppet stereosystemfel har jag inte sett användas av någon annan än IÖ, så det är litet svårt att hitta diskussion om i annan kontext än faktiskt och LTS. Är det någon som vet vad andra experter kallar detta?

Här finns en tråd från 2011, skapad av dig själv: Var kan jag läsa mer om "stereosystemfelet"?

Ordet "stereosystemfel" används bara här på forumet, såvitt jag förstått. Om jag vill läsa mer om fenomenet, eller det som utgör upphovet till detta "fel", vart vänder jag mig då?

Är det bara IÖ som har använt detta som begrepp, eller finns det på engelska också?

Du fick en hel massa tips från PeterSteindl och Naqref, hur gick det med läsningen?

I den tråden står det tyvärr inget konkret om frekvenser och tonkurvor.
Det tipset har vi fått först nu av IÖ, nämligen att prova sätta en liten peak vid 1,4 kHz i frekvensgången.
Jag uppmanar alla DIY-byggare att testa detta. Jag har själv plussat + 1,5 dB vid 1,4 kHz med q=3.

Det har ritats kurvor förr om stereosystemfelen, men inga konkreta frekvenser har nämnts.

[Tangband]

Edit: läser av det IÖ skriver att stereosystemfelen har vissa variabler som påverkas i individuella konstruktioner och måste balanseras med minst 12 andra egenskaper hos högtalaren. Men frekvensen 1,4 kHz kan vara en god början tror jag, för vidare experiment. Jag upplever det som en förbättring med mina högtalare.

IÖ skriver i granntråden :

" PS. Bortsett ifrån att vara en komponent av många som behövs för att i sanning optimera musikåtergivningen sett från ett psykoakustiskt perspektiv, så är det heller inte så att samma kompensation är helt generell för alla högtalare - ens om man bortser ifrån orthoakustiska högtalare.

Varje högtalares kompensationer för att stimulera hörselns på ett maximalt verklighetsliknande sätt behöver balanseras mot åtminstone 12 andra aspekter av nämnd högtalare. De flesta rimligt konventionella högtalare är dock någon eller några dB svaga i registret 1-2 kHz, vilket inte syns på en normal mätning, så det var lätt att be dig testa just detta."

[Harryup]

Just begreppet stereosystemfel har jag inte sett användas av någon annan än IÖ, så det är litet svårt att hitta diskussion om i annan kontext än faktiskt och LTS. Är det någon som vet vad andra experter kallar detta?

Här finns en tråd från 2011, skapad av dig själv: Var kan jag läsa mer om "stereosystemfelet"?

Ordet "stereosystemfel" används bara här på forumet, såvitt jag förstått. Om jag vill läsa mer om fenomenet, eller det som utgör upphovet till detta "fel", vart vänder jag mig då?

Är det bara IÖ som har använt detta som begrepp, eller finns det på engelska också?

Du fick en hel massa tips från PeterSteindl och Naqref, hur gick det med läsningen?

8 år sedan!
Snacka om gott minne.

Har det dessutom inte varit en fråga för något år sedan om detta då med och någon letade upp den gamla tråden då med?


mvh/Harryup

[Nattlorden]

Många snurror blir det...

[PerStromgren]

Just begreppet stereosystemfel har jag inte sett användas av någon annan än IÖ, så det är litet svårt att hitta diskussion om i annan kontext än faktiskt och LTS. Är det någon som vet vad andra experter kallar detta?

Här finns en tråd från 2011, skapad av dig själv: Var kan jag läsa mer om "stereosystemfelet"?

Ordet "stereosystemfel" används bara här på forumet, såvitt jag förstått. Om jag vill läsa mer om fenomenet, eller det som utgör upphovet till detta "fel", vart vänder jag mig då?

Är det bara IÖ som har använt detta som begrepp, eller finns det på engelska också?

Du fick en hel massa tips från PeterSteindl och Naqref, hur gick det med läsningen?

Jodå, jag kommer ihåg tråden, trots att det var rätt länge sedan. Frågan var dock litet annorlunda ställd då. Nu ar jag mest ute efter om effekten har ett namn i andra kontexter än faktiskt. Men svaret hade jag glömt, det nämndes bara i ett inlägg i tråden: "one toothed comb", av PA. Naqref skrev dock i tidigare inlägg där han citerade författaren (Toole) fel.

"One toothed comb" har mycket få träffar (om audio) på google, de två översta till Tooles bok.

[jansch]

Tangband - Det kan ju hända att 1,4 kHz är optimalt för dej just i ditt lyssningsrum.

- huvud/torso simulatorer är ju bara, i bästa fall, någon form av fejkad genomsnittsmänniska. Det finns ju stor spridning. Jämför bara våra ytteröron.

- Har du en annan stereovinkel än 30 + 30 grader påverkas avståndet efter ett ganska komplext mönster

- hur ofta är du placerad i exakt sweetspot och har kroppen / huvudet riktad i 0-linjen? Du kanske brukar sitta med det ena benet över det andra och lutar därför huvudet litegran.... eller lutar dej bakåt?

Även om man helt bortser från psykoakustisk påverkan och bara fokuserar på fysiska mått och våglägd blir det väldigt komplext.

[RogerGustavsson]

Edit: läser av det IÖ skriver att stereosystemfelen har vissa variabler som påverkas i individuella konstruktioner och måste balanseras med minst 12 andra egenskaper hos högtalaren. Men frekvensen 1,4 kHz kan vara en god början tror jag, för vidare experiment. Jag upplever det som en förbättring med mina högtalare.

IÖ skriver i granntråden :

" PS. Bortsett ifrån att vara en komponent av många som behövs för att i sanning optimera musikåtergivningen sett från ett psykoakustiskt perspektiv, så är det heller inte så att samma kompensation är helt generell för alla högtalare - ens om man bortser ifrån orthoakustiska högtalare.

Varje högtalares kompensationer för att stimulera hörselns på ett maximalt verklighetsliknande sätt behöver balanseras mot åtminstone 12 andra aspekter av nämnd högtalare. De flesta rimligt konventionella högtalare är dock någon eller några dB svaga i registret 1-2 kHz, vilket inte syns på en normal mätning, så det var lätt att be dig testa just detta."

