Spelar "Loudnessracet" nå'n roll för dig?

[Strmbrg]

Jag brukar välja bort det som låter illa i mina öron. Egentligen oavsett varför det låter illa.
-Själva musiken
-Framförandet, men här brukar jag inte ha så mycket åsikter
-Mikningen, tex låter nog mikar en masse ofta lite illa, tror jag
-Lokalens klang och tillgrumlingsfaktor
-Efterprocessningen
-Anläggningen
-Lyssningsrummets klang och tillgrumlingsfaktor

[BORIS]

....
Men jag är en flitig användare av MasVis. I princip är det nästan så att man kan köra ett par spår från det nyinskaffade fonogrammet i MasVis, kolla crestfaktorn + allpass-graferna, och vid undermåligt "betyg" bara utbrista: "-Skräp! NÄSTA!"

Du tycker inte att musiken har större värde, att musikerns arbete har större värde än att du kan låta ett datorprogram avgöra och döma ut verket som skräp?

Om det verkligen är så att din ilska bottnar i att musiken behandlas illa bör du fundera på hur du behandlar den genom detta beteende

[Strmbrg]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?
Intressant tanke.

[RogerJoensson]

Snarare tvärtom - den version som låter bäst, har en tendes att göra det alltid, i varenda usel anläggning.

Det finns undantag, men de är rätt så sällsynta hävdar jag.

Musik med djup fuldynamisk bas, brukar kunna ställa till rätt ordentliga problem i mindre/sämre anläggningar. Det kan låta kanon i en bra anläggning, men får basarna att totalhaverera i sämre anläggningar. Ofta är basreflexhögtalare med hög avstämning en del av ekvationen, små (bil)högtalare i snudd på omöjliga "lådor", osv. Även många disco/PA-högtalare kan må riktigt dåligt av fulldynamisk, djup bas. Det tar man vanligtvis hänsyn till vid mix/mastring av pop/rockproduktioner och liknande. Man har tyvärr inget val om det ska gå att spela upp på hygglig volym överallt, utan att det låter ohyggligt illa när man drar på.

Detta har dock inget med modern tokmasting att göra, utan avvägningar man väl nästan alltid har varit (snudd på) tvingad att göra.

[JB]

Snarare tvärtom - den version som låter bäst, har en tendes att göra det alltid, i varenda usel anläggning.

Det finns undantag, men de är rätt så sällsynta hävdar jag.

Musik med djup fuldynamisk bas, brukar kunna ställa till rätt ordentliga problem i mindre/sämre anläggningar. Det kan låta kanon i en bra anläggning, men får basarna att totalhaverera i sämre anläggningar. Ofta är basreflexhögtalare med hög avstämning en del av ekvationen, små (bil)högtalare i snudd på omöjliga "lådor", osv. Även många disco/PA-högtalare kan må riktigt dåligt av fulldynamisk, djup bas. Det tar man vanligtvis hänsyn till vid mix/mastring av pop/rockproduktioner och liknande. Man har tyvärr inget val om det ska gå att spela upp på hygglig volym överallt, utan att det låter ohyggligt illa när man drar på.

Detta har dock inget med modern tokmasting att göra, utan avvägningar man väl nästan alltid har varit (snudd på) tvingad att göra.

Jag har faktiskt fått en del klagomål på att folk tycker mitt bands album som jag mixat har för mycket dynamik och att det inte går att lyssna på i orginalanläggningar i bilar och datorhögtalare hemma osv utan att basen från kaggen slår igenom, och då har jag ändå komprimerat det en del (ligger väl på 11-13 i crest har jag för mig, så helt brickwallat är det iaf inte) så hade jag släppt det helt utan masterkomprimering kan ni ju tänka er hur mycket klagomål jag hade fått (utöver att folk skulle tycka att det låter för lågt)
Låter så här förövrigt om någon vill höra:
http://user.faktiskt.io/JB/soul_decay_-_undead_supremacy_(new_mix).zip

Vad säger ni? för mycket drag i kaggen? man vill ju kunna känna takten också, gillar inte när kaggen ligger i bakgrunden och snällt frågar om den får vara med i låten.
Det man kan göra är att sänka basen i kaggen och mixa fram mer "klick" i den som många gör för att spara plats i mixen.

