Vad har du för DA-omvandlare?

[IngOehman]

Om analogfiltret är ett butterworthfilter måste brytfrekvensen vara minst följande för högst 0,05 dB påverkan vid 20 kHz:

1:a 204911 Hz
2:a 67218 Hz
3:e 46358 Hz
4:e 38499 Hz
5:e 34438 Hz

Tack, du var snabbare.

Just denna faktor är som jag ser det det bästa argumentet för att använda pre-eq i digitalfiltren, vilket man som jag skrivit några gånger gör, för S/H-felen (vilka, som du skriver, blir rätt små när man översamplar 8 gånger eller mera) och kan göra även för det analoga filtrets avvikelser från rak tonkurva.

Men både jag du och flera varit inne på - gör man det så gäller det att den som gör analogfiltret är med på det. Annars så riskerar man att som summaresultat få en rätt så kraftig diskanthöjning.


Vh, iö

[IngOehman]

Nja, det kan man ju tycka. Majoriteten av de DACar och spelare vi testar faller dock ett par tiondels dB vid 20 kHz. Man kan förstås tycka att det är helt obetydligt, men å andra sidan detekterar vi så små skillnader i blindtest. Jag tror (igen, bäst att vara tydlig med det från början ) att det beror på att man har en rak omvandlare och ett analogfilter som skär bort för mycket.

Får jag gissa på att denna detektering av nämnda avvikelse från rak frekvensrespons ( ) gäller generellt, och att du inte syftar på en DAC specifikt?

Annars undrar jag vad som är referensen vid test av en DAC.

Alltså jag vet ju såklart ung. vad man kan göra men jag är nyfiken på hur LTS kör dessa tester.

DACen FE-lyssnas. På senare tid har vi kört DACen i 44100 Hz och spelat in den med 96 kHz. Denna 96 kHz-fil har jämförts med en omsamplad 96-kHz-fil. Vi tror att både ADCn som körs i 96 kHz och omsamplaren är mycket bättre än de DACar vi testar i 44100 Hz. Därför vågar vi kalla det en FE-lyssning även om det i strikt mening är en AB-lyssning med en DAAD-kedja mot en omsamplare.

Tycker det är en vettig testmetodik, förutsatt att man noga berättar att det är så man gjort.

Och förstås förutsatt att man hittat i varje fall någon DAC som med den metoden tett sig så bra att man haft svårigheter att detektera den kompletta DAAD-kedjan.

Är så inte fallet kan man börja fråga sig om detektionen beror på fel i AD-delen.

Håller med dig om att distorsionsnivåerna på de flesta DA-omvandlare är på så låga nivåer, oavsett signal, att distorsionen är akademisk. Dock finns det missbetedda DACar också. Så även om det kan vara olyckligt att visa distorsionskurvor för folk som inte rimligen kan tolka dem och bedöma betydelsen av det kurvorna visar, skall man nog inte sluta titta på distorsionsbeteendena.


Vh, iö

[petersteindl]

Om analogfiltret är ett butterworthfilter måste brytfrekvensen vara minst följande för högst 0,05 dB påverkan vid 20 kHz:

1:a 204911 Hz
2:a 67218 Hz
3:e 46358 Hz
4:e 38499 Hz
5:e 34438 Hz

Tack, du var snabbare.

Just denna faktor är som jag ser det det bästa argumentet för att använda pre-eq i digitalfiltren, vilket man som jag skrivit några gånger gör, för S/H-felen (vilka, som du skriver, blir rätt små när man översamplar 8 gånger eller mera) och kan göra även för det analoga filtrets avvikelser från rak tonkurva.

Men både jag du och flera varit inne på - gör man det så gäller det att den som gör analogfiltret är med på det. Annars så riskerar man att som summaresultat få en rätt så kraftig diskanthöjning.


Vh, iö

Precis. Kudos till Svante. Att göra ett analogt filter som skär bort det man vill och på det sätt man vill utan att införa andra svagheter innebär en smärre sänkning vid 20 kHz. Det bara är så! Och på något annat sätt är det inte!! Punkt.