Rimligtvis är det många faktorer som ingår, inte bara just den där lilla puckeln du nämner. Inte minst borde högtalarnas spridningsegenskaper och hur de står uppställda vara en stor variabel hur det hela uppfattas av lyssnaren.

[Almen]

Just begreppet stereosystemfel har jag inte sett användas av någon annan än IÖ, så det är litet svårt att hitta diskussion om i annan kontext än faktiskt och LTS. Är det någon som vet vad andra experter kallar detta?

Här finns en tråd från 2011, skapad av dig själv: Var kan jag läsa mer om "stereosystemfelet"?

Ordet "stereosystemfel" används bara här på forumet, såvitt jag förstått. Om jag vill läsa mer om fenomenet, eller det som utgör upphovet till detta "fel", vart vänder jag mig då?

Är det bara IÖ som har använt detta som begrepp, eller finns det på engelska också?

Du fick en hel massa tips från PeterSteindl och Naqref, hur gick det med läsningen?

Jodå, jag kommer ihåg tråden, trots att det var rätt länge sedan. Frågan var dock litet annorlunda ställd då. Nu ar jag mest ute efter om effekten har ett namn i andra kontexter än faktiskt. Men svaret hade jag glömt, det nämndes bara i ett inlägg i tråden: "one toothed comb", av PA. Naqref skrev dock i tidigare inlägg där han citerade författaren (Toole) fel.

"One toothed comb" har mycket få träffar (om audio) på google, de två översta till Tooles bok.

Som en på forumet ej okänd konstruktör skrev (i ännu en tråd i samma ämne):

Stereosystemfelen är egentligen allmän skåpmat på den internationella scenen vad gäller Tonmeisterutbildning i Tyskland och vad gäller Psykoakustikforskning runt om i världen och har varit så i 50-70 år. Hifi-marknaden är dock nästan "förskonad" från den kunskapen. Pinsamt är det, men det gör att de som vet "hur, när och varför" också har ett bra försprång Det kan man utnyttja så länge det varar. Jag skulle tro att anledningen till att det är försummat beror på att man ser på ljudåtergivning ur strikt fysikaliskt akustisk synvinkel och att man tror att det man hör beror på ett externt ljudfält som "örat" uppfattar och återger, men så är inte fallet. Hörseln är inte som en mikrofon. Perception fungerar på ett annat sätt.

Hittar man inte skrivna artiklar angående detta så letar man på fel ställen. Det gäller att veta var man skall leta och vilka andra ord som används internationellt sett för denna typ av fel, men så fort man kommer in på binaural hearing så är hörselfunktionerna det första man får lära sig och då framgår principerna ganska klart. Är man förtrogen med problematiken, så kan man göra en lagom kompromiss i högtalarna. Alla som t.ex. forskar inom Wave Field Synthesis WFS är förtrogna med Stereosystemfelen eller snarast diskepansen som uppstår vid fantomprojicering till skillnad från en naturlig ljudkälla och detta på grund av hörselns funktion och det bör tilläggas att WFS fanns redan i begynnelsen på 30-talet då Bell Labs gjorde sina undersökningar, men man använde inte de orden ännu.
Fantomprojiceringens process handlar också om fler typer av fel. Det blir en sammansatt funktion av olika fel.

Så, PerStromgren, om du nu har läst allt av Toole och Linkwitz, förutom så klart Howard/Angus, Blauert och relaterad litteratur, vad är det du undrar över?

Det kanske är något annat än kunskap om stereosystemets egenheter du är ute efter?

[RogerJoensson]

Just begreppet stereosystemfel har jag inte sett användas av någon annan än IÖ, så det är litet svårt att hitta diskussion om i annan kontext än faktiskt och LTS. Är det någon som vet vad andra experter kallar detta?

Denna bild kanske visar en del vad det kan handla om.
Kanske en bild som visats förr på faktiskt, den är från Tooles bok , sidan 153.

Den visar skillnaden mellan en monohögtalare och en stereouppsättning. Den nedersta bilden visar skilnaden hur ljudet upplevs i ett rum med en stereouppsättning , kontra från en monohögtalare. Det blir en upplevd dip vid 1,85 kHz med stereohögtalarna. Som jag fattat det. Toole räknar med kamfiltereffekt pga omkring 0.27 ms färdväg mellan öronen. Toole pratar om avstånd mellan öronen på 17,8 cm - kanske ett litet huvud ?

Nu är 1,4 kHz en bit ifrån 1,85 kHz. Vilken är korrekt ? Eller tänker jag/tolkar artikeln fel ?
Klart är att jag upplever en förbättring om jag plussar lite med dsp:n vid 1,4 kHz.

Jag tror inte att Ingvars kompensation som du pratar om handlar så mycket om att försöka läka utsläckningen som uppstår för monosignaler avlyssnade genom ett högtalarpar spelandes samma signal. Inspelningar med ett A-B-par mikrofoner kommer inte att lida lika mycket av detta eller åtminstone inte på samma sätt som panorerad mono, så det finns nog ingen självklar kompensering för denna svaghet.

Polar-plotten fig 7.6, på sida 107 kommer nog närmre som delförklaring.
Om man översätter den till frekvensgångsskillnad mellan noll och ca 25 grader (alltså den ungefärliga sweetspotvinkel som en högtalare spelar i) tolkar jag det som att lyssnaren får en svacka mellan 1-2KHz på lite under 2dB i sweetspot. Dippen varierar med vinkel (och rumsbidrag), så vad man vill göra och hur mycket beror på vad man anser är en lagom kompensation. Typ.
-Kanske behöver jag ducka efter detta...

[Tangband]

Edit: läser av det IÖ skriver att stereosystemfelen har vissa variabler som påverkas i individuella konstruktioner och måste balanseras med minst 12 andra egenskaper hos högtalaren. Men frekvensen 1,4 kHz kan vara en god början tror jag, för vidare experiment. Jag upplever det som en förbättring med mina högtalare.

