motkoppling

[Flint]

"och 48mA i verkligheten"
Ja nä, det var ju inte så lågt. Nu slutar jag spekulera i varför du har så pass god frekvensgång i basen med dina push/pulljärn.

Verkligen. Nu får jag hålla tyst. Det var droppen
Ser fram emot fortsättningen.

Nä, håll inte tyst. Blås på bara. Det är skitbra att bli kollad både för min egen del och troligen även läsarnas eftersom diskussionen som följer av det förklarar och beskriver hur skiten fungerar. En pedagogisk mycket ärlig väg till insikt och kunskap.

[Flint]

Dock hade "efter" i det här fallet mycket väl kunnat tas för en liveupplevelse med alla brister som hör till.

Där tror jag att du förklarar anledningen till varför vissa inkl. mig själv föredrar rörsteg. Det låter ofta mer "live" om musiken vilket jag då anser är hifi efter mina egna "HiFi-normer" som inte är siffror på ett papper utan subjektivt upplevd samtämmighet med verklighetens ljud och musikupplevelser.

Och det är verkligen ingenting man ska förringa. Hur man än vrider och vänder på det så är det transparenta idealet inte helt oproblematiskt. Det är lite som en modelljärnväg i skala 1:87. Man kan göra modeller som är i det närmaste oskiljbara från verkligheten – tills man försöker ta plats i tågen. I det fallet finns det dock inga förvrängningar i världen som kan överbrygga det upplevda gapet mellan verklighet och modell.

[subjektivisten]

Jo, jag lyssnade även på det exemplet men där var jag inte lika övertygad om att "efter" var bättre. Jag tror att det har att göra med skillnaden mellan akustisk och elektronisk musik att göra. Dock hade "efter" i det här fallet mycket väl kunnat tas för en liveupplevelse med alla brister som hör till.

En hypotes kan ju vara att "efter"-ljuden visserligen har en sameness men den efterliknar det vi hör när vi lyssnar live på musik. Det närmickade mikroskopperspektivet slätas över, vi hör förvrängningar på grund av reflektioner och resonanser, och distortionen simulerar ett högt ljudtryck.

Så olika vi upplever det. Jag tyckte efter lät uselt på alla exemplen. För min del är det glasklart att ingen sameness ger en förbättring utan tråkar ut ljudet totalt. Hade jag haft sånt ljud som på Yello så hade jag slängt alla elektroniska skivor direkt, usch.

Men frågan är, vill man verkligen ändra på ljudet?

[JTarnstrom]

Jo, jag lyssnade även på det exemplet men där var jag inte lika övertygad om att "efter" var bättre. Jag tror att det har att göra med skillnaden mellan akustisk och elektronisk musik att göra. Dock hade "efter" i det här fallet mycket väl kunnat tas för en liveupplevelse med alla brister som hör till.

En hypotes kan ju vara att "efter"-ljuden visserligen har en sameness men den efterliknar det vi hör när vi lyssnar live på musik. Det närmickade mikroskopperspektivet slätas över, vi hör förvrängningar på grund av reflektioner och resonanser, och distortionen simulerar ett högt ljudtryck.

Så olika vi upplever det. Jag tyckte efter låt uselt på alla exemplen. För min del är det glasklart att ingen sameness ger en förbättring utan tråkar ut ljudet totalt. Hade jag haft sånt ljud som på Yello så hade jag slängt alla elektroniska skivor direkt, usch.

Men frågan är, vill man verkligen ändra på ljudet?

Men faktum är att det oftast låter rätt uselt live. Ändå berörs vi av musiken. De flesta inspelningar jag har hemma ger en knivskarp förmedling av musiken som jag inte alls känner igen från konsertupplevelser.

[IngOehman]

Dock hade "efter" i det här fallet mycket väl kunnat tas för en liveupplevelse med alla brister som hör till.