Nu har jag ånyå retat några vilket är min mening om ni ännu inte förstått att det är så.
Det man förlorar på karusellen tar man igen på gungorna. Då är det bara att fixa saken digitalt.

Morello får sina RS2000 totaldissade i LTS och back to the drawing board fixar Morello alla genomusla skavanker som med lätthet detekteras i LTS ubermastodonttest. Med svansen mellan bena och en ny espressomaskin fixas och trixas det på högre ort i Täby och simsalabim står sig uberreferenstestarna slätt. Då säger onkel Steindl så här, låt oss skärskåda fienden från början så kan vi förgöra dem på deras egen planhalva innan de ens vet ordet av. Därför fixar jag mina produkter redan från början på så sätt, och på något annat sätt är det inte. Med lilltroll i bakfickan kan jag luta mig tillbaka och njuta en Brunello Momentalus excvicitus anno exemplarius. Skål tamefan.

Mvh
Den där Onkeln

[IngOehman]

Till Svantes lista (som jag höll på att själv skriva ihop när jag såg att han redan gjort det!) så kan adderas kommentaren att man i en DAC som skall klara 192kHz samplingsfrekvens, kanske vill ha en analog bandbredd om i varje fall 40-50 kHz (-3 dB) så ett analogfilter med väsentligt lägre undre gränsfrekvens än så är då knappast aktuellt.

Och hur högt ordningstal man behöver då har kanske mest med översampling och DAC-teknik att göra, det vill säga hur högt upp det finns ultraljussmuts, och hur mycket smuts det finns. För en enbitsDAC kan man t ex behöva ställa helt andra krav än på en flerbitsDAC (som ju genererar väldigt mycket mindre "smuts"). Rätt analogfilter för varje applikation, helt enkelt.

- - -

Min uppfattning är faktiskt att butterworthfilter är långt ifrån det bästa valet, och det gör att pre-eq därför är en än bättre lösning.

En som medger att man kan få BÅDE fenomenalt små tonkurveavvikelser under 20 kHz, men som också gör att man kan befria sig från vågningarna från sincen nästan fullständigt när man använder väsentligt högre samplingsfrekvens än 44 100 Hz.

Kort sagt - maximal potential från högre samplingsfrekvens handlar inte nödvändigtvis om att sträcka ut bandbredden så mycket som möjligt. Det kan lika gärna handlar om att utnyttja den större bandbreddspotentialen till att eliminera brickwall-artefakterna i tidplan. Och det kan dessutom vara så att poängen med att göra det, INTE har med vår hörsel att göra, utan mera med vad som sitter mellan DAC och högtalare...


Vh, iö

[Svante]

Såå...

Nu har vi två bollar i luften.

Den ena är om det finns några verkliga chip (utöver Peters) som har en diskanthöjning som motsvarar ett väldefinierat analogfilters sänkning.

Den andra är om det är/vore en vettig teknik att använda.

Jag tycker mig ha funnit saker när jag har mätt på DACar som troliggör, men inte bevisar, att det kan finnas. Å andra sidan borde vi då kunna hitta ett datablad till något chip där det uttryckligen står att man måste ha analogfilter si och så.

Jag tycker att det vore ytterst vettigt att kompensera i digitalfiltret för analogfiltret, man skulle kunna använda analogfiltret bättre då.

Överhuvudtaget är det vettigare att konstruera en apparat som en helhet än att fokusera på delarna. Det blir lätt suboptimerat annars.

[IngOehman]

Morello: kan du motivera varför det skulle vara en dålig idé att implementera en digital höjning för att motverka den lilla sänkning som ett enkelt analogfilter ger i det hörbara området? Finns det sakliga skäl till det?

Nu gällde frågan huruvida digitalfilter med diskanthöjning över huvud taget existerar, har existerat eller ej; inte huruvida det är en god idé eller ej.

Du har i flera inlägg antytt att det är en dålig ide. När Svante frågar dig om det (eftersom han vill veta varför) så är det just det som är frågan. Inte något annat.