IÖ skriver i granntråden :

" PS. Bortsett ifrån att vara en komponent av många som behövs för att i sanning optimera musikåtergivningen sett från ett psykoakustiskt perspektiv, så är det heller inte så att samma kompensation är helt generell för alla högtalare - ens om man bortser ifrån orthoakustiska högtalare.

Varje högtalares kompensationer för att stimulera hörselns på ett maximalt verklighetsliknande sätt behöver balanseras mot åtminstone 12 andra aspekter av nämnd högtalare. De flesta rimligt konventionella högtalare är dock någon eller några dB svaga i registret 1-2 kHz, vilket inte syns på en normal mätning, så det var lätt att be dig testa just detta."

Rimligtvis är det många faktorer som ingår, inte bara just den där lilla puckeln du nämner. Inte minst borde högtalarnas spridningsegenskaper och hur de står uppställda vara en stor variabel hur det hela uppfattas av lyssnaren.

Jo, allt detdär borde nog påverka. Här är frekvenskurvan för Ino pi60s, och här syns tydligt den lilla betoningen centrerad vid 1,4 kHz, mellan 1 kHz-2 kHz. Den verkar vara omkring +1,5 dB. Vid dubbla frekvensen , omkring 2,8 kHz, ses istället en liten dipp på -1 dB. Vid 3,2 kHz, 3,9 kHz och 5,7 kHz ses små peakar på omkring 0,5 dB.

[Morello]

Beror ju på vad man relaterar till. Jag tycker det mest ser ut som en högtalare med en mycket jämn frekvensgång på referensaxeln - cirka +/- 1.5 dB, vilket är i sanningen snyggt.

[Tangband]

Beror ju på vad man relaterar till. Jag tycker det mest ser ut som en högtalare med en mycket jämn frekvensgång på referensaxeln - cirka +/- 1.5 dB, vilket är i sanningen snyggt.

Jovisst är det otroligt snyggt. Men möjligen är stereosystem kompenseringarna de små betoningarna och dipparna jag nämnt och som kan utläsas.

[Morello]

Vore för övrigt mer intressant att se de mätningar som Ingvar gissningsvis utfört för att verifiera konstruktionen mot den kravspecifikation där olika kompensationer rimligtvis måste stipuleras.

[Nattlorden]

Beror ju på vad man relaterar till. Jag tycker det mest ser ut som en högtalare med en mycket jämn frekvensgång på referensaxeln - cirka +/- 1.5 dB, vilket är i sanningen snyggt.

Håller med.... och skulle då de kvarstående vindlingarna vara medvetet skapade, så vore det än mer imponerande vilken linjäritet de hade innan dess. Och med lite flax kanske man hade någon av vindlingarna på rätt ställe. Ingvar har väl skrivit någon gång att prio ett är få det rakt, därefter kan man ge sig an stereosystemfelen... Och nog ser det allt ut som det kan vara så det är gjort.

Förstår om Ingvar av business-skäl väljer att inte berätta om vilka vindlingar som är vilka och av vilka anledningar av business-skäl (och det gör han säkert rätt i i så fall också), men jag hoppas att jag får läst det beskrivet för allmänheten innan jag dör i alla fall - så att informationen kommer att finnas för kommande generationer att läsa....

[Harryup]

@Morello
Vad har du gjort i dina högtalare för att kompensera för felet? Om inte, anser du att det inte behövs?

mvh/Harry Up

[Thomas_A]

Edit: läser av det IÖ skriver att stereosystemfelen har vissa variabler som påverkas i individuella konstruktioner och måste balanseras med minst 12 andra egenskaper hos högtalaren. Men frekvensen 1,4 kHz kan vara en god början tror jag, för vidare experiment. Jag upplever det som en förbättring med mina högtalare.

IÖ skriver i granntråden :

" PS. Bortsett ifrån att vara en komponent av många som behövs för att i sanning optimera musikåtergivningen sett från ett psykoakustiskt perspektiv, så är det heller inte så att samma kompensation är helt generell för alla högtalare - ens om man bortser ifrån orthoakustiska högtalare.

Varje högtalares kompensationer för att stimulera hörselns på ett maximalt verklighetsliknande sätt behöver balanseras mot åtminstone 12 andra aspekter av nämnd högtalare. De flesta rimligt konventionella högtalare är dock någon eller några dB svaga i registret 1-2 kHz, vilket inte syns på en normal mätning, så det var lätt att be dig testa just detta."

Rimligtvis är det många faktorer som ingår, inte bara just den där lilla puckeln du nämner. Inte minst borde högtalarnas spridningsegenskaper och hur de står uppställda vara en stor variabel hur det hela uppfattas av lyssnaren.

Jo, allt detdär borde nog påverka. Här är frekvenskurvan för Ino pi60s, och här syns tydligt den lilla betoningen centrerad vid 1,4 kHz, mellan 1 kHz-2 kHz. Den verkar vara omkring +1,5 dB. Vid dubbla frekvensen , omkring 2,8 kHz, ses istället en liten dipp på -1 dB. Vid 3,2 kHz, 3,9 kHz och 5,7 kHz ses små peakar på omkring 0,5 dB.

Du får nog räkna med att uppställning och mikrofonkalibrering garanterar max +/-0,5 dB precision, så tror inte du ska tolka in allt detta utan att ha sett Ingvars egna mätningar.

Man kan ju också fundera över om man använder "helt snörrät" frekvensgång på högtalarna vid mixning så kanske man ska använda samma frekvensgång även hemma om man vill höra exakt det som hördes vid mixningen. Eller så man förutsätta att nästan all inspelningar har dessa fel och därmed blir det bättre om man kompenserar detta vid uppspelningen. Men blir det mer eller mindre "Hifi" då?

[Morello]

För den som vill leka med förhöjningen om 1,5 dB (med rimligt godhetstal) runt 1,5 kHz som Tangband testat kan ju enkelt lägga in en EQ i tex foobar.
Notera dock att en sådan åtgärd givetvis ger avtryck i såväl direktljud som energikurva.

Skulle vara intressant att höra hur folk uppfattar ingreppet.

