högtalarkabel....igen....

[verdad]

Det har skrivits mängder med trådar om kablar. Orkar inte läsa alla för att hitta just denna frågeställning.

Här hade jag dock bara tänkt om någon kunde kort rent tekniskt förklara lite angående högtalarkablar.
Hur är det t.ex om man har en 1,5 m2 kabel mot en 16,5m2 kabel.

Blir det någon skillnad vad avser signalvägen? (Färdas signalen lättare i den grövre kabeln?)
Hör man denna skillnad?
Om jag inte minns fel så rekommenderar Ingvar en viss tjocklek till sina högtalare beroende på längd t.ex.

Vad händer om man istället för en 1,5 m2 kabel på 2 meter tar en 16,5 m2 kabel på 2 meter.

Finns det överhuvudtaget någon förbättring/försämring.

Nog borde det bli en viss skillnad, beroende på vilken tjocklek man har på högtalarkabeln, eller?

[MagnusÖstberg]

Fundera på vad som påverkar och undersök sedan skillnaden.

Om vi bortser från att det måste vara fördjävla jobbigt att terminera en 16-kvadratare så kommer den ju ha lite mindre resistans eller hur. Hur mycket mindre blir då resistansen på en kabellängd om ett par meter och hur kommer det i sin tur påverka högtalaren? Bara att slå upp i någon tabell...

Om vi sedan tittar på de smutta tillverkarna som rekommenderar en viss kabel så beror det förhoppningsvis på att de medräknat en viss resistans i högtalarkabeln och beroende på längd blir det då kanske nödvändigt med en något grövre kabel, eller en fyrledare kopplad på olika vis för att även hantera induktans.

Hint: att gå över 2,5 kvadrat är nödvändigt först när man passerar typ 10 meters dragning utan större påverkan.

Skinn-effekten kan man bortse från så länge vi pratar frekvenser som människor lyssnar på, men om man är fladdermus kan det vara en faktor.

[Almen]

Kapacitansen ökar med diametern också, så möjlig påverkan är avrullande diskant, eller, om förstärkaren är känslig för kapacitiv last, svajigt beteende av stärkaren.

[MagnusÖstberg]

Kapacitansen ökar med diametern också, så möjlig påverkan är avrullande diskant, eller, om förstärkaren är känslig för kapacitiv last, svajigt beteende av stärkaren.

+1

Det är inte entydigt bra med grova grejjer, aven om en kabel från Ringhals kanske ser cool ut.

Lagom är bra.

[Naqref]

Det är inte entydigt bra med grova grejjer, aven om en kabel från Ringhals kanske ser cool ut.

Något säger mig att inte ens Ringhals kör med kablar på 1.5m2 eller 16m2.

[Richard]

Det är inte entydigt bra med grova grejjer, aven om en kabel från Ringhals kanske ser cool ut.

Något säger mig att inte ens Ringhals kör med kablar på 1.5m2 eller 16m2.

Nej, de kör med Nordost:s värstingkablar för audiofilbruk.
Låter skitbra, men därav de höjda elpriserna på sistone.

[Eri]

Vill gärna rekommendera en artikel från tidningen elektronikvärlden nr 5, 1996, "De lömska kablarnas dans!", författad av Ingvar Öhman där han ganska ingående redogör för kablars egenskaper. I anslutning till artikeln genomfördes också ett antal blindtester med några olika anläggningar och ett antal olika kablar. Som en "dålig" referenskabel användes vanlig 0,75 mm2 lampsladd. Övriga kablar var Supra Ply 2,0, Symo LX4, Purist Audio Design Elementa Rev A och EKK 4X2,5mm2. Det gjordes även frekvensgångsmätningar med de olika kombinationerna av förstärkare, kablar och högtalare.
Slutsatsen man kan dra av dessa tester är att man kan använda i stort sett vilken kabel som helst som inte är sämre än lampsladd vid längder under 5m. Undantaget högtalare som är designade för en viss kabel eller vid ogynnsamma kombinationer av förstärkare och högtalare.

[MagnusÖstberg]

Det är inte entydigt bra med grova grejjer, aven om en kabel från Ringhals kanske ser cool ut.

Något säger mig att inte ens Ringhals kör med kablar på 1.5m2 eller 16m2.

