Vad är en transient?

[rajapruk]

Vad är en transient för något (i kontexten ljudåtergivning)?

[Perfector]

Skarp stigtid, kantslag på trumma som stiger väldigt fort?
Jag kan ha blivit senil åxå, men så minns eller tycker jag mig minnas beskrivningen.
Andra kan nog fylla i mer utförligt.

[rajapruk]

En skarp sjunktid då? Som en plötslig kort tystnad? Är det en transient?

[Perfector]

Klurig fråga, men transienten har väl 2 delar.
1 upp och sedan tillbaks?
Eller?
Wikipedia säger detta.

Transienter i ett spänningsförlopp
En transient (av latinets transeo ’förgå’, ’förflyta’) är ett svängningsförlopp av kort varaktighet. Ett exempel är anslaget på en trumma eller de kortlivade strömmar som uppstår i en elektrisk krets när en brytare öppnas eller sluts. En vanlig ekvation för den transienta delen av elektroniska kopplingsförlopp är K e-t, som går mot noll när t går mot oändligheten

[goat76]

Här är en inspelad virveltrumma man ser i stereospåret, transienten är den absolut högsta väldigt smala peaken i början av trumslaget.



Frågan är dock om det är mer än bara den tydligt starka korta peaken som räknas till transienten eller om det varierar beroende på ljudets karaktär?

[RogerGustavsson]

Avklingningen kan förmodligen se väldigt olika ut beroende på vilket ljud/instrument det handlar om. Antar att det ser olika ut för ett kantslag och en orkesterbastrumma.

[goat76]

Avklingningen kan förmodligen se väldigt olika ut beroende på vilket ljud/instrument det handlar om. Antar att det ser olika ut för ett kantslag och en orkesterbastrumma.

Ja, alla olika ljud ser olika ut i avklingningen, men frågan är vad som rent tekniskt hör till själva transienten?

[Nattlorden]

Det snabbt övergående.

[rajapruk]

Och vad är snabbt?

[DVD-ai]

Det som inte är långsamt och ej heller typiskt normalt

[RogerJoensson]

Och vad är snabbt?

Repris från tråden"Ljudvågor som möts, och förenas?", med citat och förtydligande (om det nu var för jobbigt att klicka på länken...).

https://sv.wikipedia.org/wiki/Transient
"En transient (av latinets transeo ’förgå’, ’förflyta’) är ett svängningsförlopp av kort varaktighet. Ett exempel är anslaget på en trumma eller de kortlivade strömmar som uppstår i en elektrisk krets när en brytare öppnas eller sluts."
Det brukar det röra sig om korta spikar med en avklingning på bråkdelen av en sekund, inte sällan rör det sig om mindre än en mikrosekund.


"(acoustics) A relatively loud, non-repeating signal in an audio waveform which occurs very quickly, such as the attack of a snare drum."
https://en.wiktionary.org/wiki/transient

[sprudel]

Känner iden frågan. Paa?

[petersteindl]

Vad är en transient för något (i kontexten ljudåtergivning)?

Om man vill ta reda på en sak för att få en förståelse som är djupare än utantill/innantill-inlärning, d v s då man får facit i hand, så rekommenderar jag att man börja i andra änden om det går. I det här fallet är det inga problem.

Man skulle då kunna ställa sig frågan vad motsatsen till en transient är. Ja, vad är det?

Någon kanske svarar sinuston. Tja, kanske det, men är det så? Då går man fram till tongeneratorn och ställer in sinus med frekvensen 1 kHz och utspänning 2 volt RMS och därefter startar tongeneratorn och efter 2 sekunder stänger man av tongeneratorn.

Då har vi ett intervall som börjar med spänningen 0 volt som går mot 1 kHz sinuston och 2 volt RMS för att efter 2 sekunder återgå till 0 volt.
Nu kan man börja analysera förloppets olika delar för att därefter sätta ihop delarna och och om möjligt få en syntes.

0 volt är tydligen viloläge 2 volt RMS 1 kHz sinus 0 volt som är en återgång till viloläget.