[peh]

....
Men jag är en flitig användare av MasVis. I princip är det nästan så att man kan köra ett par spår från det nyinskaffade fonogrammet i MasVis, kolla crestfaktorn + allpass-graferna, och vid undermåligt "betyg" bara utbrista: "-Skräp! NÄSTA!"

Du tycker inte att musiken har större värde, att musikerns arbete har större värde än att du kan låta ett datorprogram avgöra och döma ut verket som skräp?

Om det verkligen är så att din ilska bottnar i att musiken behandlas illa bör du fundera på hur du behandlar den genom detta beteende

Jag skrev "i princip är det nästan så", syftande på att branschen nu gått till sådana extremer att fonogrammen är näst intill olyssningsbara. Självfallet kan jag även lyssna på lo-fi, om så krävs. Finns det inget annat så kan man naturligtvis inte rata inspelningen endast p.g.a. dess tekniska meriter (eller snarare brist på desamma). Jag har samlat på mig gott om nyutgåvor av skramliga, raspiga, blues- och jazz-inspelningar från 1910-talet och framåt. Har även lika tekniskt usla demos med Buddy Holly, Hank Williams, m.fl. från 1950-talet. Det är långt ifrån välljud! Nästan att ett punkband på J. Random högstadieskola låter bättre...

Inspelningarna är trots detta lyssningsbara. Vad jag pratar om är fonogram som kunde varit bättre, men som helt i onödan förstörts av klåfingriga producenter och masteringtekniker. Kulturskymning!

[RogerJoensson]

Vad säger ni? för mycket drag i kaggen? man vill ju kunna känna takten också, gillar inte när kaggen ligger i bakgrunden och snällt frågar om den får vara med i låten.
Det man kan göra är att sänka basen i kaggen och mixa fram mer "klick" i den som många gör för att spara plats i mixen.

Alltså, jag kan ju inte den här genren så bra, men dom gånger jag har hört den sortens -inte-dragspelsvals-precis på radion så har basen ofta varit väldigt tunn, brölig (odefinierad och söndertrasad till ingeting) och det tycker jag verkligen låter skit (tunt och klent). Istället för tryck så blir det gröt, när man skruvar upp. Detta låter jämförelsevis mycket bättre.
Basen är hyggligt djup, men det ska rätt små/dåliga högtalare till för att den ska låta illa av den anledningen?
Om man vill ha basen mer definierad, men ändå tjock, så går det ju att skära lite i den djupaste bottnen och höja lite högre upp, så att centrum på dunkedunket förskjuts högre upp i frekvens. Eller bara skära lite i det djupaste. Det kanske passar de som gnäller? -Eller så vill de helt enkelt att att det ska låta lika illa som något annat och i så fall så är det bara för dig att försöka argumentera för din åsikt...
Att komprimera mer vore synd och ännu mer klick är inte min smak heller.

[hcl]

(Ursäkta slarvig citering. Jag sitter med svårhanterlig läsplatta...)

Njae... så kan man förstås se det, men till slut har man plockat sönder vad verket egentligen "är" om man går får långt i den där riktningen.

Jag menar nog att välden vore bäst om alla skapade musik så att den låter så bra som möjligt i den bästa tänkbara anläggningen, spelad på precis den nivå som gör musiken mest rättvisa.

I de fall någon hellre tar den av musiken på något annat sätt, så får de hantera det hemma.

...

Men då bör man sitta med dubbla utgåvor. Den ena utgåvan spelas således bara på lågvolym och den andra på högre volymer.

Något åt det hållet kan nog fungera.