Där tror jag att du förklarar anledningen till varför vissa inkl. mig själv föredrar rörsteg. Det låter ofta mer "live" om musiken vilket jag då anser är hifi efter mina egna "HiFi-normer" som inte är siffror på ett papper utan subjektivt upplevd samtämmighet med verklighetens ljud och musikupplevelser.

Och det är verkligen ingenting man ska förringa. Hur man än vrider och vänder på det så är det transparenta idealet inte helt oproblematiskt.

Det är lite som en modelljärnväg i skala 1:87. Man kan göra modeller som är i det närmaste oskiljbara från verkligheten – tills man försöker ta plats i tågen. I det fallet finns det dock inga förvrängningar i världen som kan överbrygga det upplevda gapet mellan verklighet och modell.

Det beror inte på att det är i så god överensstämmelse med originalet.

Det beror på att det inte är det.

En skalmodell är extremt förvrängd i förhållande till verkligheten, om
man INTE postulerar att just skalan skall ignoreras.

H0-skalan som du tar upp är ju 87 gånger fel, och inte som du antyder
oskiljbar från verkligheten. Inte om den betraktas i jämförelse med
verkligheten (F/E-jämförelse).

Allting sådant här (musikåtergivning) kännetecknas alltid av sina FEL,
inte av det som är rätt. Det är i själva verket ett av de mera klassiska
generalfelen; att fokusera på det som blivit rätt och bli blind för felen.

Men när man F/E-lyssnar så går det ju inte att göra sådana misstag,
för det är helt oundvikligt att det är felen som står ut då (som man hör
och tvingas fokusera på) - och som konsekvens därav, kan åtgärdas,
eller avstås ifrån genom val av annan produkt.

Kort sagt - det du skriver är snarare ett argument för motsatsen - att
transparens som mål och F/E-jämförelse som medtod, är bästa sätter
att undvika att missta en modelljärnväg för verkligheten.

Därmed inte sagt att du har rätt i det motsatta av vad du antydde
heller.


Vh, iö

[JTarnstrom]

Dock hade "efter" i det här fallet mycket väl kunnat tas för en liveupplevelse med alla brister som hör till.

Där tror jag att du förklarar anledningen till varför vissa inkl. mig själv föredrar rörsteg. Det låter ofta mer "live" om musiken vilket jag då anser är hifi efter mina egna "HiFi-normer" som inte är siffror på ett papper utan subjektivt upplevd samtämmighet med verklighetens ljud och musikupplevelser.

Och det är verkligen ingenting man ska förringa. Hur man än vrider och vänder på det så är det transparenta idealet inte helt oproblematiskt.

Det är lite som en modelljärnväg i skala 1:87. Man kan göra modeller som är i det närmaste oskiljbara från verkligheten – tills man försöker ta plats i tågen. I det fallet finns det dock inga förvrängningar i världen som kan överbrygga det upplevda gapet mellan verklighet och modell.

Det beror inte på att det är i så god överensstämmelse med originalet.

Det beror på att det inte är det.

En skalmodell är extremt förvrängd i förhållande till verkligheten, om
man INTE postulerar att just skalan skall ignoreras.

H0-skalan som du tar upp är ju 87 gånger fel, och inte som du antyder
oskiljbar från verkligheten. Inte om den betraktas i jämförelse med
verkligheten (F/E-jämförelse).

Allting sådant här (musikåtergivning) kännetecknas alltid av sina FEL,
inte av det som är rätt. Det är i själva verket ett av de mera klassiska
generalfelen; att fokusera på det som blivit rätt och bli blind för felen.

Men när man F/E-lyssnar så går det ju inte att göra sådana misstag,
för det är helt oundvikligt att det är felen som står ut då (som man hör
och tvingas fokusera på) - och som konsekvens därav, kan åtgärdas,
eller avstås ifrån genom val av annan produkt.

Kort sagt - det du skriver är snarare ett argument för motsatsen - att
transparens som mål och F/E-jämförelse som medtod, är bästa sätter
att undvika att missta en modelljärnväg för verkligheten.