Nu har vi olika delar att analysera i detta händelseförlopp. Hur många olika delar tror ni det är?

Vissa kanske säger 3, andra säger 5, jag säger 4.

1. Viloläget
2. Pil
3. Sinuston
4. Pil
1. Viloläget

Det blir 4 olika delar. Del 3 är sinustonen. Den delen kallas Steady State eller stationärt. Det stationära har konstanta värden. Den är konstant i tiden. Viloläget d v s del 1 är också Steady State d v s stationärt och konstant och på så sätt liknar del 1 och del 3 varandra. Båda är Steady State och kan enkelt beskrivas med vågrörelselärans matematiska formler. Viloläget har amplituden 0 i ekvationen. OBS! Viloläget behöver inte vara 0. Det skulle kunna vara 1 mV/50 Hz d v s svagt brum. Viloläget kan ju naturligtvis vara brus, på exempelvis 25 mikrovolt. Då är viloläget inte stationärt, men i matematiken blir det en liten restterm som man normalt bortser från vid beräkningar av nyttosignaler. Men i vårt fall är viloläget = 0 volt.

De avvikande delarna från Steady State är del 2 och del 4 d v s pilarna. De är inte Steady State. De är heller inte lika varandra utan måste analyseras separat var och en för sig.

Man kan även säga att de är dynamiska förlopp eftersom de går från ett värde till ett annat värde, från A till B så att säga.
Hur det dynamiska förloppet ser ut vet vi ännu inte. Vad vi vet är att något förändras under ett visst tidsintervall!!!!
Nyckelord är förändring och tidsintervall. Inom matematiken kallas detta för en derivata och då speciellt, en tidsderivata.

Nu är vi där igen. vi har ju även rumsderivata inom vektoranalysen som jag vid otal gånger påpekat. Rumsderivatan ger riktning och kallas gradient. Inom akustiken kan det röra sig om en fortskridande ljudvåg med konstant amplitud/skalär/tryck i en viss riktning d v s den skalära delen är konstant under tiden som vågen fortskrider i rummet. Nu kommer vi till kruxet. Detta gäller en plan akustisk ljudvåg som fortskrider, men det gäller inte en sfärisk akustisk ljudvåg som fortskrider i rummet eftersom ytan blir större ju mer vågen breder ut sig och då minskar trycket med avståndslagen. OBS!!! Trycket minskar således inte på grund av tid utan på grund av rumslig egenskap i (x,y,z), Det är en krökt yta i rummet med enheten kvadratmeter. Man kan säga att en sfärisk akustisk ljudvåg breder ut sig, medan en plan akustisk ljudvåg inte breder ut sig, däremot förflyttar sig den plana ljudvågen sig längs en linje i rummet. Linjen är normalen mot tryckgradienten och är gradientens riktning och riktningen är som sagt en rumsderivata. Eftersom ljudets hastighet är låg i förhållande till ljusets hastighet så sker akustiska förlopp långsamt och därmed kan det vara lite förvillande gällande skillnad mellan tidsderivata och rumsderivata.

Tidsderivatan på trycket är då trycket i sig förändras i tiden då vågen alstras d v s om vågen alstras i punkt A och mikrofonen befinner sig i punkt B så ändras trycket över viss tid i punkt A och därmed även i punkt B. Då skall man ha i åtanke att om sfärisk vågutbredning gäller så är trycket i punkt A större än trycket i punkt B på grund av avståndslagen, medans trycket i punkt B = trycket i punkt A vid plan vågutbredning.

I tredimensionella betraktelser inom fysiken blir det komplicerat.
Jag poängterar dessa saker för att ringa in problematiken i en till synes enkel frågeställning. Det gäller ju ljud och ljudåtergivning.

Så, tillbaks till tidsderivata och transienta förlopp och till pilarna i punkter 2 och 4. Vad är de för något? Hur beskrivs dessa delar i händelseförloppet i exemplet ovan?