Om du sedan hade varit intresserad av ett filter som har pre-eq så skulle du säkert ha få massor av hjälp att hitta ett sådant, men när du så tydligt klargjort att du inte är intresserad av ett sådant så är det märkligt att du verkar helt besatt av DEN frågan, och det är nog i så fall bäst om du letar själv om det är en viktig fråga för dig.

Jag tycker att lösningen är bra och tycker frågan om varför det skulle vara en dålig ide, som Svante ställer, är mycket intressantare än att söka upp ett exempel bara för att du skall säga att det är dåligt. Det vet vi ju redan. Min uppfattning är att det är en bra ide, men en som fordrar att bli genomförd i sin helhet för att vara bra.

Ett litet tips är annars (för den som letar) att läsa datablanden noga. I vissa fall kan det finnas det noteringar om hur t ex tonkurvan som redovisas är upptagen/definierad, alltså hur testkopplingen i vilken den gäller ser ut.


Vh, iö

[petersteindl]

Såå...

Nu har vi två bollar i luften.

Den ena är om det finns några verkliga chip (utöver Peters) som har en diskanthöjning som motsvarar ett väldefinierat analogfilters sänkning.

Den andra är om det är/vore en vettig teknik att använda.

Jag tycker mig ha funnit saker när jag har mätt på DACar som troliggör, men inte bevisar, att det kan finnas. Å andra sidan borde vi då kunna hitta ett datablad till något chip där det uttryckligen står att man måste ha analogfilter si och så.

Jag tycker att det vore ytterst vettigt att kompensera i digitalfiltret för analogfiltret, man skulle kunna använda analogfiltret bättre då.

Överhuvudtaget är det vettigare att konstruera en apparat som en helhet än att fokusera på delarna. Det blir lätt suboptimerat annars.

Svante, vi programmerar vår valda fpga själv. Vi utgår från 44.1 kHz fs, inte 192 kHz som IÖ pratar om i sitt inlägg. Med valda 44.1 kHz så blir uppgiften att hitta den uberoptimala lösningen mellan frekvensgång och dist och brus tämligen svårhanterlig. Därför väljer vi det uberoptimala passiva filtret först och utgår från detta. Det visar sig att det ger -0,3 dB vid 20 kHz. Då har vi möjligheten att uberoptimera det digitala filtret på just sådant sätt att helheten håller sig inom onkel Steindls kvalitetsnorm vilket är - 0,03 dB vid 20 kHz. Eftersom vi programmerar våra valda fpga själva så är det en piece of cake för lilltroll. Då får vi den uberoptimala lösningen för en DAC för 44.1 kHz. Sedan jobbar vi på samma sätt med 48 kHz, 96 kHz och 192 kHz. Lätt som en plätt. Då är vi inte beroende av Burr Browns eländiga junkskrotkretsar eller andra usla mögkretsar. Jag tar mig friheten att använda Morellos egna uttryck

Med vänlig hälsning
Peter

[IngOehman]

Jag har ingen kommentar till uttryck som eländig, junk, skrot, uselt och mög.

Men jag vill bara för tydligheten skulle säga att jag är positiv till de grundläggande principerna som Peter och Lilltroll verkar använda för digitalfiltret, alltså pre-eq.

Och när jag tidigare i tråden skrivit om olika samplingsfrekvenser (bl a 44 100 och 192 000 Hz) och vilka olika rektangelorsakade (S/H) sinc-fel de ger, så har jag inte talat om det Peter håller på med. Vill bara nämna det så ingen läser det Peter skriver i det ovanstående som en rättelse av något jag skrivit om hans DAC. Jag har inte skrivit om den alls.


Vh, iö

[Morello]

Såå...

Nu har vi två bollar i luften.

Den ena är om det finns några verkliga chip (utöver Peters) .

Jag får nästan känslan av att vissa deltagare i denna tråden över huvud taget inte läser inläggen.
Peter har inte utvecklar något chip /ASIC, utan man har skrivit kod/mjukvara för en FPGA.