Därmed inte sagt att du har rätt i det motsatta av vad du antydde
heller.


Vh, iö

Det finns säkert något fel med liknelsen jag gjorde, men poängen har jag gjort ändå – jag vill inte utesluta att det finns fel i ljudåtergivningen som ger en upplevelse som bättre överensstämmer med den inre referens av livekonserter som en del personer har. Hur man än vrider och vänder på saken så har vi svårt att stoppa in en symfoniorkester i vardagsrummet med allt vad det innebär av ljudtryck och platsbrist. Återgivningen skalas så att säga ned och då har vi ett fel jämfört med verkligheten. Det är inte längre 1:1 utan något annat. Att då utesluta att vissa fel som tillförs återgivningen lurar örat och hjärnan på ett sätt som gör att det vissa uppfattar i vardagsrummet bättre överensstämmer med den inre referensen av konsertupplevelser leder bara in i en återvändsgränd i diskussionen. Jag tycker att den här tråden faktiskt stämmer till en viss ödmjukhet inför att det finns olika preferenser.

[Svante]

Analogier suger, de tar bara tid. Det är bättre att diskutera verkligheten.

[subjektivisten]

Men faktum är att det oftast låter rätt uselt live. Ändå berörs vi av musiken. De flesta inspelningar jag har hemma ger en knivskarp förmedling av musiken som jag inte alls känner igen från konsertupplevelser.

Jaså? Har du inga klassiska inspelningar t ex?
Tycker du samma om bild? Att du helst vill försämra bilden från bluray?
Nej, jag förstår inte varför man skulle vilja lyssna på Yello med så dåligt ljud.

[Flint]

JTarnstrom jämförelse var mest ett bevis på förfinad humor och insikt.

[subjektivisten]

Det finns säkert något fel med liknelsen jag gjorde, men poängen har jag gjort ändå – jag vill inte utesluta att det finns fel i ljudåtergivningen som ger en upplevelse som bättre överensstämmer med den inre referens av livekonserter som en del personer har.

Då kommer min fråga; vilken är färgningen som gör att all musik låter bättre och mer "korrekt"? Med tanke på hur olika musik låter så är jag verkligen nyfiken vad för sorts färgning som fixar det och hur.

[DS]

Vore förbaskat fint att fånga en musiksnutt från förstärkaren i ett avancerat ocilloskåp där allt finns fångat på bild. Sedan jämnföra en hårt motkopplad förstärkare mot en redigt byggd SE burk.

Är inte så övertygad om att det är korrekt att mäta med en statisk signal!? Enda rätta borde vara att titta på återgiven musik genom förstärkaren som ska testas.

Alltså, nått i still med den länken Almen gav oss för ett tag sedan! Insignalen ska se identisk ut när den kommer ut ur förstärkaren, fast bara kraftigare.

Kan vi fånga en musiksnutt på ocilloskåp för noggran granskning, nån som har tillgång till sådan utrustning?

Om man tar 2st olika förstärkare. Utför ett sådant test och den ena klarar av att släppa igenom musiksignalen utan förvrängning, så har vi en vinnare Här kommer även eventuell dynamikreducering som hävdas finnas i motkoppling synas tydligt!

Detta borde inte vara omöjligt att utföra?

[JTarnstrom]

Men faktum är att det oftast låter rätt uselt live. Ändå berörs vi av musiken. De flesta inspelningar jag har hemma ger en knivskarp förmedling av musiken som jag inte alls känner igen från konsertupplevelser.

Jaså? Har du inga klassiska inspelningar t ex?
Tycker du samma om bild? Att du helst vill försämra bilden från bluray?
Nej, jag förstår inte varför man skulle vilja lyssna på Yello med så dåligt ljud.

Jodå, jag har klassiska inspelningar och i bästa fall ger de en bra musikupplevelse, men ändå så är det så att även klassisk musik live varierar rätt kraftigt beroende på lokal, avstånd till orkester etc.