Då vill jag ta till en liknelse som kan vara lättare att förstå.

Du sitter i en bil och bilen står still på punkt A. Du skall förflytta dig och bilen på en raksträcka till punkt B så fort du kan där du sedan skall stanna. Sträckan kan vara en 10 km lång raksträcka. Jag har förenklat många saker i exemplet.
Då har vi:

1. Viloläget i punkt A.
2. Pil, som representeras av acceleration d v s varierande hastighet i tiden som ökar från noll hastighet i punken A vid tiden 0 till bilens maxhastighet uppnåtts vid tiden t2. Jag spar t1 för en annan sak.
3. Sinuston, som representeras av konstant hastighet d v s noll acceleration. Detta är bilens maximala hastighet. Detta inträffar vid tiden t2 och sträcker sig till tiden t3.
4. Pil, som representeras av negativ acceleration d v s varierande hastighet som minskar från bilens maxhastighet från tiden t3 och går mot hastigheten noll d v s stillastående i punkten B. Jag väljer faktiskt att sätta den punkten till tiden t4. (vill man så kan man införa en punkt mellan t3 och t4, men för tillfället behövs det nog inte)
1. Viloläget, fast i punkt B d v s tiden t4.

Så, nu finns förlopp som kan analyseras så att om möjligt viss förståelse kan uppnås gällande punkterna 2 och 4 som utgörs av pilarna och är dynamiska förlopp d v s inte Steady State.

Nu skall vi studera det dynamiska förloppet i punkt 2. Nyckeln ligger i hastighet och acceleration. Vi har sagt att hastigheten varierar och därmed finns acceleration. Acceleration är tidsderivata av hastighet. Hastighet är tidsderivata av lägesförändring. Men vad är tidsderivata av acceleration? På engelska kallas det för "jerk", på svenska heter det "ryck".

Vi börjar vid viloläget i punkt A där hastigheten = 0 och accelerationen = 0. Nu skall bilen accelereras för att så fort som möjligt öka dess hastighet från 0 i viloläget till maxhastigheten Vmax.
Den maximala accelerationen sker direkt från startpunkten där hastigheten = 0 och får ett visst värde. Detta är vid begynnande energitillförsel/effektuttag till bilen vid tiden noll och strax efter. Accelerationen är runt tiden noll/stillastående en funktion som går mot oändligheten, ju kortare man gör tidsintervallet vid beräkning, men vi hoppar det för stunden i denna liknelse. Man känner i alla fall ett ryck. Det räcker med att förstå att vid tiden noll och för initial förflyttning så är förloppet drastiskt och synnerligen dynamiskt och det känns i ryggen med en accelerationssnabb bil.
Därefter kommer en period med ökande acceleration d v s accelerationen är inte konstant utan ökande. Det området är också det som kallas för ryck.

Men accelerationen kommer att plana ut mot ett konstant värde och denna punkt kallar jag t1 d v s den tidpunkt jag tidigare sparade för just detta ändamål.
Accelerationen är då konstant och har uppnått sin Steady State. Detta inträffar någonstans under punkt 2 där en pil finns. Vi kan kalla punkten för 2a. Hastigheten ökar fortfarande, men inte accelerationen.

Vid punkt 3 ökar inte hastigheten längre och accelerationen har gått från att vara konstant till att bli noll.

Det dynamiska förloppet i punkt 2 tycks ha en slags brytpunkt från ökande acceleration till konstant acceleration.

Här kan det ligga nära till hands att kanske kalla det område där accelerationen ökar för det transienta området inom det dynamiska området som innefattar hastighetsökning d v s acceleration även om accelerationen är konstant men skilt från noll.

Jag vet inte om definition för transienta förlopp är satta på det sättet eller ens har att göra med detta, men jag har ännu inte sett någon entydig definition på transient och för min förståelse duger denna distinktion åtminstone för tillfället. Det är i alla fall en klar skillnad som inträffar vid punkten som skiljer mellan ökande acceleration och konstant acceleration. Är accelerationen konstant så är tidsderivatan av accelerationen = 0. Varierar accelerationen så är accelerationens tidsderivata skild från värdet 0.