Hittills finns det ingenting i tråden som pekar på att Ingvars mentala filter excisterar alls, hela diskussionen är en pseudodiskussion, dvs vi pratar om "mentala digitalfilter" -alltså plausibla implementationer, men det föreligger tvivel om huruvida de över huvud tag finns.

Därmed inte sagt att de inte finns, men ingen tycks veta.

[Morello]

Nja, det kan man ju tycka. Majoriteten av de DACar och spelare vi testar faller dock ett par tiondels dB vid 20 kHz. Man kan förstås tycka att det är helt obetydligt, men å andra sidan detekterar vi så små skillnader i blindtest. Jag tror (igen, bäst att vara tydlig med det från början ) att det beror på att man har en rak omvandlare och ett analogfilter som skär bort för mycket.

Får jag gissa på att denna detektering av nämnda avvikelse från rak frekvensrespons ( ) gäller generellt, och att du inte syftar på en DAC specifikt?

Annars undrar jag vad som är referensen vid test av en DAC.

Alltså jag vet ju såklart ung. vad man kan göra men jag är nyfiken på hur LTS kör dessa tester.

DACen FE-lyssnas. På senare tid har vi kört DACen i 44100 Hz och spelat in den med 96 kHz. Denna 96 kHz-fil har jämförts med en omsamplad 96-kHz-fil. Vi tror att både ADCn som körs i 96 kHz och omsamplaren är mycket bättre än de DACar vi testar i 44100 Hz. Därför vågar vi kalla det en FE-lyssning även om det i strikt mening är en AB-lyssning med en DAAD-kedja mot en omsamplare.

Humm, Varför kallar man det FE-test när det i egnetlig mening inte är fråga om ett FE-test?

"Vi tror att både ADCn som körs i 96 kHz och omsamplaren är mycket bättre än de DACar vi testar i 44100 Hz."

HUMMMM - tror gör man i kyrkan!

[IngOehman]

Får jag gissa på att denna detektering av nämnda avvikelse från rak frekvensrespons ( ) gäller generellt, och att du inte syftar på en DAC specifikt?

Annars undrar jag vad som är referensen vid test av en DAC.

Alltså jag vet ju såklart ung. vad man kan göra men jag är nyfiken på hur LTS kör dessa tester.

DACen FE-lyssnas. På senare tid har vi kört DACen i 44100 Hz och spelat in den med 96 kHz. Denna 96 kHz-fil har jämförts med en omsamplad 96-kHz-fil. Vi tror att både ADCn som körs i 96 kHz och omsamplaren är mycket bättre än de DACar vi testar i 44100 Hz. Därför vågar vi kalla det en FE-lyssning även om det i strikt mening är en AB-lyssning med en DAAD-kedja mot en omsamplare.

Humm, Varför kallar man det FE-test när det i egnetlig mening inte är fråga om ett FE-test?

Så vitt jag har sett är det ingen annan än du som talat om "FE-test" (en väldigt luddig term som kan användas för nästan vad som helst).

Det som Svante skrivit om var väl F/E-lyssning. Det är något som tvärtom är rätt så entydigt. Det betyder att man lyssnar, och att det sker på så vis att man jämför in- och utsignal från ett DUT (decive under test), genom att ömsom koppla den ena och ömsom den andra, som insignal till den anläggning man lyssnar genom. Då anläggningen är identisk i båda fallen så blir skillnaderna (som representerar DUTs signalpåverkan) lätt att uppfatta nästan oavsett lyssningsanläggningens egenskaper, förutsatt att den är rimligt linjär.

I det här fallet utgörs inte DUT av DA-omvandlaren ensam, utan det är en kombinationen mellan en ADc och en DAc. Men det berättade ju Svante om tidigare. Kombinationen F/E-lyssnas. Och om du läste det jag skrev tidigare så är det rimligt att dra slutsatser från sådana lyssningar förutsatt att man hittat någon DAC som tillsammans med används AD ger en överföring som ingen kunnat detektera. Det senare sagt med reservation för att båda delarna då mätt invändningsfritt, i betydelsen inte uppvisar några förvrängningar som det om man vilar på vad vi vet om hörseln, det finns skäl att tro kan höras.