Jag förstår varför man skulle vilja lyssna på Yello med ett mätmässigt sett sämre ljud, det betyder inte att jag skulle föredra det. Min poäng är att det man föredrar har mer att göra med den inre referensen än vad datorn visar.

[Flint]

Det finns säkert något fel med liknelsen jag gjorde, men poängen har jag gjort ändå – jag vill inte utesluta att det finns fel i ljudåtergivningen som ger en upplevelse som bättre överensstämmer med den inre referens av livekonserter som en del personer har.

Då kommer min fråga; vilken är färgningen som gör att all musik låter bättre och mer "korrekt"? Med tanke på hur olika musik låter så är jag verkligen nyfiken vad för sorts färgning som fixar det och hur.

Se där. Då var slentrian- och utmattningsdebatten igång igen. Heja meningslösheten!!!

[JTarnstrom]

Det finns säkert något fel med liknelsen jag gjorde, men poängen har jag gjort ändå – jag vill inte utesluta att det finns fel i ljudåtergivningen som ger en upplevelse som bättre överensstämmer med den inre referens av livekonserter som en del personer har.

Då kommer min fråga; vilken är färgningen som gör att all musik låter bättre och mer "korrekt"? Med tanke på hur olika musik låter så är jag verkligen nyfiken vad för sorts färgning som fixar det och hur.

Jag tror inte att det finns ett entydigt svar på den frågan. I ditt fall finns det förmodligen ingen sådan färgning som skulle ge dig en bättre upplevelse eftersom din inre referens verkar sammanfalla med ett helt transparent ideal.

[Flint]

Vore förbaskat fint att fånga en musiksnutt från förstärkaren i ett avancerat ocilloskåp där allt finns fångat på bild. Sedan jämnföra en hårt motkopplad förstärkare mot en redigt byggd SE burk.

Är inte så övertygad om att det är korrekt att mäta med en statisk signal!? Enda rätta borde vara att titta på återgiven musik genom förstärkaren som ska testas.

Alltså, nått i still med den länken Almen gav oss för ett tag sedan! Insignalen ska se identisk ut när den kommer ut ur förstärkaren, fast bara kraftigare.

Kan vi fånga en musiksnutt på ocilloskåp för noggran granskning, nån som har tillgång till sådan utrustning?

Om man tar 2st olika förstärkare. Utför ett sådant test och den ena klarar av att släppa igenom musiksignalen utan förvrängning, så har vi en vinnare Här kommer även eventuell dynamikreducering som hävdas finnas i motkoppling synas tydligt!

Detta borde inte vara omöjligt att utföra?

Finns inte en chans att se några nyanser på en musiksignal på det sättet. Dels måste man hitta samma mS i musiken och dels är skillnaderna så små att man inte kan ta dom med bara ögat. Men idén är bra hypotetiskt och det räcker nog för vissa.

[subjektivisten]

Jodå, jag har klassiska inspelningar och i bästa fall ger de en bra musikupplevelse, men ändå så är det så att även klassisk musik live varierar rätt kraftigt beroende på lokal, avstånd till orkester etc.

Jag förstår varför man skulle vilja lyssna på Yello med ett mätmässigt sett sämre ljud, det betyder inte att jag skulle föredra det. Min poäng är att det man föredrar har mer att göra med den inre referensen än vad datorn visar.

Har du lyssnat på samma skivor hos andra? Det kan ju vara ditt rum eller dyl som förstör upplevelsen med.

Inre referens? Med bumlig bas som saknar detaljer och låter som dom spelar bakom en filt?

[KarlXII]

Tillbaka till ämnet!

Öppna gärna nya trådar om transparens, eller bumpa en gammal - men inget mer snack om det i den här tråden!

[subjektivisten]

Jag tror inte att det finns ett entydigt svar på den frågan. I ditt fall finns det förmodligen ingen sådan färgning som skulle ge dig en bättre upplevelse eftersom din inre referens verkar sammanfalla med ett helt transparent ideal.