Vid första förändring från viloläget är accelerationen störst.

Sedan finns det en massa trista förluster och motriktade krafter som kan spela ett spratt, t.ex. friktion eller hysteres eller andra komplexa reaktiva förluster som inträffar då vi pratar om dynamiska förlopp med frekvensspektra och inte enkom en förändring från en DC-nivå till en annan DC-nivå.

Jag avslutar där jag började, nämligen gällande sinus som har en början och ett slut i exemplet. Tas början bort och även slutet fås en oändlig sinus som kallas sinusoid. Den är Steady State.
Den kan uttryckas i 2D med en vektor med konstant längd. Denna vektor roterar med konstant hastighet runt en tidsaxel. Då blir det en cirkel mot ett plan. Det man då ser är det komplexa talplanet.

Tänk dig istället ett 3D-koordinatsystem där z-axeln är tiden och vektorn fortskrider med konstant hastighet i tiden. Då fås en spiral och projektionen mot ett plan av denna spiral blir en sinus. Projektionen mot ett annat plan blir en cosinus. Sett rakt in i tidsaxeln syns en cirkel. Jag har haft en perfekt animering men hittar inte den. Jag lägger istället upp denna youtube. Se den!!


Det viktiga är att förstå att vektorns längd är konstant och det är denna parameter som ger Steady State.

Att gå från en vektor med längden nära noll till en vektor med längden nära 1 innebär en dynamisk förändring. Den dynamiska förändringen beror på acceleration. ju snabbare dynamisk förändring desto högre acceleration.

Om man spelar på akustiska instrument så är förloppen i stort sett aldrig Steady State. Vissa undantag finns. Tvärflöjten är ett intressant instrument eftersom spel på den får rätt mycket transienta ljud vid varje onset men den kan även ha en lång Steady state som liknar sinuston.

Triangeln är liknande men man tillför energi en gång som ger en transient och med efterföljande ursvängningsförlopp som är en dämpad harmonisk oscillation d v s en dämpad ringning från en oscillator.

Sedan kan man analysera instrument och hur man spelar på dessa samt röster och hur dessa fungerar.

Så ser jag på problematiken med dynamiska förlopp och transienter som del av dynamiska förlopp där det dynamiska förloppet ändras som mest under en kort tid som är begynnelsetiden då man tillför energin till det svängande systemet. På gitarrer knäpper man med plektrum eller fingrar eller naglar. På trummor slår man med en pinne. På stråkinstrument använder man stråken och utnyttjar friktion. Sedan har vi blåsinstrument och träblåsinstrument och orgel och de har alla sin speciella onset där tonerna bildas under dynamiska förlopp där mer eller mindre transienter ingår.

Med vänlig hälsning
Peter

[petersteindl]

Här är en inspelad virveltrumma man ser i stereospåret, transienten är den absolut högsta väldigt smala peaken i början av trumslaget.

[ Bild ]

Frågan är dock om det är mer än bara den tydligt starka korta peaken som räknas till transienten eller om det varierar beroende på ljudets karaktär?

Bra bilder. Det man ser är tillförd energi i början som ger transient förlopp samt utklingande harmonisk svängning. Hela förloppet är dynamiskt från början till slut.

Med vänlig hälsning
Peter

[jansch]

Du skriver "i kontexten ljudåtergivning" , jag tror det blir enklare om man avgränsar till musikinstrumen och i viss mån röst/sång.

De normalt transientrika instrumenten ha någon form av avslag - piano/flygel , gitarr, mm. (återkommer till slagverk).
Vad kännetecknar dessa då? Jo:
- Anslaget (transienten) är väsentligt starkare eller åtminstone starkare ljudmässigt (SPL) än utkligningen
- Anslaget är mer övertonsrikt och ofta finns det undertoner. Utklingningen innehåller färre övertoner
- Anslaget innehåller oftast även toner som inte är harmoniska övertoner. Utklingningen innehåller bara harmoniska övertoner (nästan)
- Anslaget/transienen är det ljud vi lättast känner igen ett musikinstrument på. Elgitarr utan disk kan låta fantastiskt likt ett piano eller fiol i utklingningen.