Jag fuskar lite med inspelning och mixning och något som är tämligen klart är att den bästa mixen för maximal upplevelse hemma i vardagsrummet ofta inte fungerar alls i bil eller i en iPod på stan. Jag är därför inne på att man gör två mixar, en studio-master version för hemlyssning och en version anpassad för mobilt bruk och då lämpligen lossy-kodad (typ 256k+ MP3). Förutom att man då får möjlighet till olika dynamik i resp. mixså ger det dessutom möjlighet att åtgärda negativa effekter av MP3-kodningen kan ge (som ofta kan vara ganska tydligt hörbara).

De synpunkter du yttrar härovan hör jag rätt så ofta från olika håll, men de stämmer inget vidare med vad jag själv har erfarit. Snarare tvärtom - den version som låter bäst, har en tendes att göra det alltid, i varenda usel anläggning.

Det finns undantag, men de är rätt så sällsynta hävdar jag. För mobillyssning (i lurar) är det dock trevligt med lite X-feed. Men det är en annan fråga, och även i det fallet är den en manipulation som bäst sker i uppspelningsanläggningen.

Vh, iö

Antingen har du en väldigt tyst bil och dynamiskt kapabel bilstereo eller så har du inte provat lika dynamiska inspelningar som jag provat med. Jag har flera inspelningar där långa partier är så svaga att de är nätt och jämnt skönjbara ii bilen och ändå blir de starka partierna så starka att bilstereon och mina öron blir en begränsning. Hemanläggningen och öronen anterar samma dynamik utan problem och både de svaga partierna och de starka partierna är fullt njutbara (givet att man gillar musiken:-).

[Svante]

I debatter om dynamik är det lätt att glömma skillnaden mellan terrassdynamik och toppfaktor. Det ni talar om i bilen, där man har ett bakgrundsbuller och inte vill blåsa sönder öronen i de starkare partierna så kan man behöva minska terrassdynamiken. Men detta är väsensskilt från tokmastering där den kortsiktiga dynamiken minskas genom att minska amplituden på transienta ljud med en limiter. Det förra kan göras ganska snyggt, men det senare slår ihjäl musiken.

[IngOehman]

Inte alls.

När det tokmastras så görs oftast både ock, och faktum är att terassdynamiken ofta är den första som ryker. Det är inte ens säkert att en limiter används vid tokmastringen. Det används ofta flerbandskompressorer idag. Visst kan det användas en limiter också, men påfallande ofta då inställd så att den arbetar mera som en kompressor än som en limiter. Alltså med attack- och relese-tider inställda.

Men framförallt är inte tokmastring synonymt med något enkelt och entydigt. Det kan gå till på många olika sätt.

Jag ser tokmastring som bara en av de onödiga defekter som drabbar inspelningar. Allmänt illaljudande tycker jag är väsentligt vanligare. Jag köper och lyssnar på den musik jag gillar och tyvärr så finns det ju ett visst behov av allmän kvalitetshöjning. Jag väljer inte bort musik om den är komprimerad om det inte finns någon bättre version.
Masvis ser jag som ett utbildningsprogram/analys, inte ett verktyg för att välja skivor med.

/Harryup

Det är nog inte avsett att vara ett verktyg att välja musik med, och jag tror heller ingen tror att det är det MasVis är till för.

Däremot kan det vara ett verktyg som kan vara till hjälp när man väljer mellan olika utgåvor av en och samma inspelning - inte som verktyg att välja med, men som ett verktyg som visar varför den man tyckte lät bäst, låter bäst.


Vh, iö

[Conan]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?
Intressant tanke.

Varför skulle en tokmastrad låt nånsin låta dynamisk och luftig?

Men tanken är intressant och det vore jättespännande att höra något exempel.

[RogerGustavsson]

Undrar om begreppet dynamik ibland missförstås? Några tycks tro att det är direkt förknippat med "tryck".