[Thomas_A]

Det är inte bara området mellan 1-2 kHz utan förhållandet mellan registret 1-2 kHz med registret 2-9 kHz som spelar in.

[Morello]

Det är inte bara området mellan 1-2 kHz utan förhållandet mellan registret 1-2 kHz med registret 2-9 kHz som spelar in.

Genau, men nu var det ju just registret i en omgivning av cirka 1,5 kHz som Tangband laborerat med och rapporterat avsevärd skillnad.

[Thomas_A]

Det är inte bara området mellan 1-2 kHz utan förhållandet mellan registret 1-2 kHz med registret 2-9 kHz som spelar in.

Genau, men nu var det ju just registret i en omgivning av cirka 1,5 kHz som Tangband laborerat med och rapporterat avsevärd skillnad.

Jo jag noterade detta. Det jag vill famhärda är dock att om man vill göra kompensationen som motverkar de klangliga felen av kamfiltereffekten i ett normalt reflektivt rum med högtalare uppställda i klassisk stereotriangel så bör den kurvan i så fall amvändas i sin helhet (alltså enligt Shirley et al).

[juanth]

Finns här någon som vågar sig på att beskriva hur pass mycket tex. Carlsson OA51 eller 52 lider av stereosystemfel, mer eller mindre än mer konventionella högtalare och på vilket sätt det skiljer sig om det nu gör det?
Var det något Stig ägnade sig åt att försöka åtgärda?

[petersteindl]

Finns här någon som vågar sig på att beskriva hur pass mycket tex. Carlsson OA51 eller 52 lider av stereosystemfel, mer eller mindre än mer konventionella högtalare och på vilket sätt det skiljer sig om det nu gör det?
Var det något Stig ägnade sig åt att försöka åtgärda?

Stigs högtalare är ortoakustiska och då minimeras felen.

Med vänlig hälsning
Peter

[Tangband]

Finns här någon som vågar sig på att beskriva hur pass mycket tex. Carlsson OA51 eller 52 lider av stereosystemfel, mer eller mindre än mer konventionella högtalare och på vilket sätt det skiljer sig om det nu gör det?
Var det något Stig ägnade sig åt att försöka åtgärda?

Stigs högtalare är ortoakustiska och då minimeras felen.

Med vänlig hälsning
Peter

Kan du förklara hur ?

[jansch]

Det är ett direktljudsproblem - mindre andel direktljud, mindre problem

[Morello]

Finns här någon som vågar sig på att beskriva hur pass mycket tex. Carlsson OA51 eller 52 lider av stereosystemfel, mer eller mindre än mer konventionella högtalare och på vilket sätt det skiljer sig om det nu gör det?
Var det något Stig ägnade sig åt att försöka åtgärda?

Stigs högtalare är ortoakustiska och då minimeras felen.

Med vänlig hälsning
Peter

Högtalarna är "akustiskt riktiga", men vad betyder det? Vilka egenskaper hos Stigs högtalare menar du minimerar de fel som här i kanalen kallas för "stereosystemfel"?

[Tangband]

Finns här någon som vågar sig på att beskriva hur pass mycket tex. Carlsson OA51 eller 52 lider av stereosystemfel, mer eller mindre än mer konventionella högtalare och på vilket sätt det skiljer sig om det nu gör det?
Var det något Stig ägnade sig åt att försöka åtgärda?

Stigs högtalare är ortoakustiska och då minimeras felen.

Med vänlig hälsning
Peter

Högtalarna är "akustiskt riktiga", men vad betyder det? Vilka egenskaper hos Stigs högtalare menar du minimerar de fel som här i kanalen kallas för "stereosystemfel"?

Det undrar jag också ....

Mindre andel direktljud skriver Jansch minimerar stereosystemfelen. Men det borde även smeta ut all precision i ljudbilden ?

[Thomas_A]

Alltså reflektioner tenderar att fylla i de amplitudtvariationer som orsakas av stereosystemets kamfiltereffekter av direktljudet. Stigs högtalare är designade för mer reflektion kontra direktljud och då maskeras felen i större grad jämfört med en konventionell högtalare. Tolkar jag det som.

[rajapruk]

Alltså reflektioner tenderar att fylla i de amplitudtvariationer som orsakas av stereosystemets kamfiltereffekter av direktljudet. Stigs högtalare är designade för mer reflektion kontra direktljud och då maskeras felen i större grad jämfört med en konventionell högtalare. Tolkar jag det som.

Precis så jag tolkar det med.

Så till exempel en väldigt smalspridande elektrostat ger troligtvis större hörbarhet av dessa kamfiltereffekter (eftersom mindre reflektioner kommer maskera dem) än vad en mer bredspridande högtalare ger (om den sprider ljudet tonkurvelikt direktljudet i riktningen som ger reflexen till lyssnaren).

Kamfiltereffekterna borde kunna bli som störst i en studio, där mixaren sitter i exakt sweetspot i en helt reflektionsfri zon. Finns det någon standard för hur mixare hanterar detta? Vissa har EQ:at bort detta i sina högtalare kanske, och andra har inte gjort det?

[JM]

Inte bara stereoproblemen maskeras av för tidiga reflexer. Även stora dela av musiken maskeras av tidiga reflexer med suboptimalt ljud som konsekvens.

JM

[rajapruk]

Inte bara stereoproblemen maskeras av för tidiga reflexer. Även stora dela av musiken maskeras av tidiga reflexer med suboptimalt ljud som konsekvens.

JM

Det kan nog de flesta här skriva under på (ej medräknat låga frekvenser, och beroende på vad man menar med tidig reflex).

Så då behöver exakta tidsintervall benas ut. Finns det en gyllene tid där en reflex kan anlända och smeta ut stereosystemets kamfiltereffekt, men ändå inte försämra ljudet i övrigt? Frekvensberoende denna tid antar jag, om den finns.

En massa avvägningar blir det känns det som, olika problem måste viktas mot varandra. Därför det kan betraktas nästan som en konstform att tekniskt designa en högtalare.