Rösten då? Finns det några transiener att tala om?
T.ex. "t", "p" och "k" är typiska transienta konsonanter men har ingen efterföljande utklingning. "Utklingningen" kommer ju i form av en vokal med vår grundton i rösten vid tal.

Slaginstrument fungerar ju lite som stränginstrument men har i utklingningen mer icke harmoniska övertoner (även avstämda pukor)
Undantaget är ju bl.a virveltrumma som med sin fjädrar skapar väldigt många övertoner.

Frågan om ett hastigt avbrott av en signal är en transient så tycker jag inte det även om det är övertinsrikt. En transient är nog alltid större än signalen, Alltså, en fyrkatsvågs flanker uppfattar jag inte som transienter.

Hur lång (i tid) är en transient? Det beror på och det beror på mycket...........(!)

Det som oftast "tappas bort" i diskussioner om transienter är deras annorlunda frekvensspektra, oftast med icke harmonika toner. Samt hur vi, genom transienterna kan särskilja musikinstrument.

[Tell]

Jisses vad man kan krångla till det på en så tämligen lätt fråga. Men bra, enkla o vettiga förklaring goat76, o bra tillägg jansch

[petersteindl]

Jisses vad man kan krångla till det på en så tämligen lätt fråga. Men bra, enkla o vettiga förklaring goat76, o bra tillägg jansch

Det intressanta är att du aldrig gett svar på någon fråga som tarvar någon form av fysikalisk förklaring. Det enda du gör är klagar på andra och speciellt på mina inlägg. Jag undrar varför. Antingen är det fel på mina inlägg eller också är det fel på dig. kan du inte bara hoppa över mina inlägg. Har du någon sin läst en bok som behandlar fysik eller akustik. Hur många sidor var de skrivna på? ½ sida? 10 sidor? 500 sidor?

Jag vet inte vad du vill uppnå? Det är i alla fall inte med något gott syfte du klagar och det återspeglar din personlighet. Är du medveten om det?

Jag försöker förklara så gott jag kan. Jag skriver på mitt sätt. Du behöver inte läsa det jag skriver. Att svara att det är trummor och slagverk som ger transienta ljud, undrar jag om det skulle vara något som ingen visste tidigare eller något som de flesta inte skulle tänka på. Det är väl det mest triviala svar man kan ge och med 100% safety faktor. Dessutom står det så på Wiki.

Jag vill dock försöka nyansera ämnet och belysa andra sätt att se på saken.

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

En transient är en kortvarig ickeperiodisk signal.

[Tell]

Jisses vad man kan krångla till det på en så tämligen lätt fråga. Men bra, enkla o vettiga förklaring goat76, o bra tillägg jansch

Det intressanta är att du aldrig gett svar på någon fråga som tarvar någon form av fysikalisk förklaring. Det enda du gör är klagar på andra och speciellt på mina inlägg. Jag undrar varför. Antingen är det fel på mina inlägg eller också är det fel på dig. kan du inte bara hoppa över mina inlägg. Har du någon sin läst en bok som behandlar fysik eller akustik. Hur många sidor var de skrivna på? ½ sida? 10 sidor? 500 sidor?

Jag vet inte vad du vill uppnå? Det är i alla fall inte med något gott syfte du klagar och det återspeglar din personlighet. Är du medveten om det?

Jag försöker förklara så gott jag kan. Jag skriver på mitt sätt. Du behöver inte läsa det jag skriver. Att svara att det är trummor och slagverk som ger transienta ljud, undrar jag om det skulle vara något som ingen visste tidigare eller något som de flesta inte skulle tänka på. Det är väl det mest triviala svar man kan ge och med 100% safety faktor. Dessutom står det så på Wiki.