Nej, för det finns inte kan jag säga nu
Ja, jag är intresserad av hifi, annars kunde jag lika gärna ha en klockradio om jag inte brydde mig om vad som finns på skivorna. På samma sätt är jag inte är intresserad att måla om alla konstverk innan jag ser dom.

[subjektivisten]

Tillbaka till ämnet!

Öppna gärna nya trådar om transparens, eller bumpa en gammal - men inget mer snack om det i den här tråden!

Det har ju en hel del med tråden att göra ju! Som testerna visar. Har du missat det?

[Almen]

Vore förbaskat fint att fånga en musiksnutt från förstärkaren i ett avancerat ocilloskåp där allt finns fångat på bild. Sedan jämnföra en hårt motkopplad förstärkare mot en redigt byggd SE burk.

Är inte så övertygad om att det är korrekt att mäta med en statisk signal!? Enda rätta borde vara att titta på återgiven musik genom förstärkaren som ska testas.

Alltså, nått i still med den länken Almen gav oss för ett tag sedan! Insignalen ska se identisk ut när den kommer ut ur förstärkaren, fast bara kraftigare.

Kan vi fånga en musiksnutt på ocilloskåp för noggran granskning, nån som har tillgång till sådan utrustning?

Om man tar 2st olika förstärkare. Utför ett sådant test och den ena klarar av att släppa igenom musiksignalen utan förvrängning, så har vi en vinnare Här kommer även eventuell dynamikreducering som hävdas finnas i motkoppling synas tydligt!

Detta borde inte vara omöjligt att utföra?

Nä, det borde gå. Ett F/E-test, fast man tittar i stället för lyssnar.

[Flint]

Almen
Det håller jag med om. Man skulle ocks kunna tänka sig en utfasningsmetod på samma sätt och titta på bara skillnaden och även jämföra med hur det låter just då.

[Harryup]

Just "skalningen" tycker jag är ett problem som oavsett hur bra det än låter alltid avslöjar att det är en anläggning som spelar. Är något med ljudtrycket, man spelar sällan tillräckligt högt för att det skall vara 1:1. Och gör man det i lugna partier så brukar många rum/anläggningar låta för ljust då man drar på i transienter. Och korta tillslag är sällan tillräckligt korta vid hög volym, bastransienter rullar ofta runt något varv för mycket. Kanske finns en anledningen varför man kan uppleva horn som kanske går till 35-40Hz eller en JBL som designas så som mera live i basen än en högtalare som kanske går till 20-25Hz. Idealet vore ju att det var idealt dvs. min åsikt rakt till kanske 15Hz men de sista Hz'n brukar ofta vara luddiga i anläggningar.
Och det finns säkert en orsak till varför stråkkvartetter går att få realistiska lättare än "större" och "snabbare" instrument och framförallt flera instrument med olika spridningar. Och pratar vi hur man upplever med egna öron att sitta på 10 raden eller hur mickarna upplever musiken på scen så har vi också en skillnad. Jag tycker att det flesta anläggningar låter alldeles för ljust på akustisk musik för att kunna låta tillräckligt ljust på elektronisk musik. Tar man en gammal trött instängd Spendor BC1 så minns jag hur fantastisk den kunde låta på akustisk musik och hur instängd den kunde vara på elektronisk musik. Dessutom så skalas ljudbilden lite fel 3D mässigt genom att man mickarna i regel lyssnar uppifrån medans åhörarna får nöja sig med snett underifrån. Att förstås stora fel introduceras vid inspelningen har en del anläggningars kanske "brister" en förmåga att få att låta verkligare medans andra anläggningar kan låta nästan likadant men så är det nått som gör dom mindre verkliga. För mig känns det som att basen kan relativt låta sämre och man kan svälja att dubbla rum påverkat men diskanten på akustiska inspelningar ofta upplevs som alldeles för hög jämfört mot verkligheten. I jakten på ultrahög skärpa i ljudbild och upplösning så låter diskanten väldigt ofta "anläggning" redan vid lägra nivåer och basen låter "rumsproblem" och tidsmässigt fel vid högre nivåer.
Tycker jag alltså. Är fortfarande förtjust i rör och horn för att skapa en obesvärad illusion av verkligheten.