[Thomas_A]

Jag tror iofs att utgångspunkten bör vara en så "rak" frekvensgång som möjligt men att eventuella avvikelser från den kurvan bör gå i "rätt riktning". Alltså hellre en liten puckel runt 1-2 kHz, sänka något runt 3-4 kHz och 7-8 kHz. En högtalare som mäter som "shirley-kurvan tycker jag låter lite illa i vissa avseenden IMO, hellre då att kurvan är en inverterad variant av den. Nedan jämförelse med min högtalare där jag både ordnande lite i filtret men också hade lite tur då elementen mäter som de gör. Den "blev som den blev."

[petersteindl]

Finns här någon som vågar sig på att beskriva hur pass mycket tex. Carlsson OA51 eller 52 lider av stereosystemfel, mer eller mindre än mer konventionella högtalare och på vilket sätt det skiljer sig om det nu gör det?
Var det något Stig ägnade sig åt att försöka åtgärda?

Stigs högtalare är ortoakustiska och då minimeras felen.

Med vänlig hälsning
Peter

Högtalarna är "akustiskt riktiga", men vad betyder det? Vilka egenskaper hos Stigs högtalare menar du minimerar de fel som här i kanalen kallas för "stereosystemfel"?

Varför frågar du inte Ingvar? Han har ju samma insikt. han har skrivit det några gånger under årens lopp. Naq har också berört ämnet på sin tid.

Med vänlig hälsning
Peter

[JM]

Inte bara stereoproblemen maskeras av för tidiga reflexer. Även stora dela av musiken maskeras av tidiga reflexer med suboptimalt ljud som konsekvens.

JM

Det kan nog de flesta här skriva under på (ej medräknat låga frekvenser, och beroende på vad man menar med tidig reflex).

Så då behöver exakta tidsintervall benas ut. Finns det en gyllene tid där en reflex kan anlända och smeta ut stereosystemets kamfiltereffekt, men ändå inte försämra ljudet i övrigt? Frekvensberoende denna tid antar jag, om den finns.

En massa avvägningar blir det känns det som, olika problem måste viktas mot varandra. Därför det kan betraktas nästan som en konstform att tekniskt designa en högtalare.

Upplevelsen av kamfiltereffekten vid ca 1800 Hz påverkar direktljudet. Teoretiskt kan en reflex under 1 ms ta bort stereodippen. Ingen av Stigs högtalare gör detta. De tidigare reflexerna från Stigs högtalare tar bort stereodippen plus en massa viktigt direktljud. I praktiken sker detta inte med någon högtalare. Detta sker enklare är att med peq selektivt höja amplituden till en rak tonkurva.
Misstänker starkt att Ingvars och Morellos högtalare har stereodippen och att likt alla mindre dippar hör vi inte dippen utan enligt gestaltprincipen gissar hjärnan att tonkurvan borde vara rak => vi hör en rak tonkurva.
Finns det några kontrollerade studier att den mätbara stereodippen är hörbar?

JM

[petersteindl]

Inte bara stereoproblemen maskeras av för tidiga reflexer. Även stora dela av musiken maskeras av tidiga reflexer med suboptimalt ljud som konsekvens.

JM

Jag har diametralt motsatt uppfattning. Allt beror på hur man gör högtalarna och hur du vill definiera direktljud och tidiga reflexer. Du överförenklar, anser jag.

Jag konstruerar högtalare just för att åstadkomma en så stor andel direktljud som möjligt genom att använda vägg som reflektor som en stor förlängd högtalarbaffel. Detta för att musiken i rum skall bli så tydlig och klar som möjligt.

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Stigs högtalare är ortoakustiska och då minimeras felen.

Med vänlig hälsning
Peter

Högtalarna är "akustiskt riktiga", men vad betyder det? Vilka egenskaper hos Stigs högtalare menar du minimerar de fel som här i kanalen kallas för "stereosystemfel"?

Varför frågar du inte Ingvar? Han har ju samma insikt. han har skrivit det några gånger under årens lopp. Naq har också berört ämnet på sin tid.

Med vänlig hälsning
Peter

Jag frågad dig eftersom det var du som kom med påståendet. Stigs högtalare över tid har ju varit ganska olika map ffa riktverkan.

[JM]

Inte bara stereoproblemen maskeras av för tidiga reflexer. Även stora dela av musiken maskeras av tidiga reflexer med suboptimalt ljud som konsekvens.

JM

Jag har diametralt motsatt uppfattning. Allt beror på hur man gör högtalarna och hur du vill definiera direktljud och tidiga reflexer. Du överförenklar, anser jag.

Jag konstruerar högtalare just för att åstadkomma en så stor andel direktljud som möjligt genom att använda vägg som reflektor som en stor förlängd högtalarbaffel. Detta för att musiken i rum skall bli så tydlig och klar som möjligt.

Med vänlig hälsning
Peter

Om du tänker på dina hörn placerade högtalare är direktljudet helt annorlunda.
Väggplacerade högtalare ger reflexer och interferenser mellan lådans utstrålning och direktljudet. Med dubbla basar och diskanter fås rikligt med interferenser map dubbla identiska direktljudkällor.
Försänkta högtalare i väggen sk oändlig baffel ger i princip inga reflexer eller interferenser.

JM

[rajapruk]

Jag konstruerar högtalare just för att åstadkomma en så stor andel direktljud som möjligt genom att använda vägg som reflektor som en stor förlängd högtalarbaffel. Detta för att musiken i rum skall bli så tydlig och klar som möjligt.

Korrigerar du högtalarna för stereosystemfel tonkurvemässigt?

Det är här din center kommer in i bilden också, om jag inte minns fel.

[petersteindl]

Jag konstruerar högtalare just för att åstadkomma en så stor andel direktljud som möjligt genom att använda vägg som reflektor som en stor förlängd högtalarbaffel. Detta för att musiken i rum skall bli så tydlig och klar som möjligt.

Korrigerar du högtalarna för stereosystemfel tonkurvemässigt?

Det är här din center kommer in i bilden också, om jag inte minns fel.

Det är klart jag kompenserar för stereosystemfel, men inte på det sätt som de flesta tror.

Precis!