De använder EKUA till högtalarsystemen

[paa]

Det är inte entydigt bra med grova grejjer, aven om en kabel från Ringhals kanske ser cool ut.

Något säger mig att inte ens Ringhals kör med kablar på 1.5m2 eller 16m2.

Dom kan väl köra med ett par tusen kvadratmillimeter från ett kraftverk, medan en kvadratmeter motsvarar en miljon kvadratmillimeter!
Undrar hur grova kablarna är vid superaccelleratorerna?

[Ragnwald]

Vad händer om man istället för en 1,5 m2 kabel på 2 meter tar en 16,5 m2 kabel på 2 meter.

Finns det överhuvudtaget någon förbättring/försämring.

Med den tvärsnittsarean, kan det bli vissa svårigheter att få in den genom en dörr.

[verdad]

Almen skrev:

Kapacitansen ökar med diametern också, så möjlig påverkan är avrullande diskant, eller, om förstärkaren är känslig för kapacitiv last, svajigt beteende av stärkaren.

Ska jag förstå det som att ju mer elektriska laddningar som existerar så kan man få mer avrullad diskant?

[paa]

Almen skrev:

Kapacitansen ökar med diametern också, så möjlig påverkan är avrullande diskant, eller, om förstärkaren är känslig för kapacitiv last, svajigt beteende av stärkaren.

Ska jag förstå det som att ju mer elektriska laddningar som existerar så kan man få mer avrullad diskant?

Grövre kablar brukar även ha högre induktans.

[IngOehman]

Vill gärna rekommendera en artikel från tidningen elektronikvärlden nr 5, 1996, "De lömska kablarnas dans!", författad av Ingvar Öhman där han ganska ingående redogör för kablars egenskaper. I anslutning till artikeln genomfördes också ett antal blindtester med några olika anläggningar och ett antal olika kablar. Som en "dålig" referenskabel användes vanlig 0,75 mm2 lampsladd. Övriga kablar var Supra Ply 2,0, Symo LX4, Purist Audio Design Elementa Rev A och EKK 4X2,5mm2. Det gjordes även frekvensgångsmätningar med de olika kombinationerna av förstärkare, kablar och högtalare.
Slutsatsen man kan dra av dessa tester är att man kan använda i stort sett vilken kabel som helst som inte är sämre än lampsladd vid längder under 5m. Undantaget högtalare som är designade för en viss kabel eller vid ogynnsamma kombinationer av förstärkare och högtalare.

Vill bara för protokollet nämna att stora delar av de kommenterar runt
lyssningsresultaten (närmare bestämt slutsatserna) som kom i tryck i
tidningen INTE var saker som jag varken skrev eller vill stå för.

En större kompletterande text med avseende på detta kom i tryck numret
efter, där jag till stora delar håller med om de invändningar som en läsare
bidragit med i en insändare.

Vill nämna detta om någon tror att jag står bakom den delen av artikeln.
Då är det bra att läsa det jag skrev i numret efter.


Vh, iö

[IngOehman]

Almen skrev:

Kapacitansen ökar med diametern också, så möjlig påverkan är avrullande diskant, eller, om förstärkaren är känslig för kapacitiv last, svajigt beteende av stärkaren.

Ska jag förstå det som att ju mer elektriska laddningar som existerar så kan man få mer avrullad diskant?

Det är inte ledarens tvärsnittsarea det handlar om, om du menar det.

Kapacitansen avgörs i högre grad av storleken på, och avståndet mellan,
de areor som vetter mot varandra mellan + och - pol. Men det är, nota
bene, en mycket stor förenkling, så ta framförallt fasta på att det jag vill
förmedla är att det INTE finns ett linjärt samband mellan hur svårt det är
att omladda kabeln och dess trärsnittsarea.

Antalet laddningsbärare i själva ledarmetallen bestämmer inte kapaci-
tansen (vilket är en sorts mått på hur många laddningsbärare som går åt
för att skapa en viss spänningsskillnad mellan ledarna). Själva laddnings-
energin finns ju inte i metallen som sådan, utan i dielektrikat där emellan
trådarna.