Det är alldeles för många nya inspelningar som enligt mig är döda/odynamiska till så stor grad att likheten med musiken som den framförs live är liten. Vet inte varför man gör så men det är irriterande. Lite märkligt är att samma musik framförd live och inspelad av diverse TV-kanaler kan vara betydligt mera dynamisk.

[Strmbrg]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?
Intressant tanke.

Varför skulle en tokmastrad låt nånsin låta dynamisk och luftig?

Men tanken är intressant och det vore jättespännande att höra något exempel.

Nä, jag vet inte om det överhuvudtaget kan bli så att en tokmastrad låt kan uppfattas som dynamisk och luftig. Jag tänker mig att man skulle lyssna på EN version och alltså inte jämföra sig fram till en uppfattning.

[PJo]

Blev oerhört besviken då mjag för dyra pengar inskaffat Kraftwerk Der Box bara för att upptäcka att den är, ja ..

Uysch då.

-Köp gamla cd:s istället!

Discogs säger 1995 om min Computerworld-cd 0777 7 46040 2 4 (jag trodde den var äldre). Hursomhelst ser den rätt mycket trevligare ut... Den mår inte dåligt av lite vrid medurs på basratten, men i övrigt låter den bara najs.

Självklart har jag skivorna "lösa" med.

[peh]

Undrar om begreppet dynamik ibland missförstås? Några tycks tro att det är direkt förknippat med "tryck".

Crest factor is where it's at!

Ovanstående får för övrigt bli mitt sena bidrag till anti-loudnesskrigsslogan (eller säger man payoff, numera?). Men det är kanske fel tråd?

[JB]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?
Intressant tanke.

Varför skulle en tokmastrad låt nånsin låta dynamisk och luftig?

Men tanken är intressant och det vore jättespännande att höra något exempel.

Nä, jag vet inte om det överhuvudtaget kan bli så att en tokmastrad låt kan uppfattas som dynamisk och luftig. Jag tänker mig att man skulle lyssna på EN version och alltså inte jämföra sig fram till en uppfattning.

Klart den kan.. det du ser i masvis är den totala dynamiken i stereomixen.
Jag skulle tex kunna ta en låt som har 25 i crest och lägga till en 20 khz sinusvåg som hela tiden bara har den nivån som krävs för att komma upp till peakgränsen, då skulle den kunna få bara några få dB i crest och samtidigt låta lika dynamiskt som den gjorde innan, men nu skulle ju såklart ingen göra en sådan mix, såvida inte någon vill göra en skiva som inte "går" att masvisa =P

[Panelguy]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

[JB]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Fast tänk på att nya utgåvor även kan ha andra förbättringar som kanske gör att dom ändå låter bättre i överlag än dom gamla utgåvorna, även om dom är lite hårdare komprimerade, men det missar ni helt om ni bara går efter masvis.

[Almen]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Jo, så illa är det. Det enda jag kan komma på på rak arm (om vi nu ser endast till dynamiken) är LTS-utgåvan av Adolphson och Falks Med rymden i blodet.

Det finns ett antal ommixar som gjorts, och där är det möjligt att man fått till högre dynamik, men då rör det sig oftast om flerkanalsmixar för surround.

[RogerGustavsson]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Fast tänk på att nya utgåvor även kan ha andra förbättringar som kanske gör att dom ändå låter bättre i överlag än dom gamla utgåvorna, även om dom är lite hårdare komprimerade, men det missar ni helt om ni bara går efter masvis.

Det beror till viss del vilken musik man lyssnar på. De som är lite yngre är ju uppvuxna med det tokmastrade och har kanske ingen referens till hur det lät innan dess? Det kan finnas förbättringar i återutgivningar men det är mycket ovanligt. Jag har nog bara stött på det i samband med riktigt gamla inspelningar, där man städat upp klangen och möjligen utgått från ett bättre originalmaterial, var ofta bandkopior i flera led på vinyltiden.

