Rauna Njord vs Carlsson OA-52

[Renobo]

Fick ett par Njord som nu spelar i biorummet. Knäckande bra! Jag måste säga att jag blev grymt överraskad av det fina ljudet. Vid jämförelse med mina OA-52 så låter de grumligt och odefinierat. Njord har högre upplösning, lättare att placera instrument och följa med i det som händer. Svängigare kanske.

Överraskad? Ja!

Har jag fel?????

/Krister

[schmutziger]

Fel kan du inte ha i en subjektiv upplevelse, eller hur?
Intressant!
hur länge har du lyssnat?
Det kan ju vara så att Rauna är lite överbetonad i diskanten och att det till en början uppfattas som just mer upplöst o luftigare.
vilken version är det på oa52, är det 52, .2 .3 el LE?

Lyssna ett tag på en massa olika musik så märker du det rätt snabbt sen.
Men om du gillar Njord mer så är det väl jättekul!

[Renobo]

Visst kan man ha fel ibland...en nyhet känns alltid lite frächare.. nya saker hörs i musiken...så man behöver lite distans till det hela.

Jag har inte lyssnat mer än en timme och bytt mellan de olika högtalarna. Diskanten är inte "högre" tvärt om är ljudet mjukare, varmare. OA52 orna är rätt ljusa i klangen vid en jämförelse. 52orna är orginal.

När jag hämtade dem hos en kompis spelade vi på dem genom hans Yamaha bioreciver - det lät skit i ett "betongigt" rum. Men det gör det inte hos mig med en Denon 2105! Snarare ruggigt bra

/Krister

[Renobo]

Nu är mitt lilla test färdigt. Carlsson OA-52 (orginal) vinner!
Njordarna är otroligt bra på många sätt. Men OA-52 satte in dödsstöten när jag drog igång Dream Theater - Octavarium på hög volym. Njordarna grötar och blir jobbiga. Klarar inte den komplexa metallen. James LaBrie som alltid känns lite jobbig blev omöjlig.
Njord är bra på Jazz o klassiskt men tappar på metall.
Carlsson bra på det mesta. Passar dessutom bättre som biohögtalare.

Heja Carlsson!

/Krister (som har alldeles för lite att göra när familjen är bortrest)