Jag vill dock försöka nyansera ämnet och belysa andra sätt att se på saken.

Med vänlig hälsning
Peter

Jag behövde inte svara på den här frågan för den var redan svarad på. Var mest bara fascinerad över att du kunde komplicera till nånting så tämligen "enkelt" så som du nu gjorde. Ibland är dina långa förklaringar bra, här var den det inte imo.

[petersteindl]

Går man in på engelska Wiki https://en.wikipedia.org/wiki/Transient_(oscillation) och läser lite så står bl a följande:

A transient event is a short-lived burst of energy in a system caused by a sudden change of state.
The source of the transient energy may be an internal event or a nearby event. The energy then couples to other parts of the system, typically appearing as a short burst of oscillation.
In electrical engineering, oscillation is an effect caused by a transient response of a circuit or system. It is a momentary event preceding the steady state (electronics) during a sudden change of a circuit or start-up.

Mathematically, it can be modeled as a damped harmonic oscillator.

An example of transient oscillation can be found in digital (pulse) signals in computer networks. Each pulse produces two transients, an oscillation resulting from the sudden rise in voltage and another oscillation from the sudden drop in voltage.

Det jag blåmarkerat anser jag värdefull information.

Nu går vi in på det matematiska som det står om. https://en.wikipedia.org/wiki/Harmonic_oscillator Det gäller en dämpad harmonisk oscillator. Tell kanske tycker detta är enklare.
Varsågod och läs.
Det mesta behandla kraftekvationen och acceleration. De kommer även in på friktion. Allt detta är sådant jag tagit upp i mitt inlägg med betoning på accelerationsbegreppet.

De skriver om step input och sinusoidal driving force som jag också tagit upp.

Sedan kommer de in på Transient solution genom att lösa en diffekvation och Steady state solution där man använder komplexa variabler. Jag har berört båda.

Sedan kan man lägga ihop dessa och få summation genom superposition av båda.

Då får man en generell lösning på en universell oscillator med transient analys och Steady state analys och därefter syntes. Piece of cake.

Med vänlig hälsning
Peter

[Max_Headroom]

Det hade räckt med detta:

A transient event is a short-lived burst of energy in a system caused by a sudden change of state.

[jansch]

Går man in på engelska Wiki https://en.wikipedia.org/wiki/Transient_(oscillation) och läser lite så står bl a följande:

A transient event is a short-lived burst of energy in a system caused by a sudden change of state.
The source of the transient energy may be an internal event or a nearby event. The energy then couples to other parts of the system, typically appearing as a short burst of oscillation.
In electrical engineering, oscillation is an effect caused by a transient response of a circuit or system. It is a momentary event preceding the steady state (electronics) during a sudden change of a circuit or start-up.

Mathematically, it can be modeled as a damped harmonic oscillator.

An example of transient oscillation can be found in digital (pulse) signals in computer networks. Each pulse produces two transients, an oscillation resulting from the sudden rise in voltage and another oscillation from the sudden drop in voltage.

Det jag blåmarkerat anser jag värdefull information.

Nu går vi in på det matematiska som det står om. https://en.wikipedia.org/wiki/Harmonic_oscillator Det gäller en dämpad harmonisk oscillator. Tell kanske tycker detta är enklare.
Varsågod och läs.
Det mesta behandla kraftekvationen och acceleration. De kommer även in på friktion. Allt detta är sådant jag tagit upp i mitt inlägg med betoning på accelerationsbegreppet.

De skriver om step input och sinusoidal driving force som jag också tagit upp.

Sedan kommer de in på Transient solution genom att lösa en diffekvation och Steady state solution där man använder komplexa variabler. Jag har berört båda.

Sedan kan man lägga ihop dessa och få summation genom superposition av båda.

Då får man en generell lösning på en universell oscillator med transient analys och Steady state analys och därefter syntes. Piece of cake.

Med vänlig hälsning
Peter

Jag tycker man tappar bort "verkligheten" i en ren matematisk eller teoretisk beskrivning av transient . Framförallt som tråskaparen efterfrågar en förklaring ur ett ljudåtergivningsperspektiv.