[KentLindqvist]

Tokmastrat - Om branschen själv får välja!

jesusfresk.jpg (28.4 KiB) Visad 1648 gånger

[MichaelG]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?

Tumregelmässigt utgår jag från att när jag får dra upp volymen för att medelnivån ska bli "lagom" beror det på att inspelningen har stor dynamik. När jag måste dra ner volymen för att det ska bli "lagom" beror det på att inspelningen har sämre dynamik. Detta stämmer inte alltid, men tillräckligt ofta för att det ska vara en användbar tumregel tycker jag. Men då och då tycker jag att en inspelning med hög medelvolym (där jag alltså får dra ner volymen - vilket alltså enligt min hypotes kan bero på litet dynamikomfång) låter riktigt bra. Detta trots att det alltså kan vara en tämligen komprimerad inspelning. Men tycker jag att det låter bra, så tycker jag det. Huruvida inspelningen verkligen är komprimerad, eller inte är egentligen ointressant. Annat än möjligen som ren kuriosa.

[Panelguy]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Jo, så illa är det. Det enda jag kan komma på på rak arm (om vi nu ser endast till dynamiken) är LTS-utgåvan av Adolphson och Falks Med rymden i blodet.

Det finns ett antal ommixar som gjorts, och där är det möjligt att man fått till högre dynamik, men då rör det sig oftast om flerkanalsmixar för surround.

Jag vet inte vad Bernie Grundman har gjort med Jennifer Warnes´ "The Hunter" men skulle han då ha försämrat det han gjorde 16 år tidigare? (Mastering 1992 Bernie Grundman Remastered 2008 Chris Bellman at Bernie Grundman Mastering) K2HD utgåvan (24-Bit/100kHz mastering) har jag ingen koll på.

http://store.acousticsounds.com/d/69094/Jennifer_Warnes-The_Hunter-Gold_CD

http://store.acousticsounds.com/d/100501/Jennifer_Warnes-The_Hunter-K2_HD_CD

[Bill50x]

Men tycker jag att det låter bra, så tycker jag det. Huruvida inspelningen verkligen är komprimerad, eller inte, är egentligen ointressant. Annat än möjligen som ren kuriosa.

Håller med - förutom att det inte är kuriosa för mig. Med tiden lär man sig en hel del om hur det som låter bra ser ut ut i MasVis. Man får akta sig för att gå den enkla vägen och bara gå efter crestvärdet, det är knappast ens en grovsortering man kan göra. Men det är intressant att se hur materialet är behandlat och hur det korrelerar med hur det låter. Tycker jag.

Jag har tex jämfört en del musik i vanlig CD-kvalité (dvs sådant jag redan hade hemma, men som jag har rätt dålig koll på om det är original-cd eller senare utgivning) med återutgivningar i 24/96 resp 24/192 från tex HD-Tracks. I nästan alla jämförelser kommer HD's utgåvor till korta när det gäller crest, ibland med så mycket som 7-8 dB. Någon enstaka gång har de legat bättre till än vad jag redan hade. Men återigen, jag har dålig koll på vilka versioner jag har, rent historiskt. Och nu när jag sålt av alla CD så har jag ingen möjlighet att kolla fakta.

Men vid lyssningstest mellan "original" och HD-Tracks så är det bara i relativt få fall som det faktiskt också låter sämre. Här minns jag tex en R.E.M.-skiva som lät otroligt dåligt. Ibland låter det bättre trots "sämre värden". I många fall är (den upplevda) genomsnittsnivån samma, eller till och med lägre, i HD-utgåvan. Jag tycker det är mycket svårt att bara gå efter siffrorna i MasVis eller ta en snabb titt på hur spektrumet ser ut. Den stora förtjänsten med MasVis är att snabbt kunna dra igen några skivor för koll och samtidigt så har man något att skicka med när man skriver till skivbolaget/producenten/artisten för att klaga/fråga. Jag har fö skrivit till HD-Tracks och bifogat en del exempel, bland annat på den ovan nämnda REM-skivan. Det gjorde jag i början på året men inget svar har inkommit.