Vh, iö

[conny_a]

Är det någon som kan peka på kapacitans- och induktanskurvor för någon kabel? Jag är bara allmänt intresserad av hur de ser ut egentligen. Jag skulle vilja förstå var en generell kabelmodell med låt säga oändligt antal länkar av serieinduktans, parallellkapacitans och serieresistans kan anses giltig när det gäller förstärkare/högtalare.

Är det meningsfullt att använda oändligt antal länkar eller räcker det med en?

Ska man ta med ytterligare termer i överföringsfunktionen så att man får en mer komplex länk?

[Flint]

Är det någon som kan peka på kapacitans- och induktanskurvor för någon kabel? Jag är bara allmänt intresserad av hur de ser ut egentligen. Jag skulle vilja förstå var en generell kabelmodell med låt säga oändligt antal länkar av serieinduktans, parallellkapacitans och serieresistans kan anses giltig när det gäller förstärkare/högtalare.

Är det meningsfullt att använda oändligt antal länkar eller räcker det med en?

Ska man ta med ytterligare termer i överföringsfunktionen så att man får en mer komplex länk?

Det finns förberedda modeller för det i LT-spice som man kan skriva in en viss kabels egenskaper och längd i och simulera med olika laster och kolla hur t.ex. kabelns impedans inverkar. Intressant.

[Svante]

Är det någon som kan peka på kapacitans- och induktanskurvor för någon kabel? Jag är bara allmänt intresserad av hur de ser ut egentligen. Jag skulle vilja förstå var en generell kabelmodell med låt säga oändligt antal länkar av serieinduktans, parallellkapacitans och serieresistans kan anses giltig när det gäller förstärkare/högtalare.

Är det meningsfullt att använda oändligt antal länkar eller räcker det med en?

Ska man ta med ytterligare termer i överföringsfunktionen så att man får en mer komplex länk?

Man kan modellera en kabel på det viset, ja, och det blir bra om det finns några länkar per våglängd. Ju högre frekvens (kortare våglängd) desto fler länkar behöver man alltså.

Det finns också en exakt modell där impedansen och överföringen beskrivs med nån tangensfunktion, jag har den inte i huvudet, dock.

[Eri]

Vill gärna rekommendera en artikel från tidningen elektronikvärlden nr 5, 1996, "De lömska kablarnas dans!", författad av Ingvar Öhman där han ganska ingående redogör för kablars egenskaper. I anslutning till artikeln genomfördes också ett antal blindtester med några olika anläggningar och ett antal olika kablar. Som en "dålig" referenskabel användes vanlig 0,75 mm2 lampsladd. Övriga kablar var Supra Ply 2,0, Symo LX4, Purist Audio Design Elementa Rev A och EKK 4X2,5mm2. Det gjordes även frekvensgångsmätningar med de olika kombinationerna av förstärkare, kablar och högtalare.
Slutsatsen man kan dra av dessa tester är att man kan använda i stort sett vilken kabel som helst som inte är sämre än lampsladd vid längder under 5m. Undantaget högtalare som är designade för en viss kabel eller vid ogynnsamma kombinationer av förstärkare och högtalare.

Vill bara för protokollet nämna att stora delar av de kommenterar runt
lyssningsresultaten (närmare bestämt slutsatserna) som kom i tryck i
tidningen INTE var saker som jag varken skrev eller vill stå för.

En större kompletterande text med avseende på detta kom i tryck numret
efter, där jag till stora delar håller med om de invändningar som en läsare
bidragit med i en insändare.

Vill nämna detta om någon tror att jag står bakom den delen av artikeln.
Då är det bra att läsa det jag skrev i numret efter.


Vh, iö

Ok jag borde kanske varit tydligare, det var ju Bertil Hellsten som skrev kommentarerna. Men det är ju lätt att dra slutsatsen att dessa är en sammanfattning av dom deltagande lyssnarnas omdömen.
Den slutsats jag själv dragit av denna artikel är att valet av högtalarkabel normalt sett inte är så särskilt viktigt. Jag kan i varje fall inte komma fram till någon annan slutsats när man inte i ett blindtest kan avgöra om man lyssnar till en vanlig enkel lampsladd en EKK eller en fyratusenkronors kabel.