"Vi tror att både ADCn som körs i 96 kHz och omsamplaren är mycket bättre än de DACar vi testar i 44100 Hz."

HUMMMM - tror gör man i kyrkan!

Jag har nog inte sett någon som trott (utan något skäl att tro något) och raljerat så mycket som du i iden här tråden. Vad är det frågan om?

Visst kan det vara så att Svante tror utan skäl också, Jag vet inte. Men jag avstår från att tro något om saken, eftersom han ju kan ha undersökt saken noga, och funnit att förvrängningen från ADn är små, och i ännu högre grad om han defakto testat en slinga med AD-DA där båda varit högupplösta och körts med 96 kHz (varför inte 192?) och funnit att ingen kunnat detektera det paret. Vet du om han undersökt detta?

Det som förvånar mig lite om så inte är fallet är varför han inte undersökt det? Och om han gjort det undrar jag förstås också varför han uttrycker sig som han gör. Det han vet behöver han ju inte tro något om.


Vh, iö

[Morello]

Jag har inte raljerat, men undrat vilket eller vilka filter som har det påstådda diskantlyftet.

[Morello]

Jag vill minnas att Ingvar skrev "FE-test" för många år sedan och efter lite undersökning så visade det sig stämma:

Uppgifterna om minsta detekterbara nivå/frekvensgångsskillnad har redogjorts för många gånger efter olika studier. Den första jag såg publicerad av annan än undertecknad var den som K-E Ståhl gjorde på 80-talet. Egentligen var det inte nivå/tonkurveskillnader han studerade, men hörselns känsligheten därvidlag noterades som en bieffekt av kalibreringsproblem med den testlåda han använde.

Å andra sidan: Den som gör ett F/E-test och slarvar med nivån 0,2 dB blir omedelbart varse denna känslighet. Resultaten korrumperas omedelbart. Till mångas förvåning är känsligheten nästan högst vid låga frekvenser, i varje fall i kombination med höga ljudtryck.


Vad avser egna konstruktioners signalförvanskande: Oj det var en svår fråga!

Jag avstår ifrån att komma med egna uppfattningar i frågan, men kan meddela att de av oberoende lyssnare i blindtester givits 84, 94, 97 resp 97 (piP, pi60, pi60s resp i56s*) på tryffelskalan.

Det kanske kan verka som höga siffror, men man skall dock minnas att lyssning på sådana villkor inte till fullo inbegriper högtalarnas samtliga egenskaper. Det finns systemberoende egenskaper (specifikt rums- och stereosystemberoenden) som både kan ge positiva och negativa justeringar av tryffelfaktorn. Man bör därför inte stirra sig blind på tryffelfaktorn, eller på någon annan enskildhet.

Vh, Ing. Öhman

*Korrigerad för sin naturliga avrullning nedåt.

[IngOehman]

Man kan tolka det du skriver som att du påstår att jag förr skrev F/E-test men nu skriver F/E-lyssning. Det är inte riktigt.

När jag började skriva om F/E-lyssning (för över 25 år sedan) så kallade jag det alltid för just det.

Men jag vet att jag några få gånger genom historien, efter det, av rent slarv för det mesta, har råkat skriva F/E-test.

Jag har till och med skrivit om just detta tidigare på faktiskt!

Och då har jag gjort klart att jag skrivit fel några gånger, och förklarar varför jag avråder från begreppet F/E-test, eftersom man ju med rätta kan kalla vilken undersökning som helst man gör där man jämför in- och utsignalerna med varandra för en F/E-test. Alltså inklusive en tonkurvemätning eller en distorsionmätning.

En upptagning av spektrum efter en apparat bara, är dock inte en F/E-test.


Så F/E-lyssning bör man kalla det, och det gjorde även Svante. Det var bra.


Vh, iö

[Morello]

Frågan är då vem som bestämmer vad som är rätt respektive fel? Besitter du ensamrätt på detta?

Låt den som skriver FE-test göra och vice versa.

Har du gjort något spännande FE-test medelst lyssning på senaste tiden?

