efter mer bas som tonåring. Skaffat stora högtalare med 15"-element och
pumpat Metallica på dessa. Sedan har det glidit över till mer finlir och kanske
rentav samma sorts sortiment som finns hos Hi-Fi Klubben. Man börjar förstå
att mindre element kan spela lika kraftigt. En del glider in på spikes och vikten
av kablar. En del går vidare till andra sorters normer och ljudideal, och en del
börjar bygga om huset på grund av di tidiga reflexerna!
Men vid alla stadier är alla övertygande om att det verkligen låter bra. Det
borde ju innebära att det egentligen är psykologiskt vad som är bra? Oavsett
om man följer ideologin från Linn, från Carlsson, från Ino, från DALI, och så
vidare.
Jag har vid flera tillfällen "lurat" folk som varit hemma hos mig att vi lyssnat
på FLAC när det egentligen ibland till och med varit 128 kbit/s mp3, bara för
att kolla om någon höjer på ögonbrynen. Det har aldrig någon gjort.
Så hur mycket lyssnar vi egentligen på vad andra säger är bra och utgår sedan
ifrån detta, och på något magiskt sätt hör samma saker som dessa "mer
kunniga människor?"
Jag tror att det är väldigt vanligt.