Det hade varit intressant att läsa dina invändningar i det efterföljande nummret. Tyvärr kan man inte beställa så gamla nummer från förlaget. Du kanske kortfattat skulle kunna redogöra för dina invändningar här i tråden.

[IngOehman]

Det skulle jag gärna ha gjort om jag hade haft ett rimligt bra minne
av vad jag skrev.

Vad jag minns är att jag tyckte att det drogs slutsatser som det inte
fanns vetenskapligt stöd för. En insändare pekade på, om inte just
detta, så åtminstone innehölls relevant kritik mot artikeln, och efter-
som jag hade formulerat ihop en kommentar till artikeln redan, som
höll med insändaren, bad jag att få svara på brevet.

Om jag minns rätt såg det rätt märkligt ut i tidningen på grund av att
allt skulle in på en sida, och texten spärrades mycket hårt för att få
plats.

Fast det var länge sedan och jag kan minnas fel.

Om du vet vilket nummer som kabelartikeln var så kanske någon har
numret efter, och kan skanna in det?


Vh, iö

[IngOehman]

Är det någon som kan peka på kapacitans- och induktanskurvor för någon kabel? Jag är bara allmänt intresserad av hur de ser ut egentligen. Jag skulle vilja förstå var en generell kabelmodell med låt säga oändligt antal länkar av serieinduktans, parallellkapacitans och serieresistans kan anses giltig när det gäller förstärkare/högtalare.

Är det meningsfullt att använda oändligt antal länkar eller räcker det med en?

Ska man ta med ytterligare termer i överföringsfunktionen så att man får en mer komplex länk?

En modell med oändligt många länkar fungerar bra för kabeln oavsett hur
lång eller kort den är. Men är den väldig kort (en bråkdel av en våglängd)
och man bara är intresserad av hur den beter sig inom audioområdet och
med normala driv- och lastimpedanser, så kommer den ändå att bete sig
på ett sätt som är skapligt likt en serieinduktans + en parallellkapacitans,
där du kan sätta kapacitansen var du vill, i början eller slutet av kabeln.

Parallellkapacitansen syns helt enkelt lika bra vare sig den lilla induktansen
är i serie eller inte. Det är först vid extremt mycket högre frekvenser som
de börjar resonera och det får betydelse hur man stuvar modellen.

Men inte sällan är det just dessa högre frekvensers beteende som man är
intresserad av.


Vh, iö

[paa]

Om du vet vilket nummer som kabelartikeln var så kanske någon har
numret efter, och kan skanna in det?


Vh, iö

Så här stod det längre upp i tråden:

en artikel från tidningen elektronikvärlden nr 5, 1996, "De lömska kablarnas dans!

[IngOehman]

Okej.

Well, någon som har numret efter?


Vh, iö

[RogerJoensson]

Ingvar,
Kolla din mail. Där ska nu ha en nyskannad sida 36 från E.V. nr6 1996.

[IngOehman]

Aha! Supertack!

Såhär skrev jag:





Det känns både länge sedan och inte, men att det är 14 år sedan känns
nästan lite fascinerande. Hur fort går tiden egentligen?

1s/s känns inte helt trovärdigt. Den måste gå fortare, i varje fall när man
råkar titta bort.


Vh, iö

[Eri]

Tack för denna Ingvar, det var intressant att ta del av din kommentar.

[verdad]

När vi ändå är inne på kablar, om man har en signalkabel(interconnect) som har signal/brus på -170dB och en annan som har -70dB. Kommer man då höra någon skillnad när man lyssnar via en anläggning?

[RogerGustavsson]

Signalbrusförhållande på en kabel? Du skämtar? Är du medveten om vilket S/N du har på verkliga ljudinspelningar och i lyssningsrummet?

[UrSv]

Och skulle man hitta en kabel som har ett signal/brus-förhållande på 70 dB då är den nog aktiv och kostar så mycket att man inte behöver fundera på att lösa ut den. Till den nivån kommer man nog bara via riktigt dyr esoterisk "high-end".

[MagnusÖstberg]

Och skulle man hitta en kabel som har ett signal/brus-förhållande på 70 dB då är den nog aktiv och kostar så mycket att man inte behöver fundera på att lösa ut den. Till den nivån kommer man nog bara via riktigt dyr esoterisk "high-end".