[Morello]

Sådärja, där damp mönsterkorten till USB-DAC'n ned.

"Bara" lite att löda innan det hela kan testköras.
Vi talar om alltså om top-of-the-line-kretsarna DF1704 (utan suspekt diskantlyft) jämte PCSM1704. Samt naturligtvis lite analogt mög av toppklass.
Kortet skall hantera 24 bitar och upp till 96 kcps.

[PerStromgren]

[...]mög av toppklass.

Och jag som trodde du använde det ordet nedsättande!

[PappaBas]

[UrSv]

[...]mög av toppklass.

Och jag som trodde du använde det ordet nedsättande!

Nja, här handlar det om förhållandevis uråldriga komponenter som kvalificerar som den nedsättande typen av mög men eftersom ordet toppklass kompenserar för den negativa aspekten blir det helt enkelt "en ordinär DAC av rätt OK klass" som avses. Tror jag.

[Morello]

Ånej, det är ju en riktig multibitsomvandlare med digitalfilter utan suspekt diskantlyft.

[Alexi]

Ånej, det är ju en riktig multibitsomvandlare med digitalfilter utan suspekt diskantlyft.

Utan istället med sänkt nivå på hur många dB?

[IngOehman]

Frågan är då vem som bestämmer vad som är rätt respektive fel? Besitter du ensamrätt på detta?

Det är väl rimligt att den som presenterar en metod och ett begrepp för det, bäst kan avgöra vad begreppet är?

Du kan läsa om metodbeskrivningen (där även konstlast för förstärkaretest gicks igenom) i MoLt för typ 25 år sedan. Där lanseras även begreppet F/E-lyssning.

Du får självklart skriva F/E-test, FE-test, YF-kontroll, eller ÖJ-undersökning eller vad du vill, men då bör du också acceptera att de som läser det du skrivit inte kan veta om det är F/E-lyssning eller något annat du menar.

Jag måste ju undra vad det beror på att du inte vill kalla F/E-lyssning för F/E-lyssning? Det känns som om detta är någon konstig sorts prestige bara. Varför bråka om saken? Jag har beskrivit metoden och kallar den F/E-lyssning eftersom det är entydigt, jag valde därför just den beteckningen. "F/E" säger att man jämför Före med Efter, och "lyssning" säger att man gör det med hjälp av lyssning, inte utför någon teknisk analys med apparater.

Låt den som skriver FE-test göra och vice versa.

Du får som sagt skriva vilka ord du vill, men om du vill att de som läser det du skriver skall veta att du menar F/E-lyssning, så råder jag dig att skriva det. Vad är vitsen med att låna "F/E" från det ursprungliga begreppet, men vägra skriva lyssning? Det känns som om du bara är ute efter att provocera/bråka.

I det här fallet så kommenterade du ju dessutom Svantes text, och han skrev ju F/E-lyssning. Ändå antydde du att han sagt något om "FE-test" i din kommentar. Det hade han inte. Han skrev F/E-lyssning (eller FE-lyssning).


Vh, iö

[Svante]

Peter har inte utvecklar något chip /ASIC, utan man har skrivit kod/mjukvara för en FPGA.

Alltså, är det viktigt? För mig kunde förprocessningen kunna få ske på en windowsburk om det kunde göras praktiskt användbart. Här slutar det väl ändå med en krets på ett kretskort? Det intressanta måste väl vara om det är en använd teknik, och om det är bra att göra så?

[Svante]

Får jag gissa på att denna detektering av nämnda avvikelse från rak frekvensrespons ( ) gäller generellt, och att du inte syftar på en DAC specifikt?

Annars undrar jag vad som är referensen vid test av en DAC.

Alltså jag vet ju såklart ung. vad man kan göra men jag är nyfiken på hur LTS kör dessa tester.

DACen FE-lyssnas. På senare tid har vi kört DACen i 44100 Hz och spelat in den med 96 kHz. Denna 96 kHz-fil har jämförts med en omsamplad 96-kHz-fil. Vi tror att både ADCn som körs i 96 kHz och omsamplaren är mycket bättre än de DACar vi testar i 44100 Hz. Därför vågar vi kalla det en FE-lyssning även om det i strikt mening är en AB-lyssning med en DAAD-kedja mot en omsamplare.