Det är så lätt att konstatera att i verkligheten skapas (t.ex vid anslag med ett plektrum på gitarr) ett frekvensspektrum som inte kan beskrivas med enkel matematik. För att inte tala om transienter vid slap bas teknik där många spelare nyttjar kontakt mellan sträng och mickhölje.

Matematiken blir ofta en förenkling, t o m i sådana enkla fall som att beskriva en fyrkantvåg.

[petersteindl]

Det hade räckt med detta:

A transient event is a short-lived burst of energy in a system caused by a sudden change of state.

Är du säker på det? Ja, om TS tycker så. Men om TS söker förstå innebörden och kunna dra slutsatser så kanske TS vill ha mer info. Jag utgår från det.

[jansch]

Det hade räckt med detta:

A transient event is a short-lived burst of energy in a system caused by a sudden change of state.

Det är en typisk förenkling av verkligheten.
Om nu "the system" är en spänd gitarrsträng och vi ändrar läget tillfälligt på strängens mitt teoretiskt. Hur blir transienten?

[Morello]

Börjar lukta pseudodebatt, men vad är en tramsient?

[rajapruk]

Är inte vanligt programmaterial i princip bara en lång följd av transienter totalt sett med ovan wikipedia-definition? Hur ofta är en låt som återges en ren steady-state? Det måste vara väldigt ovanligt? Det jag inte får ihop med begreppet, som ofta används synonymt till trumslag typ, men med ovan definiton så är ju nästan allt en transient i musik. Men jag är väl lite fan som läser bibeln nu.

[petersteindl]

Går man in på engelska Wiki https://en.wikipedia.org/wiki/Transient_(oscillation) och läser lite så står bl a följande:

A transient event is a short-lived burst of energy in a system caused by a sudden change of state.
The source of the transient energy may be an internal event or a nearby event. The energy then couples to other parts of the system, typically appearing as a short burst of oscillation.
In electrical engineering, oscillation is an effect caused by a transient response of a circuit or system. It is a momentary event preceding the steady state (electronics) during a sudden change of a circuit or start-up.

Mathematically, it can be modeled as a damped harmonic oscillator.

An example of transient oscillation can be found in digital (pulse) signals in computer networks. Each pulse produces two transients, an oscillation resulting from the sudden rise in voltage and another oscillation from the sudden drop in voltage.

Det jag blåmarkerat anser jag värdefull information.

Nu går vi in på det matematiska som det står om. https://en.wikipedia.org/wiki/Harmonic_oscillator Det gäller en dämpad harmonisk oscillator. Tell kanske tycker detta är enklare.
Varsågod och läs.
Det mesta behandla kraftekvationen och acceleration. De kommer även in på friktion. Allt detta är sådant jag tagit upp i mitt inlägg med betoning på accelerationsbegreppet.

De skriver om step input och sinusoidal driving force som jag också tagit upp.

Sedan kommer de in på Transient solution genom att lösa en diffekvation och Steady state solution där man använder komplexa variabler. Jag har berört båda.

Sedan kan man lägga ihop dessa och få summation genom superposition av båda.

Då får man en generell lösning på en universell oscillator med transient analys och Steady state analys och därefter syntes. Piece of cake.

Med vänlig hälsning
Peter

Jag tycker man tappar bort "verkligheten" i en ren matematisk eller teoretisk beskrivning av transient . Framförallt som tråskaparen efterfrågar en förklaring ur ett ljudåtergivningsperspektiv.

Det är så lätt att konstatera att i verkligheten skapas (t.ex vid anslag med ett plektrum på gitarr) ett frekvensspektrum som inte kan beskrivas med enkel matematik. För att inte tala om slap bas tekniken där många spelare nyttjar kontakt mellan sträng och mickhölje.

Matematiken blir ofta en förenkling, t o m i sådana enkla fall som att beskriva en fyrkantvåg.