/ B

[Bill50x]

... utgåvan (24-Bit/100kHz mastering) har jag ingen koll på.

Udda format. 44,1 / 48 / 88,2 / 96 / 192 har jag sett hur mycket som helst av, men 100k? Någon som sett det förut?

/ B

[IngOehman]

Crestfaktorn säger ingenting alls om ljudkvaliteten - om man inte vet något om vad den borde vara. Och det är ju olika från musik till musik.

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Fast tänk på att nya utgåvor även kan ha andra förbättringar som kanske gör att dom ändå låter bättre i överlag än dom gamla utgåvorna, även om dom är lite hårdare komprimerade, men det missar ni helt om ni bara går efter masvis.

Jo, så kan man förstås spekulera.

Det är även tänkbart att en senare utgåva är mindre illa mastrad - även med avseende på kompression.

Men i praktiken så är det nästan undantagslöst så att musik som spelats in för länge sedan, låter bättre ju äldre CD-utgåva man hittar. Det finns undantag, någon japansk specialutgåva, något som något audiofilbolag släppt...

Men normalt så förstörs musiken mer och mer för varje gång som den återutges. Det är min erfarenhet, och denna erfarenhet är helt baserad på lyssningar, gjorda långt innan MasVis ens fanns.

Dock är det glädjande att se att MasVis hjälper till att förklara vad det beror på. Min favvograf är allpassgrafen, kanske delvis eftersom just denna var mitt förslag/idébidrag till MasVis. Den visar det som jag menar är den mest avgörande ljudkvalitetspåverkanda faktorn - den vågdeformation som kompressorerna lämnar efter sig som bieffekt/skitig restprodukt.


Vh, iö

[Panelguy]

... utgåvan (24-Bit/100kHz mastering) har jag ingen koll på.

Udda format. 44,1 / 48 / 88,2 / 96 / 192 har jag sett hur mycket som helst av, men 100k? Någon som sett det förut?

/ B

Tror alla K2HD är i det formatet. Min "Kind of Blue" och "Surfacing" med McLachlan är i 24-Bit/100Hz.
"K2 High Definition (K2HD) is a mastering technique developed by JVC Music. K2HD encodes the music in 24 bit and 100 kHz resolution while in the mastering stage, even though the end product is a standard red book CD (16 bit, 44.1 kHz) and does not require special hardware for playback"

[KentLindqvist]

Min favvograf är allpassgrafen, kanske delvis eftersom just denna var mitt förslag/idébidrag till MasVis. Den visar det som jag menar är den mest avgörande ljudkvalitetspåverkanda faktorn - den vågdeformation som kompressorerna lämnar efter sig som bieffekt/skitig restprodukt.


Vh, iö

Snälla, förklara!

[Max_Headroom]

... utgåvan (24-Bit/100kHz mastering) har jag ingen koll på.

Udda format. 44,1 / 48 / 88,2 / 96 / 192 har jag sett hur mycket som helst av, men 100k? Någon som sett det förut?

/ B

Bara i studiosammanhang (synclavier).
Lite knäppt med högupplöstformat för konsumentbruk tycker jag. Finns liksom inget behov, CD-formatet räcker så himla bra alltså.

[RogerGustavsson]

Lite knäppt med högupplöstformat för konsumentbruk tycker jag. Finns liksom inget behov, CD-formatet räcker så himla bra alltså.

Ovan citerades:

"K2 High Definition (K2HD) is a mastering technique developed by JVC Music. K2HD encodes the music in 24 bit and 100 kHz resolution while in the mastering stage, even though the end product is a standard red book CD (16 bit, 44.1 kHz) and does not require special hardware for playback".

Blir väl ingen högre upplösning i slutändan med andra ord?