Humm, Varför kallar man det FE-test när det i egnetlig mening inte är fråga om ett FE-test?

"Vi tror att både ADCn som körs i 96 kHz och omsamplaren är mycket bättre än de DACar vi testar i 44100 Hz."

HUMMMM - tror gör man i kyrkan!

I sådana fall är inte ett vanlit FE-test ett FE-test heller. Man jämför ju objektet med en förbikoppling. Som man inte tror färgar ljudet. Men hur ska man veta det?

Jag kan nämna att de två komponenterna som kan tänkas ge tvivel (AD-omvandlaren och omsamplaren) har granskats rätt noga. Och de använda på ett sätt som gör att de har en lätt uppgift. Så det är nog lite mer än tro bakom påståendet. Jag bara formulerar mig ödmjukt ibland .

[Morello]

Peter har inte utvecklar något chip /ASIC, utan man har skrivit kod/mjukvara för en FPGA.

Alltså, är det viktigt? För mig kunde förprocessningen kunna få ske på en windowsburk om det kunde göras praktiskt användbart. Här slutar det väl ändå med en krets på ett kretskort? Det intressanta måste väl vara om det är en använd teknik, och om det är bra att göra så?

Jag tror inte frågeställningen gått fram. Det är självklart att man kan göra så och man kan implementera ett sådant filter i en windowsburk, i en FPGA eller i en dedikerad krets eller på något annat vis.
Men frågan gällde inte det, utan vilket eller vilka filter(kretsar) Ingvar refererar till.

Men jag tror vi sätter punkt här och konstaterar att vi inte får svar på den frågan.

Det interpolationsfilter jag använt till USB-DA-omvandlaren kan sättas upp antingen för ett platt passband (+-0,0005 dB eller något sådant) eller med "slow rolloff", vilket ger ett diskant fall om någon eller några dB vid 20 kcps.

[Laila]

.....

Men jag tror vi sätter punkt här och konstaterar att vi inte får svar på den frågan.
-----
.

Ena F/E-tystning alltså, . . . typ ?

[Svante]

Jag tror inte frågeställningen gått fram. Det är självklart att man kan göra så och man kan implementera ett sådant filter i en windowsburk, i en FPGA eller i en dedikerad krets eller på något annat vis.
Men frågan gällde inte det, utan vilket eller vilka filter(kretsar) Ingvar refererar till.

Fast vi är ju flera deltagare i tråden. För mig är det intressantaste frågan huruvida det är/vore bra att använda digital preprocessning för att underlätta analogkonstruktionen, eller höja dess prestanda. Men visst, det är intressant att få reda på om det finns rekonstruktionsfilter på marknaden som gör det, och i sådana fall var, och hur de är implementerade.

Jag tycker fortfarande att det vore kul att analysera analogkretsarna i tex den där Behringern, eller DACen som Johan länkade till. Det vore inte helt långsökt att en chiptillverkare som gör en digital förkompensering anger tonkurvan inklusive det rekommenderade analogfiltret. Datablad har dessvärre börjat användas i reklamsyfte och det har tillverkarna att förhålla sig till.

[Morello]

Appapp, vi talar väl om interpolationsfilter och inte rekonstruktionsdito?

Varför inte bara ta reda på vad det är för DAC i den?
Jag skulle gissa att det är en kombinerat filter och DAC i den maskinen.
Det har gått åt del hållet. PÅ den gamla goda tiden hade man ju oftast separat kretsar i litet bättre maskiner.

[darkg]

Jag tror att de flesta talar om ev formning av översta snippen av passbandet i den digitala domänen i samband med hur ett efterföljande mer eller mindre mögigt analogt lågpassfilter beter sig där. Det var antagligen inte svar på frågan.

[Morello]

Jag uppfattar att viljan att undersöka saken och ta reda på fakta är väldigt liten, men det finns uppenbarligen energi till en massor med bludder-bladder.