
Halva filen är DSD-brus som man inte vill skicka in i slutsteget. 24/96-filen är det bättre köpet.
Moderator: Redaktörer
pLudio skrev:Jag tittade närmare på ett spår från skivan Mirror Canon (2L-049-SACD). Den är inspelad i DXD 24/352.8 kHz och sedan konverterad till PCM 24/192 av skivbolaget.
Halva filen är DSD-brus som man inte vill skicka in i slutsteget. 24/96-filen är det bättre köpet.
Harryup skrev:Hur låter dom jämfört med varandra?
Kronkan skrev:Det är helt felaktigt att jämföra digital bildbehandling med digital behandling av ljud på det sätt som nu görs. Vid digital bearbetning av ljud återskapas en analog signal. Vissa hävdar att man kan få en perfekt återgivning av den analoga signalen om man använder sig dubbel samlingsfrekvens jämfört med den högsta frekvensen som skall återges. Ökar du samplingsfrekvensen kommer inte noggrannheten öka enligt teorin. Du återskapar en kontinuerlig förändring över tid. Alltså samplingen syns inte.
Det finns inget sätt att när det gäller bildbehandling göra på samma sätt. Du återformar aldrig bilden på samma sätt. Hur du än gör kommer du aldrig att kunna återskapa en bild på samma sätt. Pixlarna representerar ju samplen. Pixlarna kommer hela tiden finnas kvar. Du kan i och för sig vektorisera allt. Då får du helt skarpa konturer. Inga pixlar syns. Men du kommer inte kunna återskapa en kontinuerlig förändring över ytan.
Det går alltså inte att jämföra digitalt behandling av bild kontra ljud på det sätt som nu görs-
pLudio skrev:Jag tittade närmare på ett spår från skivan Mirror Canon (2L-049-SACD). Den är inspelad i DXD 24/352.8 kHz och sedan konverterad till PCM 24/192 av skivbolaget.
[BILDEN]
Halva filen är DSD-brus som man inte vill skicka in i slutsteget. 24/96-filen är det bättre köpet.
IngOehman skrev:Kronkan skrev:Det är helt felaktigt att jämföra digital bildbehandling med digital behandling av ljud på det sätt som nu görs. Vid digital bearbetning av ljud återskapas en analog signal. Vissa hävdar att man kan få en perfekt återgivning av den analoga signalen om man använder sig dubbel samlingsfrekvens jämfört med den högsta frekvensen som skall återges. Ökar du samplingsfrekvensen kommer inte noggrannheten öka enligt teorin. Du återskapar en kontinuerlig förändring över tid. Alltså samplingen syns inte.
Det finns inget sätt att när det gäller bildbehandling göra på samma sätt. Du återformar aldrig bilden på samma sätt. Hur du än gör kommer du aldrig att kunna återskapa en bild på samma sätt. Pixlarna representerar ju samplen. Pixlarna kommer hela tiden finnas kvar. Du kan i och för sig vektorisera allt. Då får du helt skarpa konturer. Inga pixlar syns. Men du kommer inte kunna återskapa en kontinuerlig förändring över ytan.
Det går alltså inte att jämföra digitalt behandling av bild kontra ljud på det sätt som nu görs-
Jämföra kan man alltid göra, men det betyder ju inte att man finner att
de saker man jämför är precis likadana. Om det är mitt inlägg du kommen-
terar så var jag väldigt tydlig med flera av skillnaderna.
Det du skriver om vad som kan göras i bildvärlden stämmer inte alls dock.
Det finns inga principiella hinder för att själva skärmen kan har mjukare
egenskaper än kvadratiska intrinsiskt homogena pixlar. Alla skärmar som
har högre upplösning än det bildformat som skall återges, har sådan egen-
skaper.
Och att zooma är i sig att förvränga bilden. I varje fall om de var riktig i
förhållande till de betraktning som var rådande, innan man zoomade.
Vh, iö
Kronkan skrev:Men en pixel är alltid en pixel. Det kan vara fler per yta. De kan beräknas fram. Inga konstigheter i detta men det är alltid pixlar. Förstorar du så kommer alltid den fyrkantiga karaktären fram. Detta oavsett hur många eller få pixlar. Du kan vektorisera, Alltså rita linjer. Men detta löser inte problemet. Då blir det istället skarpa kanter där det borde vara mjuka övergångar.