Med vänlig hälsning
Peter

[rajapruk]

För mig är allt det här som ett stort gungfly. Fel som bara uppstår i exakt centimeterliten sweetspot kompenseras på olika sätt, med tonkurvejusteringar av direktljudet eller tillägg av maskerande reflexer.
Jag vill frigöra mig från sweetspot. Det är inget alternativ för mig. På köpet vill jag slippa stereosystemfel, tänker jag mig. Är det det du får till med centern, Peter?

[petersteindl]

Inte bara stereoproblemen maskeras av för tidiga reflexer. Även stora dela av musiken maskeras av tidiga reflexer med suboptimalt ljud som konsekvens.

JM

Jag har diametralt motsatt uppfattning. Allt beror på hur man gör högtalarna och hur du vill definiera direktljud och tidiga reflexer. Du överförenklar, anser jag.

Jag konstruerar högtalare just för att åstadkomma en så stor andel direktljud som möjligt genom att använda vägg som reflektor som en stor förlängd högtalarbaffel. Detta för att musiken i rum skall bli så tydlig och klar som möjligt.

Med vänlig hälsning
Peter

1.) Om du tänker på dina hörn placerade högtalare är direktljudet helt annorlunda.
2.) Väggplacerade högtalare ger reflexer och interferenser mellan lådans utstrålning och direktljudet.
3.) Med dubbla basar och diskanter fås rikligt med interferenser map dubbla identiska direktljudkällor.
4.) Försänkta högtalare i väggen sk oändlig baffel ger i princip inga reflexer eller interferenser.

JM

1.) Annorlunda mot vad då?

2.) Nej, så är det inte gällande högtalare som är tillräckligt nära vägg och där man tar hänsyn till vissa saker! Därvidlag har du fel.

3.) Öh? Om båda strålar åt samma håll och överlappar varandra såsom MTM så blir det så mellan de båda M. Men om man konstruerar MTM fiffigt så blir det inte så. Tyvärr har ingen någonsin konstruerat MTM fiffigt, som jag sett och därför kan jag säga att nuvarande samtliga av mig kända MTM är felkonstruerade om man vill undvika destruktiv interferens i vissa riktningar. Om man exempelvis såsom du tänker vänder båda M mot lyssnaren så uppstår ingen destruktiv interferens i direktljudet med din syn på saken, men det spelar ingen roll, den utstrålade energin blir korrupt Men, som sagt, shit happens. Dubbla identiska direktljudkällor kan däremot konstrueras på sådant sätt att inte någon enda destruktiv interferens uppstår. med dubbla diskanter är det ännu enklare om man vet hur dessa saker åstadkoms.

4.) Vad gäller försänkta högtalare så är det korrekt, under förutsättning att försänkningen görs rätt.

Med vänlig hälsning
Peter

[petersteindl]

För mig är allt det här som ett stort gungfly. Fel som bara uppstår i exakt centimeterliten sweetspot kompenseras på olika sätt, med tonkurvejusteringar av direktljudet eller tillägg av maskerande reflexer.
Jag vill frigöra mig från sweetspot. På köpet vill jag då slippa stereosystemfel, tänker jag mig. Är det det du får till med centern, Peter?

Precis så är det.

Med vänlig hälsning
Peter

[rajapruk]

För mig är allt det här som ett stort gungfly. Fel som bara uppstår i exakt centimeterliten sweetspot kompenseras på olika sätt, med tonkurvejusteringar av direktljudet eller tillägg av maskerande reflexer.
Jag vill frigöra mig från sweetspot. På köpet vill jag då slippa stereosystemfel, tänker jag mig. Är det det du får till med centern, Peter?

Precis så är det.

Med vänlig hälsning
Peter

Centerhögtalaren i ditt koncept, måste den vara fullrange och identiskt med L och R? Eller skulle det teoretiskt kunna fungera med en mindre mer begränsad center registermässigt, om den bara var helt faslinjär med L och R i de register den spelar, och har rätt spridningsegenskaper?

Jag frågar för jag har superduperstora högtalare som jag aldrig skulle kunna klämma in en lika stor center hemma. Men jag skulle kunna klämma in ett horn i mitten som spelar 650Hz och uppåt, som spelar faslinjärt med L och R, och sprider identiskt. Hade det funkat teoretiskt, om jag hade lyckats listat ut resten själv sedan så att säga? Räcker om du svarar Ja eller Nej Det hade varit en jättekul grej att försöka sig på.

[petersteindl]

Högtalarna är "akustiskt riktiga", men vad betyder det? Vilka egenskaper hos Stigs högtalare menar du minimerar de fel som här i kanalen kallas för "stereosystemfel"?

Varför frågar du inte Ingvar? Han har ju samma insikt. han har skrivit det några gånger under årens lopp. Naq har också berört ämnet på sin tid.

Med vänlig hälsning
Peter

Jag frågad dig eftersom det var du som kom med påståendet. Stigs högtalare över tid har ju varit ganska olika map ffa riktverkan.

Vad är riktverkan?
Är det direktljud?
Stig dimensionerade 60-talshögtalarna i sitt mätlab på KTH. Det gjordes då en uppsjö mätningar som därefter integrerades genom beräkningar.

På 70-talet dimensionerade Stig sina högtalare i Statens Provningsanstalts efterklangsrum där i princip inget direktljud registreras.
Man har stora bafflar mellan högtalare och mätmikrofon för att eliminera direktljudet. Kan du förklara för mig hur man då får fram riktverkan. Dessutom finns inget specifik fas kvar att registrera. Det var där som Stig gjorde misstaget i OA116 och i OA2212 i delningen mellan bas och mellanregister. Men med min övertalningsmetod som var som en pain in the ass för Stig så kom modifieringssatserna fram kring 1978. Dessutom fixade jag mjuka fötter under OA116 och OA2212 som dessutom gjorde att avståndet ökade lite mellan baselement och golv. Det var ingen försämring.

