Omräkning rund port till slitsport

[Frodrak]

Ja, hur gör man?
Jag ska bygga basmoduler av mina fynda-basar och 43 liter med en port på 68mm dia x 440 mm längd förefaller bli bra enligt andras uträkningar.
440mm rörlängd blir knepigt att få plats med i lådan...

Tänkte då på slitsport, den kan ju dessutom agera förstärkning.
Men hur räkna om?
Det är väl inte så enkelt att portvolymen ska vara den samma?

[paa]

Om du får plats med samma längd när du gör porten som en slits så kan du ju prova med samma tvärsnittsarea som den runda, men om du ska göra den kortare så måste du räkna om det helt.

Vad du menar med "agera förstärkning" förstår jag inte. Alla portar ger ju förstärkning runt det frekvensområde som de är avstämda till, inte bara slitsporten.

[schmutziger]

Han menar nog i dubbel bemärkelse, ljud- och lådförstärkning

[Frodrak]

Schmutz:
Japp. Rent fysisk förstärkning av kabinett.

Paa: Agerar rund- och slitsport likadant i fjädringhänseende? Kan man räkna på portens fysiska volym enbart eller är det svårare än så?
Min tanke med att ev. nyttja slitsport var att jag har fått för mig att den är lättare att vika.
Detta är mitt dilemma:
Om jag ska bygga en låda som är lagom stor, både i volym och så att jag får plats att montera elementet där jag tänkt, får jag problem med att få plats med en rund port som är 43 cm lång inne i lådan...
Då slog det mig att en slitsport kanske kunde vara lättare att bygga med, OM det är så som jag trodde: att den är mindre känslig för vikningar och kanske tillomed får en annan längd än den runda...

Hoppas att detta klarade upp min fråga(or) lite...

[Naqref]

Kan man räkna på portens fysiska volym enbart eller är det svårare än så?

Det är svårare än så men inte mycket svårare. Man måste räkna på portarea resp längd. Du kan använda samma formel som för en rund port om slitsöppningen inte får för extrema dimensioner.

[Svante]

Ja, hur gör man?
Jag ska bygga basmoduler av mina fynda-basar och 43 liter med en port på 68mm dia x 440 mm längd förefaller bli bra enligt andras uträkningar.
440mm rörlängd blir knepigt att få plats med i lådan...

Tänkte då på slitsport, den kan ju dessutom agera förstärkning.
Men hur räkna om?
Det är väl inte så enkelt att portvolymen ska vara den samma?

Tvärsnittsytan ska vara samma och längden ska vara samma.

På ett ungefär i alla fall, det som skiljer är ändkorrektionen och att en extremt platt port får en aningen högre akustisk massa. De två effekterna motverkar varandra, men tar inte nödvändigtvis ut varandra.

[Frodrak]

Tvärsnittsyta, är det svårt att räkna ut?
Jag och Matte är inte de bästa av kompisar så att säga...

Är "tvärsnittsyta" detsamma som "portarea"?



Edit: tillagd undring.

[Naqref]

Portarea rund port a=d²*pi/4
Portarea rektangulär port a=b*h

a=area
d=diameter på rund port
b=bredd på slitsportsöppning
h=höjd på slitsportsöppning

[Naqref]

Är "tvärsnittsyta" detsamma som "portarea"?

Jepps.

[Frodrak]

Tack och bock.

men, då är det ju portens volym som gäller?
Nåjo, då är det ju inte så svårräknat iaf
Såg framför mig (för mig) jätteknepiga formler med cosinus och annat jag aldrig fått/behövt lära mig.

Kan alltså andas ut..

Portarea rund port a=d²*pi/4,
är det samma formel som pi*radien*radien?

Mycket frågor blir det...
Grejen är så här: tänkte helt enkelt rippa måtten på V8:s lådor, för det blir lagom, förutom porttrasslet dårå...
Men det förefaller ju som om det skulle kunna gå att jobba sig runt

[IngOehman]

Nej, det är INTE portens volym det gäller. Tvärtom, nästan.

(Se nedan.)

Kan man räkna på portens fysiska volym enbart eller är det svårare än så?

Det är svårare än så men inte mycket svårare. Man måste räkna på portarea resp längd. Du kan använda samma formel som för en rund port om slitsöppningen inte får för extrema dimensioner.

Ja, hur gör man?
Jag ska bygga basmoduler av mina fynda-basar och 43 liter med en port på 68mm dia x 440 mm längd förefaller bli bra enligt andras uträkningar.
440mm rörlängd blir knepigt att få plats med i lådan...

Tänkte då på slitsport, den kan ju dessutom agera förstärkning.
Men hur räkna om?
Det är väl inte så enkelt att portvolymen ska vara den samma?

Tvärsnittsytan ska vara samma och längden ska vara samma.

På ett ungefär i alla fall, det som skiljer är ändkorrektionen och att en extremt platt port får en aningen högre akustisk massa. De två effekterna motverkar varandra, men tar inte nödvändigtvis ut varandra.

Njae, liksom...

Slitsportar måste alltid vara längre än runda, om man vill ha samma
tvärsnittsarea, vilket man å andra sidan kanske* inte behöver (vilket
dock är en annan fråga).