Om du vill ha en skarpare bild så är att öka antalet pixlar en självklar väg. Du kan behöva byt objektiv också.
Men att i cd-systemet öka antalet samplingar kommer inte på samma sätt öka ”skärpan” i det hörbara området på motsvarande sätt såsom gäller i bildbehandling.
Bill50x skrev:Kronkan skrev:Men en pixel är alltid en pixel. Det kan vara fler per yta. De kan beräknas fram. Inga konstigheter i detta men det är alltid pixlar. Förstorar du så kommer alltid den fyrkantiga karaktären fram. Detta oavsett hur många eller få pixlar. Du kan vektorisera, Alltså rita linjer. Men detta löser inte problemet. Då blir det istället skarpa kanter där det borde vara mjuka övergångar.
Om du vill ha en skarpare bild så är att öka antalet pixlar en självklar väg. Du kan behöva byt objektiv också.
Men att i cd-systemet öka antalet samplingar kommer inte på samma sätt öka ”skärpan” i det hörbara området på motsvarande sätt såsom gäller i bildbehandling.
När jag gjorde jämförelsen mellan hög upplösning på ljud respektive bilder så var jag medveten om att jämförelsen rent tekniskt haltade. För mig handlade det mer om ett förhållningssätt, dvs att spara/lagra data i så bra skick som möjligt. Och när det gäller ljud, varför inte i originalformatet som använts vid mixen så man slipper konverteringar? Det blir ju ofta ganska stora filer och kanske i ett format som inte kan hanteras av bärbara mediaspelare (mobiltelefoner tex) och då kan det ju vara lämpligt med egna konverteringar men att man lagrar originalet i anskaffat format. Inte att lagra mp3:or även om man med sin nuvarande anläggning inte upplever någon skillnad på det mesta programmaterialet.
/ B
Kronkan skrev:IÖ har också hävdat att cd- systemet när det bestämdes var lite snålt tilltagit. Svårt att argumentera emot. Men i en välkonstruerad apparat bör skillnaden inte längre vara hörbar undantagen den begränsade dynamiken.
PerStromgren skrev:Visst finns "good enough"!
Att bygga system som kan spela för hundar när det alltid kommer att vara människor som lyssnar, tycker jag är tekniskt snobberi. Vi vet att tekniken utvecklas, men människan hörsel kommer knappast att förändras i någon högre grad.
Att göra något bara för att det är billigt och tilltalar ingenjörers uppfinningsrikedom verkar tramsigt. Om ett format behövs internt i signalkedjan för att ha marginaler är en helt annan sak.
Jag vidhåller att 16/44 är tillräckligt bra vid avspelning. Något bevis på motsatsen har jag ännu inte sett, ännu mindre hört.
Bill50x skrev:PerStromgren skrev:Visst finns "good enough"!
Att bygga system som kan spela för hundar när det alltid kommer att vara människor som lyssnar, tycker jag är tekniskt snobberi. Vi vet att tekniken utvecklas, men människan hörsel kommer knappast att förändras i någon högre grad.
Att göra något bara för att det är billigt och tilltalar ingenjörers uppfinningsrikedom verkar tramsigt. Om ett format behövs internt i signalkedjan för att ha marginaler är en helt annan sak.
Jag vidhåller att 16/44 är tillräckligt bra vid avspelning. Något bevis på motsatsen har jag ännu inte sett, ännu mindre hört.
Min poäng är "good enough today".
På stenkakornas tid fanns det åsikter om att nu var ljudet så fulländat så det behövdes ingen utveckling. Fö tyckte man likadant när det gällde vaxrullarna. Man hörde ju tydligt att det var en ko som råmade
[...]
För att återgå till min poäng. Vi vet inte vad som komma skall. När det gäller apparater kan man alltid byta, uppgradera. Det är ofta inte möjligt när det gäller mjukvara. Så jag envisas med att köpa/skaffa musiken i bästa/högsta upplösning, naturligtvis att källan är densamma. En bättre mixning låter bättre i 256k mp3 än en taskig mixning i 24/96 flac, så är det bara. Men är allt annat lika - jag kör högupplöst!
/ B
PerStromgren skrev:På stenkakans tid visst man mycket väl att man inte var framme. Egentligen är vi inte det nu heller, men signalkedjans linjära och olinjära distortion, brus och bandbredd är inte problemet.