Fast jag kom ju in på akustiska musikinstruments ljudalstring i mitt inlägg som ingen verkar gilla utan snarast hata.

Men jag ville inte skriva så mycket angående akustiska musikinstrument eftersom TS efterfrågade svar ur ljudåtergivnings synvinkel. Ur sådan synvinkel lägger jag inte in akustiska musikinstrument.

Om ni skall mäta transienta förlopp och redovisa resultat, hur gör ni då? Hur mäter ni? Hur redovisar ni? Hur avgör ni vad som är bra eller dåligt? Inom ljudåtergivning då naturligtvis.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Är inte vanligt programmaterial i princip bara en lång följd av transienter totalt sett med ovan wikipedia-definition? Hur ofta är en låt som återges en ren steady-state? Det måste vara väldigt ovanligt? Det jag inte får ihop med begreppet, som ofta används synonymt till trumslag typ, men med ovan definiton så är ju nästan allt en transient i musik. Men jag är väl lite fan som läser bibeln nu.

I princip är det helt korrekt det du säger. All musik från början av låten till slutet är enkom transienta förlopp. Inget är Steady State. I princip alla mätningar som görs inom ljudåtergivning är dock med Steady State signaler.

Problemet är att det kanske borde finnas en gradskillnad mellan olika transienta förlopp. Därför talar jag gärna angående dynamiska förlopp där första onset ser jag som transienten.

Mvh
Peter

[rajapruk]

I princip är det helt korrekt det du säger. All musik från början av låten till slutet är enkom transienta förlopp. Inget är Steady State. I princip alla mätningar som görs inom ljudåtergivning är dock med Steady State signaler.

Det är detta jag fiskar efter med tråden. Jag saknar totalkunskapen för att förstå eventuella konsekvenserna av detta. Men det känns som ett "stort" ämne nästan lite bortglömt på något sätt?
Om musik bara i princip är transienter, så borde det vara stort fokus på att återge transienter korrekt om man vill optimera musikåtergivning. Men fokus ligger som jag uppfattar det mycket på steady-state grejer i mätningar och i den allmäna diskursen.

Finns det någon specifik distorsion kopplat till transienter? För intermodulationsdistortion är på steady-state väl? Finns det något liknande IMD för transient? Hur olika transienter påverkar varandra liksom? Slew-rate, rise-time och sådana begrepp, är det detta jag ska förovra mig i? Och någon distorsion som mäter hur nära man ligger den rätta tidsderivatan för acceleration i transienten?

Jag njuter själv mycket av transienter (i den "vanliga" bemärkelsen) när jag lyssnar. Att trumslag "sticker ut" t.ex. Så om jag vill optimera detta, var ska jag börja? Finns det något annat än dynamik så att säga relaterat till detta? Att systemet ska kunna spela högt nog utan kompression förstår jag.

Det är väl här impulsrespons kommer in? Man ser ju sällan impulsrespons i spec på högtalare och elektronik. Är det den som avslöjar hur bra transient-egenskaper det har?

Jag är även intresserad av "utklingning", som kanske skulle kunna ses som transientens motsats? Att system kan "hålla i" långsamma gradvisa utklingningar. Eller är det audiofil-bullshit?

Jag känner mig flummig nu. Märker att vissa börjar störa sig.

[jansch]

Peter - Att jag tycker att t.ex Wikipedias definition är förenklad och verkar utgå från en hårt dämpad oscillation behöver ju inte vara rätt.

(Det finns dock en logik i att om tonerna inte är harmoniska i relation till t.ex strängens resonans kommer dom att dö ut fort, alltså vara transienter. Och de harmoniska tonerna kommer att avklinga långsamt och borde då inte upplevas/definieras som "transienta")????? Kommentar på det?

Givetvis används korta väldefinierade pulser, fyrkantvåg eller språng vid transientmätningar och man kan då provocera fram oscillation.
Fyrkantvåg och språng kanske inte är bästa lösningen för högtalarmätningar men bra och praktiskt när man provocerar förstärkarlösningar.