Men den STORA skillnaden är att det inte duger att räkna på slits-
portar, eftersom ungefär rätt inte är tillräckligt bra (förmodar jag att
du tycker). Så man bör räkna med att bygga att ental prototyper om
det skall blir perfekt. I varje fall om man är det minsta osäker på hur
fysiken som omger de slitsade portarna beter sig.

Därför har den runda porten en erorm fördel - den är mycket lättare
att experimentera med dem, utan att man behöver bygga en massa
prototyplådor.

Frågan jag ställer mig är dock - vad är det som gör att du tycker att
du får plats med en slipsport med inte en rund?


Om du utgår ifrån att det kan vara så att samma portvolym ger sam-
ma resultat (vilket kan utläsas från din fråga) så förstår jag att du
trott att slitsporten kan ha en poäng.

Men så är det inte, snarare tvärtom faktiskt. Volymen förändrar sig
nästan kvadratiskt när man vill ändra arean linjärt, så volymen är syn-
nerligen ekvations-instabil.

Det är den som ändrar sig mest av alla parametrar när man ruckar på
en annan (och vill att resultatet skall bli rätt).

- - - - -

Kanske är det en slavbas du behöver dra till med?

För runda portar finns även 90-gradersböjar, som man kan leka med.


Vh, iö

- - - - -

*Slitsportar har typiskt högre linjära förluster, men - de bjuder å andra
sidan på mera headroom för vortex-olinjäriteter. Labbar man med en
massa andra egenskaper i konstruktionen (eller räknar om dem) så kan
man åstadkomma ett likvärdigt resultat som med en rund port, men det
blir inte så av sig själv.

Räddningen kan vara att behärska problemet fullständigt, eller att inte
ha för höga krav. Båda fungerar lika bra.

[Naqref]

Tack och bock.

men, då är det ju portens volym som gäller?

Naaaaaaaaaaaeeeeeeejjj!!!!

Du måste hålla isär portarea och portlängd.

Det är nämligen inte ett linjärt förhållande mellan längd, area och volym. För en given port och resonans så om du fördubblar du arean så måste längden på röret bli dubbelt så långt. Volymen i röret blir då 4ggr så stor. Lite ointuitivt men så är det.

Portarea rund port a=d²*pi/4,
är det samma formel som pi*radien*radien?

Jess.

[RogerGustavsson]

Portarea rund port a=d²*pi/4,
är det samma formel som pi*radien*radien?

Jess.

Har aldrig sett den "långa" versionen av formeln förrut. Är det någon finess med att skriva den så? pi gånger radien i kvadrat är det jag fick lära mig i skolan.

[Nattlorden]

Finessen är att ha samma mått som grund i både omkrets och areaformlerna för att minska risken att välja fel. Sen kan man ju själv välja vilket mått som är det vettigaste.... själv tycker jag diameter är lättast att mäta.

[paa]

Portarea rund port a=d²*pi/4,
är det samma formel som pi*radien*radien?

Jess.

Har aldrig sett den "långa" versionen av formeln förrut. Är det någon finess med att skriva den så? pi gånger radien i kvadrat är det jag fick lära mig i skolan.

Fördelen med diametern är att den är så mycket lättare att mäta, med skjutmått t.ex. Man köper ju inte ett rör efter radiemått heller, utan det är ju diametrn som gäller. Så det är ju smidigt när man ställer upp formeln när man lättare ser vad måttet representerar.
Ungefär så.

Annars är det förstås som Ingvar säger att man måste bygga prototyper och testa avstämningen så att den blir som man tänkt. Samt att testa att frekvensgång mm blir som man tänkt, när avstämningsfrekvensen blivit som man tänkt. osv.
Högtalare blir aldrig färdiga om de ska vara fulländade, kan man nog säga.

[Naqref]

Precis. Det är vettigare att utgå ifrån diametern rent praktiskt.

Formeln är densamma vilket man inser om man byter ut d i "min" formel mot (2*r).

a=(2*r)²*pi/4=

=4*r²*pi/4=

=r²*pi

[Frodrak]

Okidok, dåskavise.

Jag kan absolut inte räkna som jag trodde, dvs jobba med samma portvolym. Check.

längden på slits porten blir lika lång, givet att jag inte ändrar portarean.
check.

Inget i världen är så lätt som man tror. Check

Då den sista frågan: Är slitsporten mindre känslig för att vikas 90 grader?
Kan det alltså vara lättare för mig att bygga med slits lik förbenat?

Stort tack för ert tålamod.

[paa]

Slitsporten är kanske mindre känslig för att böjas med ett skarpt veck, men det ska man ju helst inte göra, utan det kan vara bättre att gå på en något lite mindre portarea vilket ger mycket mindre förluster än vad ett skarpt veck ger. Mindre portarea ger kortare port men det måste också räknas om helt. Men det finns väl massor med olika formler och dataprogram som räknar ut portlängder?
Det finns ju mjuka böjar till runda portar som annars torde ge mindre förlust än ett skarpt veck på en slitsport.

[Frodrak]

fasen...