Bill50x skrev:PerStromgren skrev:På stenkakans tid visst man mycket väl att man inte var framme. Egentligen är vi inte det nu heller, men signalkedjans linjära och olinjära distortion, brus och bandbredd är inte problemet.
Vad är problemet?
/ B
Bill50x skrev:Kronkan skrev:IÖ har också hävdat att cd- systemet när det bestämdes var lite snålt tilltagit. Svårt att argumentera emot. Men i en välkonstruerad apparat bör skillnaden inte längre vara hörbar undantagen den begränsade dynamiken.
Det är väl en god anledning att spara musik i högre upplösning? För min egen del tycker jag att man alltid ska ha marginaler om det går. För man vet aldrig vad en framtida utveckling för med sig. "Good enough" idag behöver ju inte vara det om tio år. Att CD-systemet var begränsat när det lanserades är ju inte bara IÖ som hävdar. Men dåtidens teknik kopplat med kommersiella krav (= "inte för dyrt") blev den begränsning som vi lever med än idag, mer än trettio år senare.
CD´n är idag ute, speciellt bland yngre. Vi har alltså ingen låsning till ett fysiskt media där en viss minimum speltid önskas osv. Idag kan vi välja vilket format vi önskar - och lagringsplats är billigt. En samling på typ 1000 album/fonogram i 24/96 ryms ju i en 2TB disk för under tusenlappen. Så varför begränsa oss i onödan?
Jag har inte gjort några egna tester men flera potentater menar att nedskalningar/-konverteringar i sig är en källa till försämring. Så varför inte helt enkelt köpa/spara musiken i ursprungligt format?
/ B
Om vi menar samma sak, jag håller med dig. När det gäller att återskapa en viss händelse, tex ditt besök i Berwaldhallen lyssnades på "Tavlor på en utställning" (för visst hade du velat vara där, för åtta år sedan?) så har vi lång väg att gå. Frågan jag ställer mig allt oftare, är det något att sträva efter, är det dit vi vill? Kommer jag någonsin kunna ersätta ett besök på Malta med en digital presentation?PerStromgren skrev:Att skapa en tredimensionell ljudbild som ger hifi "på riktigt".Bill50x skrev:PerStromgren skrev:På stenkakans tid visst man mycket väl att man inte var framme. Egentligen är vi inte det nu heller, men signalkedjans linjära och olinjära distortion, brus och bandbredd är inte problemet.
Vad är problemet?
Bill50x skrev:Vi har stora problem framför oss. Ett är ljudnivån. Vill vi överhuvudtaget spela upp musik i skala 1:1? Vill vi ha full dynamik? Vad säger grannarna? Vad säger middagsgästerna? När vi lyssnar på -50dB (från 1:1 volym, kanske typ 110 dB), vad händer med ljud som i sig ligger typ -30 dB från topp? (ta inte siffrorna som något absolut, bara som indikationer)
hcl skrev:pLudio skrev:Jag tittade närmare på ett spår från skivan Mirror Canon (2L-049-SACD). Den är inspelad i DXD 24/352.8 kHz och sedan konverterad till PCM 24/192 av skivbolaget.
[BILDEN]
Halva filen är DSD-brus som man inte vill skicka in i slutsteget. 24/96-filen är det bättre köpet.
Har du tittat på hur korttidsspektrat ser ut (t.ex. max av tidsintervall om 10 ms överlappande, t.ex. 50% över hela filen). Borde finnas mer energi och över ett bredare spektrum under vissa partier. Medel över hela filen säger inte så mycket.
PerStromgren skrev:Att bygga system som kan spela för hundar när det alltid kommer att vara människor som lyssnar, tycker jag är tekniskt snobberi.
pLudio skrev:Bill50x skrev:Vi har stora problem framför oss. Ett är ljudnivån. Vill vi överhuvudtaget spela upp musik i skala 1:1? Vill vi ha full dynamik? Vad säger grannarna? Vad säger middagsgästerna? När vi lyssnar på -50dB (från 1:1 volym, kanske typ 110 dB), vad händer med ljud som i sig ligger typ -30 dB från topp? (ta inte siffrorna som något absolut, bara som indikationer)
Det är ju löst sedan länge med filmer. CD-spelare skulle också kunna applicera Dynamic Range Compression (DRC), som du hittar i menyerna på alla DVD-spelare och hembioförstärkare.