mvh/Harryup

[Flint]

Ja, musiken borde ju spelas upp på samma nivå som den mixades på i studion/kontrollrummet. Då borde ju förutsättningarna vara större att det låter som det var tänkt, om man är intresserad av att veta det. Sen delar vi nog inställningen om lättdrivna högtalare. De låter mer live och Hifi. Och då förstås drivet av rörsteg. Förstår inte dom som inte inser att det är hifi men dom verkar å andra sidan inte förstå mig (oss) heller, så det jämnar nog ut sig så att säga.

[Flint]

Vi tar en sista vända. Nu gammal hårdrock. Yngwie Malmsteen.
Sen motkopplar vi och hör vad som händer med samma låtar.

Fortfarande runt 3% thd i topparna.

Före
Efter

//

[KarlXII]

Det är ganska stor skillnad på efterfilen tycker jag.
Mycket tamare och ynkligare när låten kommer igång.

[Flint]

KarlXII
Har du föredragit alla "före"-filerna i den mån du har lyssnat på dom?

[IngOehman]

Dock hade "efter" i det här fallet mycket väl kunnat tas för en liveupplevelse med alla brister som hör till.

Där tror jag att du förklarar anledningen till varför vissa inkl. mig själv föredrar rörsteg. Det låter ofta mer "live" om musiken vilket jag då anser är hifi efter mina egna "HiFi-normer" som inte är siffror på ett papper utan subjektivt upplevd samtämmighet med verklighetens ljud och musikupplevelser.

Och det är verkligen ingenting man ska förringa. Hur man än vrider och vänder på det så är det transparenta idealet inte helt oproblematiskt.

Det är lite som en modelljärnväg i skala 1:87. Man kan göra modeller som är i det närmaste oskiljbara från verkligheten – tills man försöker ta plats i tågen. I det fallet finns det dock inga förvrängningar i världen som kan överbrygga det upplevda gapet mellan verklighet och modell.

Det beror inte på att det är i så god överensstämmelse med originalet.

Det beror på att det inte är det.

En skalmodell är extremt förvrängd i förhållande till verkligheten, om
man INTE postulerar att just skalan skall ignoreras.

H0-skalan som du tar upp är ju 87 gånger fel, och inte som du antyder
oskiljbar från verkligheten. Inte om den betraktas i jämförelse med
verkligheten (F/E-jämförelse).

Allting sådant här (musikåtergivning) kännetecknas alltid av sina FEL,
inte av det som är rätt. Det är i själva verket ett av de mera klassiska
generalfelen; att fokusera på det som blivit rätt och bli blind för felen.

Men när man F/E-lyssnar så går det ju inte att göra sådana misstag,
för det är helt oundvikligt att det är felen som står ut då (som man hör
och tvingas fokusera på) - och som konsekvens därav, kan åtgärdas,
eller avstås ifrån genom val av annan produkt.

Kort sagt - det du skriver är snarare ett argument för motsatsen - att
transparens som mål och F/E-jämförelse som medtod, är bästa sätter
att undvika att missta en modelljärnväg för verkligheten.

Därmed inte sagt att du har rätt i det motsatta av vad du antydde
heller.


Vh, iö

Det finns säkert något fel med liknelsen jag gjorde, men poängen har jag gjort ändå – jag vill inte utesluta att det finns fel i ljudåtergivningen som ger en upplevelse som bättre överensstämmer med den inre referens av livekonserter som en del personer har. Hur man än vrider och vänder på saken så har vi svårt att stoppa in en symfoniorkester i vardagsrummet med allt vad det innebär av ljudtryck och platsbrist. Återgivningen skalas så att säga ned och då har vi ett fel jämfört med verkligheten. Det är inte längre 1:1 utan något annat.

