Underlig och meningslös studie. I varje fall om syftet med den är att komma
fram till något nytt.
Jag tyckte det var rätt så lätt att höra artefakterna och röstade därför på det
(illaljudande) alternativ där kodningsartefakterna var minst och fick svaret:
Congratulations!
You selected Clip #Y
Clip #X is encoded at 128kbps : (47,992 votes)
Clip #Y is encoded at 320kbps : (43,696 votes)
- - -
Jag förmodar att de växlar mellan Clip #1 och #2 från gång till gång, men
när jag röstade var det alltså så.
(Edit: Har för säkerhetsskäll redigerat om svaren så de som lyssnar skall
slippa göra det med förutfattade meningar = skall slippa fundera på vad
som är #1 och #2)
Och vad betyder du detta?
- - -
Ja jag kan väl säga såhär, att om jag hade röstat i enlighet med den fråga
som faktiskt ställdes så skulle jag nästan lika gärna har kunnat rösta på det
andra alternativet.
Båda lät ju ungefär lika illa och snålkodningsartefakter behöver definitivt inte
göra att det låter subjektivt sämre, så vad är EGENTLIGEN meningen med
frågan?
Jag tyckte inte att det ena lät signifikant sämre än det andra, bara att den
som jag INTE röstade på lät mycket mer som om den var snålkodad.
Men framförallt så är ju chansen att jag eller vem som helst skulle rösta på
#1 istället för #2 sisådär* 50%, även om ingen skillnad alls hade funnits! Så
studien undersöker ju inte ens om det går att höra skillnad!
- - -
Fast det finns en vetenskaplig slutsats man kan dra av studien: Det är inte
riktigt att människor med stor majoritet föredrar 320 framför 128 på just
det valda programmaterialet. Om nu någon påstått att någon påstått det.
- - -
Men om jag får bortse helt ifrån den här studien som, som sagt, kan påstås
sakna mening (givet att den inte visar något annat än sådant som är välkänt
redan), och får formulera mig lite fritt med avseende på vad man kan säga
baserat på meningsfullare studier som man kan göra på detta, så kan man
sluta sig till detta:
1. Det går att visa att man på en hel del programmaterial kan få utslag för en
128 kb/s-snålkodning, med praktiskt taget alla lyssnare dessutom.
Det undersöker man inte som i studien som det hänvisas till i den här tråden,
utan det undersöker man med t ex F/E- eller ABX-lyssning. I en sådan kan
man visa att ENSKILDA individer kan höra skillnad.
Både F/E- och ABX-jämförelser isolerar "skillnaderna" från preferenserna, och
det MÅSTE man göra om inte preferenserna skall komma in och potentiellt
sudda till statistiken katastrofalt illa.
2. Det går att visa att man på en hel del programmaterial får preferens för
att inte snålkoda, och att man på annat får statistisk preferens för att snål-
koda!
Det beror på och det beror på mycket.
- - -
Sammanfattningsvis är det förnuftigt att undersöka sådana här saker i RÄTT
ORDNING om man saknar de kunskaper som trots allt är rätt så välspridda
idag (bland dem som alls vet något om saken, folk som tror en massa men
inte vet har funnit från början, och kommer att finnas även framdeles).
Och "rätt ordning" är att börja med att undersöka om det finns någon skill-
nad, för det behöver man veta innan man går vidare och försöker beskriva
skillnaden och kanske också se hur preferenserna fallet.
Sen när man visat att skillnaden finns (vilket redan är gjort, även om inte just
den här studien visar det) - så kan man ju gå vidare och undersöka vad olika
människor tycker om skillnaden rent subjektivt (vilket också gjorts, även om
inte just den här studien gör det) - och när man har gjort det så kan man
även undersöka vad olika människor tycker om resultatet och vilka uppfatt-
ningar de har om vilka slutsatser man kan dra från det sett från en filosofisk
synvinkel, från vars och ens alltså.
Att dra kollektiva slutsatser blir bara fel. Det finns inga som kan dras, som
inte är så avgränsade att de helt saknar användbarhet.
- - -
- - -
Men som läget är just nu så är det (från studien) alltså omöjligt att veta om
den "ställning" man kan se råder statistiskt för den här studien beror på att
ingen kan höra skillnad - eller om det beror på att det är ungefär lika vanligt
att man gillar de artefakter som snålkodningen ställer till med som att man
ogillar dem.
Det enda man kan dra slutsatser om är att det statistiskt, med just det valda
programmaterialet, inte är så att majoritetens subjektiva uppfattning är att
det låter mycket bättre i 320 än i 128.
- - -
Tur att det har gjorts andra studier!
Från dem så VET vi att det finns skillnader (att 128 kb/s är detekterbart på
mycket) - och för många kan det vara tillräckligt för att välja 320 kb/s eller till
och med att välja bort förlustbehäftad snålkodning helt om möjligheten finns.
Man vill ju kanske höra musiken som den var avsedd. Jag vill det, även om jag
rent subjektivt inte nödvändigtvis alla gångertycker att den där färgning som
snålkodningen ställer till med är illaljudande.
Det är en fråga för sig helt enkelt. En sekundär fråga.
- - -
Med allt detta sagt har jag bara två saker kvar:
1. Inget hindrar att man kan tycka att det är kul att själv lyssna och se vilket
svar man får, och det är ju helt harmlöst att göra det om man förstår vilka
slutsatser man kan dra av resultatet. Kan DU avgöra det?
2. Det jag skrev i början av inlägget skall ingen lägga någon vikt vid. Att jag
valde 320 kb/s och säger mig ha varit rätt så säker på vad som var vad har
inget vetenskapligt värde. Det kan varje person som svarat som jag svarade
påstå, och finns inga skillnader alls så är det faktiskt sisådär hälften av alla de
som gör testen...
Vh, iö
- - - - -
PS. Nu har jag gjort testet 6 gånger, och varje gång valde jag 320 kb/s, och
jag valde varje gång den som jag tyckte led minst av kodningsartafakter. Jag
orkar inte göra fler.
*Jag skrev "sisådär 50%" för när man ber folk ta ställning mellan två identiska
alternativ så ser man nästan alltid att den ena för en viss övervikt beroende på
i vilken ordning folk presenterats för dem.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
av RogerJoensson » 2014-03-12 17:27 