I mitten på 70-talet dimensionerade jag delningsfilter åt Cerwin Vega i Statens Provningsanstalts efterklangsrum samt med hjälp av Ivie tersbandsanalysator och Bruel&Kjaer mätmikrofon.
Mina delningsfilter skickades sedan av svenska generalagenten till Cerwin Vega för godkännande och till min förvåning så blev de godkända av VD Gene Czerwinski och tekniske chefen Marshall Buck på Cerwin Vega och mina delningsfilter inkorporerades i Cerwinhögtalarna på 70-talet för den europeiska marknaden. Marshall Buck var ingen duvunge. Jag hade största respekt. Då var jag stolt. Sedan specialbeställde vi 15"-basar enligt mina önskemål och de konstruerades av Cerwin-Vega. En kund till dessa specialbasar var Bosse Hansson i Karlskoga som använde dessa i sina stora betonghorn innan jag sedermera själv bytte ut dessa till förmån för gamla Klangfilm som sedermera även Bosse gjorde efter att få prova.



Det Stig mestadels genom åren förändrat är kvoten mellan direktljud och reflekterat ljud samt basreflexdimensioneringen.

Mellan Kolboxen och OA6 var förändringen stor eftersom Stig flyttade mellanregistret från att vara ungefär 1 meter från vägg till att vara så nära vägg som möjligt.

Med vänlig hälsning
Peter

[petersteindl]

För mig är allt det här som ett stort gungfly. Fel som bara uppstår i exakt centimeterliten sweetspot kompenseras på olika sätt, med tonkurvejusteringar av direktljudet eller tillägg av maskerande reflexer.
Jag vill frigöra mig från sweetspot. På köpet vill jag då slippa stereosystemfel, tänker jag mig. Är det det du får till med centern, Peter?

Precis så är det.

Med vänlig hälsning
Peter

1.) Centerhögtalaren i ditt koncept, måste den vara fullrange och identiskt med L och R?

2.) Eller skulle det teoretiskt kunna fungera med en mindre mer begränsad center registermässigt, om den bara var helt faslinjär med L och R i de register den spelar, och har rätt spridningsegenskaper?

Jag frågar för jag har superduperstora högtalare som jag aldrig skulle kunna klämma in en lika stor center hemma. Men jag skulle kunna klämma in ett horn i mitten som spelar 650Hz och uppåt, som spelar faslinjärt med L och R, och sprider identiskt. Hade det funkat teoretiskt, om jag hade lyckats listat ut resten själv sedan så att säga? Räcker om du svarar Ja eller Nej Det hade varit en jättekul grej att försöka sig på.

1.) I princip ja.

2.) Dock måste jag i så fall anpassa min algoritm till detta. Det är faktiskt ingen dum idé. Fasen är viktig att den är samma som L och R.

Med vänlig hälsning
Peter

[juanth]

Det är sååå intressant att få ta del av dina minnen Peter.

[rajapruk]

Börjar bli OT från min sida nu, men...
Behöver centern ha samma SPL-förmåga som L och R Peter? Annars kanske jag skulle kunna smacka upp ett Bremen-ägg i mitten som center, och finFIR-justera till fasgången för matchning mot mina L och R.
Och sedan några ägg till som surrounds till bioljud, kan man ju drömma om.

[petersteindl]

Börjar bli OT från min sida nu, men...
Behöver centern ha samma SPL-förmåga som L och R Peter? Annars kanske jag skulle kunna smacka upp ett Bremen-ägg i mitten som center, och finFIR-justera till fasgången för matchning mot mina L och R.
Och sedan några ägg till som surrounds till bioljud, kan man ju drömma om.

Centern bör helst inte ha mindre förmåga till SPL än L och R. Bremenägg skulle jag själv inte använda som center.

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Med vänlig hälsning
Peter

Det var ett långt svar som egentligen inte berörde stereosystemfel och hur de minimeras med så kallat "ortoakustiska högtalare"

[Tangband]

Inte bara stereoproblemen maskeras av för tidiga reflexer. Även stora dela av musiken maskeras av tidiga reflexer med suboptimalt ljud som konsekvens.

JM

Det kan nog de flesta här skriva under på (ej medräknat låga frekvenser, och beroende på vad man menar med tidig reflex).

Så då behöver exakta tidsintervall benas ut. Finns det en gyllene tid där en reflex kan anlända och smeta ut stereosystemets kamfiltereffekt, men ändå inte försämra ljudet i övrigt? Frekvensberoende denna tid antar jag, om den finns.

En massa avvägningar blir det känns det som, olika problem måste viktas mot varandra. Därför det kan betraktas nästan som en konstform att tekniskt designa en högtalare.

Den tiden är ungefär 2 ms om du frågar mig, efter mina egna många undersökningar på amatörnivå.
Placerar man en högtalare på väggen och väggen är helt odämpad så kommer alla avstånd inom 1 ms att uppfattas som ett enda ljud , dvs 34 cm runtom högtalaren ( från alla håll ) kommer att upplevas som om det vore en större ljudalstrare- i praktiken borde man behöva räkna med själva högtalarens storlek dessutom. Är högtalaren som är placerad på väggen med utstrålade element tex 20 cm åt alla ledder så blir det 34+34+20 = 88 cm, dvs nästan en meter .
Det kommer alltså att låta som att den där väggplacerade högtalaren är nästan 1 meter i omkrets och det i sig omöjliggör pinpoint-perspektiv. Dessutom är gränsen flytande angående tidsintervallet så jag skulle nog dämpa hela väggen för en vägghögtalare ca 2 ms runtom hela högtalaren, dvs minst 68 cm runtom den. Om du tittar på bilden så ser du den rekommenderade dämpningen runtom högtalaren piP. Dämpskivan är 80*100 cm. Jag tror inte det är en slump.
Jag tror alltså personligen att väggplacerade högtalare utan dämpskivor de närmaste 2 ms runtom högtalaren smetar ut alla fina detaljer och förstör precisionen i ljudbilden . Mina egna experiment med stativhögtalare är att markant förbättrad precision i ljudbilden kan upplevas om alla ytor från högtalaren (golv/tak/vägg) är minst 2 ms bort, om man inte dämpar någon vägg.
( nu menar jag inte alls konstruktiv eller destruktiv reflex som beror på avståndet stativhögtalare- vägg ) .
Jag har inte hört Peters ägg ännu så det kan hända att han konstruerat på ett annat sätt och kommit runt problemen.

