Strmbrg skrev:Jag försöker - för de som så önskar - förklara mig på ett nytt sätt:
Tror ni att man kan öva upp sin förmåga att processa bort brister i ljudåtergivningen?
Eller beror allt på upptaqgningens fonogrammets apparaturens och rummets egenskaper?
Det där är en fråga som man inte ens behöver tro något om, eftersom
man VET så mycket om den.
Men jag måste dela upp svaret i två halvor:
Del 1:
Det går definitivt att processa bort brister i återgivningen. Alla gör det,
även helt omedvetet, och det kan även vara ett av skälen till många av
de upplevelser av att man "spelat in" hifi-apparaterna. Att man själv blir
inspelad (alltså "hör bättre", om man med bättre menar störs mindre av
alla avvikelser från den normala live-situationens ljud) är ett faktum. Att
man spelar in apparaterna är nog något som sker i varierande grad, och
i vissa fall inte alls.
Ju mera stilla man sitter, desto lättare är det för det mesta att processa
bort felen, vilket i sin tur beror på att många av dem kan vara rörelse-
dynamiska, i synnerhet i lite sämre anläggningar*, och då kan även rätt
så små rörelser agera reset således att man behöver börja från början.
*Fast det är förstås en definitionsfråga. De där "sämre anläggningarna"
kan vara mycket dyra.
Del 2:
Det går även att FÖRLORA denna förmåga att anpassa sig och "höra
genom" fel, med träning. Det behöver inte ens vara medveten träning,
utan viljan att skaffa en riktigt bra hifi-anläggning kan räcka för att man
skall lägga sin anpassningsförmåga på hyllan, och snarare höra felen
VÄXA när man lyssnar längre stunder.
Men om en sådan hifi-figur luras att glömma apparatnojan för en stund,
och istället fås att fokusera på musiken (t ex genom att man talar om
den) som sådan, så uppstår förmågan att "höra genom", som regel på
nytt, om än bara för stunden.
Vh, iö
- - - - -
PS. Det kan nämnas att hörselns förmåga att anpassa sig är en följd av
en rätt så basal darwinistisk förmåga, nämligen att klara anpassningen
till de förändringar och variationer som hörseln har både från dag till
dag och genom livet.
Vi är helt enkelt försedda med ett adaptivt hörinstrument. Och det är
även därför som en 20-åring som får lyssna via en typisk 70-åring hör-
kurva, tycker det låter väldigt filtrerat, medan 70-åringen själv tycker
att allting han eller hon hör låter normalt och rätt likt som det lät när
han eller hon var 20.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).