Bill50x skrev:RogerGustavsson skrev:Det är givet att det handlar om att hålla sig på en hög nivå i hela kedjan som används i F/E-testet. Det handlar inte om att köra med t.ex. någon kompaktanläggning från 70-talet typ Dux Soundproject. Det borde väl alla förstå....
Självklart bör man väl inte använda de sunkigaste grejorna. Men tillskyndarna av f/e-testen brukar just hävda att kvalitén på referensanläggningen är av underordnad betydelse. Det är inte JAG som hittat på det!
Du har nog hittat på själva formuleringen i varje fall, för det överensstämmer inte alls med verkligheten.
Bill50x skrev:Argumentet är just som jag skrev, man vill bara lyssna på den skillnad testobjektet ger inkopplad i kedjan, inte dess absoluta kvaliteter. Det är detta resonemang jag finner ologiskt.
/ B
Du tänker fel, och jag tror det är därför inte myntet vill trilla ned.
Tänk på detta: Inga apparater har några "absoluta kvaliteter". Det är ju inte apparaterna som skapar ljudet, därför har de heller inga kvaliteter att bidraga med, optimalt bidrar de ju inte alls!
Det de har är
defekter. Olika sorters förvrängningar är det ENDA som apparaterna bidrar med. Innan man förstår detta är det nog omöjligt att förstå F/E-lyssning.
Det är dessa defekter man vill höra och ibland även lära sig att förstå sig på, om man ger sig på att F/E-lyssna. I synnerhet när man konstruerar saker är det viktigt att inte bara höra utan att förstå också. I bästa fall är felen förstås så små att de är mycket svåra att höra. Då har man träffat på en verkligt god apparat.
Att säga att anläggningen som används "runt testobjektet" är av underordnad betydelse kan misstolkas. Därför skulle jag inte uttrycka mig så, och har så vitt jag vet inte gjort det heller.
Alla som söker efter enkla sanningar (inte nödvändigtivs sanna) kommer ju att övertolka ett sådant påstående, och tro att "underordnad" skall tolkas som "spelar liten roll", utan att någon som helst proportionalitet är känd. En sådan misstolkning såg vi alldeles nyss.
Låt mig därför klargöra följade:
Ju bättre anläggning som används när man F/E-lyssnar, desto större är chansen att detektera förefintliga fel hos testobjektet!
MEN, och det är ett stort men, till skillnad från när vanliga öppna "lyssna-och-tyck-tester" görs, så har man i en F/E-lyssning alltid facit tillgängligt, ehuru ibland i någon mån fördunklat om det finns stora fel från kringanläggningen - med det går trots allt att höra ungefär hur skillnaden är, även när totalresultatet är väldigt oimponerande.
När man inte F/E-lyssnar finns inte facit tillgängligt överhuvudtaget. Inte i någon form annat än gissningar om hur det borde låta!
Kravet på kringutrustningen (OBS: inklusive phonogrammen man avlyssnar) är därför extremt mycket lägre än vid vanlig lyssna-och-tyck-teknik. Men detta används
självklart inte för att vi skall kunna använda en dålig anläggning och därmed få lika värdelösa och svårtolkade resultat som vid lyssna-och-tyck. Det är ju precis det vi vill slippa få!
Istället använder därför LTS alltid superb kringutrustning - i den mån det är möjligt skall
alla delar som enskildheter vara extremt svåra att höra i en F/E-lyssning (det är
inget cirkelresonemang, eftersom detektion fungerar långt, långt under kedjans egenfelgräns***) och dessutom använder vi alltid utrustning som medger extrema uppspelningsnivåer (130 - 140 dB) med låg distorsion.
Skillnaden i upplösning mellan testmetodikerna är minst 100-faldig, till F/E-lyssningens fördel.
Detta finns det uppenbart många som inte riktigt förstår, och därför inte heller tror på, men så vitt jag sett hittar man dem bara bland människor som
inte varit med i LTS' F/E-lyssningar. Att höra är att förstå, och sen veta.
Vh, Ing. Öhman
***Detta är väldigt tydligt när man repeterar F/E-lyssningar i anläggningar där bit efter bit som presterar mindre än superbt i F/E-lyssning, ersätts med bitar som preterar bättre. För varje sådan förändring i kringanläggningen man gör, låter de allra bästa inspelningarna bättre, men dessutom slås allt fler testobjekt ut och befinns vara hörbart färgande!
Jämför med detta men lyssna-och-tyck-metoden ser man hur fullständigt absurt den kan slå. Inte sällan låter en riktigt bra apparat sämre än en vilken-som-helst-apparat som framtagit med lyssna-och-tyck-metoden, i just den anläggning.
Fattar man inte processerna tolkar man lätt detta som att den F/E-framlyssnade apparaten ÄR sämre, och att F/E-lyssning därför är fel.
Men förklaringen är inte långt borta för den som har huvudet på skaft - anläggningar som byggt upp under lång tid med lyssna-och-tyck-metoden är (av skäl som antytts) ofta vid vägs ände - trots att de inte låter speciellt bra.
Vad man än byter så blir det sämre, i varje fall på någon punkt. Enda sättet att ta ett ordentligt steg framåt är därför att byta alla delar!
Det är inte så kul när det blir så, men det är svårundvikligt när lyssna-och-tyck-metoden använts. Regel snarare än undantag tyvärr. I synnerhet är det på det viset när skarpörade lyssnare har använts, för dessa är av naturliga skäl skickligast att kombinera ihop en massa dåliga apparater så att resultatet blir rimligt bra.
Utan F/E-lyssning kommer dåliga apparater nämligen nästan garanterat att kombineras ihop på "bra sätt" om lyssna-och-tyck har använts. Vilken del man sedan än byter till något bättre kommer det nästan garanterat att låta sämre! Detta förhållande råder ända till kedjan är tillräckligt rensad på (i F/E-lyssning) lågpresterande apparater.
Jag har upplevt detta hur många gånger som helst, och det har de jag upplevt det hos också. Det är helt logiskt, men jag kan kanske ändå förstå att den som inte upplevt effekterna inte tror på dem. Men det är inget jag kan göra så mycket åt.
Fotnot: Kom ihåg att kedjans delar INTE bara består av några hifi-burkar, utan att även de fonogram man spelar, likaväl som val av högtalarplacering och förefintligt rum och dess hantering ingår som viktiga komponenter. Ofta viktigare än resten tillsammans.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