Man kan som du gör postulera saker, och sedan peka på dem som om
de vore solida argument, trots att de egentligen bara är antaganden.

Men varför gör man det? Varför inte vara lite ödmjuk (jag låter din egen
uppmaning studsa tillbaka, jag brukar inte anmärka på att andra inte är
tillräckligt ödmjuka, eftersom jag tycker det är höjden av arrogans) och
hålla saken öppen istället?

(eller fråga sig saker och undersöka dem)


Du påstår att det är si och så, istället för att fråga dig (eller andra) om
de hinder du postulerar verkligen är verkliga.

(Varför skulle man vilja att det lät som orkestern satt i vardagsrummet?
Där sitter man som lyssnare - visst, men fantomprojektionen är ju inte
begränsad av rummets skrank (mekaniska "stopp"). Den skall ju vara i
ljudbilden där framme (som inte är förhindrad att sträcka sig långt bort-
om väggen bakom högtalarna) om det skall vara ursprungslikt. Och vill
man öppna upp mera än kanske sisådär en rejäl ladugårdsdörr framåt,
så finns det knep för det också, båda matrisdekodningar och diskreta
lösningar... Saker har en tendens att lyckas bättre, när man inte
startar med att (på till blindhet övertygad spekulation) supponera
att de är omöjliga. Jag brukar säga att ordet "omöjlig" är bromsolja
för alla hjärnor - utom de som inspireras av utmaningen... )


Menar du att du, när du lyssnar via hörlurar, tvingar ned orkestern till
bara några (10) kubikcentimeter, i två halvor? Vilket kanske är en volym
5 miljoner gånger mindre än vardagsrummet.

Blir det ett fem miljoner gånger större problem då? Det kan man tro om
man utgår ifrån det du postulerade.

Att då utesluta...

Som sagt - vaddå "att då"?

Då = OM det du postulerat skulle vara sant?

Men... Om ditt postulerade påstående inte är giltigt då?

...att vissa fel som tillförs återgivningen lurar örat och hjärnan på ett sätt som gör att det vissa uppfattar i vardagsrummet bättre överensstämmer med den inre referensen av konsertupplevelser leder bara in i en återvändsgränd i diskussionen. Jag tycker att den här tråden faktiskt stämmer till en viss ödmjukhet inför att det finns olika preferenser.

Även det kan man ju undersöka istället för att påstå det är på vissa
sätt (som jag upplever att du gör).

Jag föredrar att undersöka det jag undrar över och saknar svaret till,
framför att postulera och att spekulera. Självklart kan man ha ansatser
och tester, men jag ser ingen poäng i att i en diskussion hitta på en
massa argument som inte äger giltighet. Det går ju inte ut på att vinna,
utan att nå fram till kunskap, för alla. Kunskap klämmar man inte fram ur
gissningar.

Eller?

Tycker INTE att det är ödmjukt att ta sig an diskussioner med postuler-
ingar och spekulationer, samt att när man är igång, även passa på att
efterlysa ödmjukhet från andra, som en förtäckt beskyllning om att de
inte har varit ödmjuka...

Eller missförstod jag dig?

Om så ber jag om ursäkt i förväg. Då har jag inte förstått bara, och hoppas
på en förklaring som jag klarar bättre att förstå.


Vh, iö

[DS]

Ska lyssna på dessa efter att fläsket har landat i buken, fan va gott med pärer o fläsk mmmm...

[KarlXII]

KarlXII
Har du föredragit alla "före"-filerna i den mån du har lyssnat på dom?

Jag tror det, ja.
Eller också har jag bara lyssnat på upplevd ljudkvalitet och letat fel.
Knepigt.
Jag ska ta ett varv till med dem och se vilka som känns bäst.

[Flint]

KarlXII
Njae dom här felen är såpass stora så det är fullständigt naturligt att reagera mot dom. Jag regerar i första hand mot tonkurvefelen. Disten köper jag lättare. Den skulle jag i de flesta fallen inte märka som jag lyssnar.