PerStromgren skrev:Notera: alla mina inlägg är tyckande, men baserat på min 30-åriga vänskap med CD-skivan som medium.
Harryup skrev:PerStromgren skrev:Notera: alla mina inlägg är tyckande, men baserat på min 30-åriga vänskap med CD-skivan som medium.
Precis, men nu vore det väl kul om det blev lite maximum istället?
Skulle du ändra åsikt om du hörde en inspelning som lät bättre i 24/96 än i 16/44 oavsett orsak och priset var ungefär detsamma?
mvh/Harryup
pLudio skrev:PerStromgren skrev:Att bygga system som kan spela för hundar när det alltid kommer att vara människor som lyssnar, tycker jag är tekniskt snobberi.
Nu väntar vi bara på att Brian Eno släpper "Music for Dogs".
PerStromgren skrev:Harryup skrev:PerStromgren skrev:Notera: alla mina inlägg är tyckande, men baserat på min 30-åriga vänskap med CD-skivan som medium.
Precis, men nu vore det väl kul om det blev lite maximum istället?
Skulle du ändra åsikt om du hörde en inspelning som lät bättre i 24/96 än i 16/44 oavsett orsak och priset var ungefär detsamma?
mvh/Harryup
Inte omöjligt alls! I alla fall så länge du använder någorlunda bra implemntering av 16/44.
Kronkan skrev:IngOehman skrev:Kronkan skrev:Det är helt felaktigt att jämföra digital bildbehandling med digital behandling av ljud på det sätt som nu görs. Vid digital bearbetning av ljud återskapas en analog signal. Vissa hävdar att man kan få en perfekt återgivning av den analoga signalen om man använder sig dubbel samlingsfrekvens jämfört med den högsta frekvensen som skall återges. Ökar du samplingsfrekvensen kommer inte noggrannheten öka enligt teorin. Du återskapar en kontinuerlig förändring över tid. Alltså samplingen syns inte.
Det finns inget sätt att när det gäller bildbehandling göra på samma sätt. Du återformar aldrig bilden på samma sätt. Hur du än gör kommer du aldrig att kunna återskapa en bild på samma sätt. Pixlarna representerar ju samplen. Pixlarna kommer hela tiden finnas kvar. Du kan i och för sig vektorisera allt. Då får du helt skarpa konturer. Inga pixlar syns. Men du kommer inte kunna återskapa en kontinuerlig förändring över ytan.
Det går alltså inte att jämföra digitalt behandling av bild kontra ljud på det sätt som nu görs-
Jämföra kan man alltid göra, men det betyder ju inte att man finner att
de saker man jämför är precis likadana. Om det är mitt inlägg du kommen-
terar så var jag väldigt tydlig med flera av skillnaderna.
Det du skriver om vad som kan göras i bildvärlden stämmer inte alls dock.
Det finns inga principiella hinder för att själva skärmen kan har mjukare
egenskaper än kvadratiska intrinsiskt homogena pixlar. Alla skärmar som
har högre upplösning än det bildformat som skall återges, har sådan egen-
skaper.
Och att zooma är i sig att förvränga bilden. I varje fall om de var riktig i
förhållande till de betraktning som var rådande, innan man zoomade.
Vh, iö
Hej IÖ!
Nej jag argumenterar inte mot något vad du skrivit om. Inte vad jag är medveten om. Såsom jag förstått är din huvudargumentation att systemet från början var lite snålt tilltagit. Säger inte emot dig där.
Kronkan skrev:Men en pixel är alltid en pixel. Det kan vara fler per yta. De kan beräknas fram. Inga konstigheter i detta men det är alltid pixlar. Förstorar du så kommer alltid den fyrkantiga karaktären fram.
Kronkan skrev:Detta oavsett hur många eller få pixlar. Du kan vektorisera, Alltså rita linjer. Men detta löser inte problemet. Då blir det istället skarpa kanter där det borde vara mjuka övergångar.
Om du vill ha en skarpare bild så är att öka antalet pixlar en självklar väg. Du kan behöva byt objektiv också.
Kronkan skrev:Men att i cd-systemet öka antalet samplingar kommer inte på samma sätt öka ”skärpan” i det hörbara området på motsvarande sätt såsom gäller i bildbehandling. Däremot kan ju apparaterna som skall bearbeta dataströmmen få en enklare resa om systemet har flera samplingar. Men detta vet du ju.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 20 gäster