[Thomas_A]

När det gäller väggen bakom högtalaren finns det ju andra lösningar än dämpning av själva väggen. Ser man till diskantelementet kan spridningen bakåt dämpas med horn/waveguide eller genom filtdämpning runt elementet. Bas/mellanregister blir ju succesivt omni-diekrionellt vid lägre frekvenser och då bla beroende av elemtets storlek. Nu minns jag inte vid vilka frekvenser som det ”förstörande” < 2 ms fönstret är som värst men under 100 Hz är det ju svårt/omöjligt att riktningabestämma ljudet i ett vanligt rum. Kan någon bättre kunnig upplysa om hur röstregistret 100-1000 Hz upplevs rörande reflexer <2ms ffa då reflex från högtalarens vägg?

[Tangband]

När det gäller väggen bakom högtalaren finns det ju andra lösningar än dämpning av själva väggen. Ser man till diskantelementet kan spridningen bakåt dämpas med horn/waveguide eller genom filtdämpning runt elementet. Bas/mellanregister blir ju succesivt omni-diekrionellt vid lägre frekvenser och då bla beroende av elemtets storlek. Nu minns jag inte vid vilka frekvenser som det ”förstörande” < 2 ms fönstret är som värst men under 100 Hz är det ju svårt/omöjligt att riktningabestämma ljudet i ett vanligt rum. Kan någon bättre kunnig upplysa om hur röstregistret 100-1000 Hz upplevs rörande reflexer <2ms ffa då reflex från högtalarens vägg?

Jag tror att det blir mindre störande om den konstruktiva reflexen infaller under rummets schröderfrekvens, ska undersöka mera innan jag vet säkert. Det krävs testande i olika stora rum. Klart är att man nog inte behöver dämpa framväggen under ca 100 Hz. IÖ vet säkert hur det ligger till.

[matssvensson]

Jag tror iofs att utgångspunkten bör vara en så "rak" frekvensgång som möjligt men att eventuella avvikelser från den kurvan bör gå i "rätt riktning". Alltså hellre en liten puckel runt 1-2 kHz, sänka något runt 3-4 kHz och 7-8 kHz. En högtalare som mäter som "shirley-kurvan tycker jag låter lite illa i vissa avseenden IMO, hellre då att kurvan är en inverterad variant av den. Nedan jämförelse med min högtalare där jag både ordnande lite i filtret men också hade lite tur då elementen mäter som de gör. Den "blev som den blev."

[ Bild ]

Var kan jag läsa mer om denna ”Shirley-kurva” som citatet beskriver? Tacksam för tips.

mvh, mats

[Thomas_A]

Jag tror iofs att utgångspunkten bör vara en så "rak" frekvensgång som möjligt men att eventuella avvikelser från den kurvan bör gå i "rätt riktning". Alltså hellre en liten puckel runt 1-2 kHz, sänka något runt 3-4 kHz och 7-8 kHz. En högtalare som mäter som "shirley-kurvan tycker jag låter lite illa i vissa avseenden IMO, hellre då att kurvan är en inverterad variant av den. Nedan jämförelse med min högtalare där jag både ordnande lite i filtret men också hade lite tur då elementen mäter som de gör. Den "blev som den blev."

[ Bild ]

Var kan jag läsa mer om denna ”Shirley-kurva” som citatet beskriver? Tacksam för tips.

mvh, mats

Se sid 1 i denna tråd.

[matssvensson]

Ok. Tack! Så långt är jag med. Då undrar jag var den vågiga rödstreckade kurvan i grafen kommer från. Den tror jag inte jag har sett förut.

/m

[Thomas_A]

Ok. Tack! Så långt är jag med. Då undrar jag var den vågiga rödstreckade kurvan i grafen kommer från. Den tror jag inte jag har sett förut.

/m

Den streckade kurvan var ett försök att efterlikna kurvan efter Shirley et al i ett normalreflektivt rum.

[petersteindl]

Med vänlig hälsning
Peter

Det var ett långt svar som egentligen inte berörde stereosystemfel och hur de minimeras med så kallat "ortoakustiska högtalare"

Eftersom Ingvar anser att han myntat begreppet "Stereosystemfel" och han har sina definitioner och han skriver detta:

En intressant sak är att jag i slutet av 80-talet eller början av 90-talet (hemma hos Stig Carlsson på nedervåningen) gjorde en specialstudie på sådana här fenomen - projicerade på arbetssättet för ortoakustiska högtalare.

Sammanfattningsvis är ortoakustiken (visade det sig) ett alternativt sätt att delvis komma runt stereosystemfelskompensationerna! Stig var väldigt glad över att det blev resultatet av studierna. Det är dock bara i huvudsak sant.

Man behöver faktiskt några korrektioner trots allt, men de är mindre och inte så viktiga att lägga just på direktljudet.

Vh, iö

Det är detta jag i princip gav uttryck för i mitt inlägg gällande ortoakustiska högtalare och stereosystemfel och då ser jag det som naturligt att det är Ingvar som får svara.

Jag har mina work-arounds på de högtalare jag konstruerar.

Med vänlig hälsning
Peter

[rajapruk]

Högtalare med inbyggd kompensation för stereosystemfel blir inget vidare att använda i flerkanalssystem gissar jag. Hur tänker ni konstruktörer om det?

[Thomas_A]

Högtalare med inbyggd kompensation för stereosystemfel blir inget vidare att använda i flerkanalssystem gissar jag. Hur tänker ni konstruktörer om det?

Man kan väl säga som så att en högtalare inom +/- 1.5 dB är rätt ok för både och.

[Kitchenmaster]

Högtalare med inbyggd kompensation för stereosystemfel blir inget vidare att använda i flerkanalssystem gissar jag. Hur tänker ni konstruktörer om det?

Ingvar har ju skrivit lite om det tidigare, bl.a. följande:
https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=1422939#p1422939
https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=2019276#p2019276
https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=1423414#p1423414