Krångel* blir det oavsett alltså...

Jaja, bara att ta tag i det då.....








*Massa beräkningar...

[Frodrak]

Äsch, jag kör på 43 lit,22 Hz, med 50% isotermisering.
Får då istället en port på 68*377.
Då får det plats och simmen ser fin ut iaf i tråden om fyndabasarna

Stort tack för all hjälp

[Svante]

En sak som jag har funderat över, men inte undersökt är om man kan hantera böjning av rör (eller slitsar) genom att göra tvärsnittsarean en aning större i böjen. I böjen riskerar man ju att sätta igång virvelbildning och kan man då få ner lufthastigheten där så borde risken vara mindre.

En slitsport skulle enkelt kunna förses med en sån bula ungefär så här:

Kod: Markera allt

+------------------------+
|                        |
|                        |
|                        |
|                        |
|                        |
|                        |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                     /  |
|                    /   |
+--------------------    |
                         |
+------------------------+

Det borde få ner hastigheten i böjen.

[fonzeka]

Men vad händer med avstämningen om man gör en bula mitt i så där?

[IngOehman]

Det gör inte beräkningarna signifikant svårare (om man redan från
början hanterar de distribuerade parametrarna i porten med en lagom
högupplöst diskretisering). Det är bara att skikta, integrera arean över
hela längden, transformera varje skikt kvadratiskt mot kon-arean, och
till sist summera alla skikts akustiska massor.

Kakbit!

(Men det kan kanske verka komplicerat för den som föredrar färdiga
tumregelförenklade formler för avstämningen?)

En sak som jag har funderat över, men inte undersökt är om man kan hantera böjning av rör (eller slitsar) genom att göra tvärsnittsarean en aning större i böjen. I böjen riskerar man ju att sätta igång virvelbildning och kan man då få ner lufthastigheten där så borde risken vara mindre.

En slitsport skulle enkelt kunna förses med en sån bula ungefär så här:

Kod: Markera allt

+------------------------+
|                        |
|                        |
|                        |
|                        |
|                        |
|                        |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                      | |
|                     /  |
|                    /   |
+--------------------    |
                         |
+------------------------+

Det borde få ner hastigheten i böjen.

Det funkar inget vidare, eftersom (de kaotiska) virvelfenomenen
snarare exiteras av diskuntinuiteterna.

En spaltport med två 45-graders veck och så konstant area som
möjligt är därför bättre, typ såhär:

Kod: Markera allt

+------------------------+
|                        |
|                        |
|                        |
|                        |
|                        |
|                        |
|                     |  |
|                     |  |
|                     |  |
|                     |  |
|                     |  |
|                     |  |
|                     |  |
|                     |  |
|                     |  |
|                    /   |
|                  /    /|
+-----------------    /  |
                    /    |
+------------------------+

Men det är ändå inte alldeles bra, och för det mest är det bättre att
minska arean och korta den, men det beror förstås på hur mycket det
behöver göras. Det finns definitivt fall då dubbelvecken är den bättre
lösningen. Men det brukar kräva extra area, och värre orgelpipsreso-
nanser, för att inte säga mycket mera förlorad lådvolym.

- - - - -

Men - använder man rund port blir det lättare, för då finns det ju en
massa mjukt rundade delar att tillgå, och förlusterna blir minimala!

Och igen - det gör även att man ju kan finjustera (det som beräknings-
onoggrannheten inte medgivit perfekt träff med avseende på) på den
färdigbyggda lådan. En inte minst viktig faktor för amatörbyggare som
kanske vill slippa bygga många prototyper.


Vh, iö

[boom]

Äsch, jag kör på 43 lit,22 Hz, med 50% isotermisering.
Får då istället en port på 68*377.
Då får det plats och simmen ser fin ut iaf i tråden om fyndabasarna

Stort tack för all hjälp

Varför så låg avstämning och så mycket isotermering som 50% dom kommer att kvävas av sin egen isotermering.

[IngOehman]

Okidok, dåskavise.

Jag kan absolut inte räkna som jag trodde, dvs jobba med samma portvolym. Check.

Rätt.

längden på slits porten blir lika lång, givet att jag inte ändrar portarean.
check.

Fel! Läs mitt första inlägg igen.

Inget i världen är så lätt som man tror. Check

Det där får du en stjärna i kanten för!

(Särskilt om du byter "lätt" mot "enkelt" (=okomplicerat).)

Trots att det är den första lektionen som alla borde lära sig, så är det
påfallande många som lär sig just den sist, eller aldrig.

Då den sista frågan: Är slitsporten mindre känslig för att vikas 90 grader?
Kan det alltså vara lättare för mig att bygga med slits lik förbenat?

Stort tack för ert tålamod.

Njae... Det där är faktiskt inte så lätt att svara på, eftersom en "90-
gradersböj" för runda plaströr (om man använder en köpbar del) kan
se ut på minst två sätt, men de är aldrig helt skarpa.

Det brukar finnas de som har skarpt innerhörn (som man bör runda om
man väljer en sådan krök) men med stort mjukt ytter"hörn".

Och så finns det sådana krökar som är lite större och som har mjuka
hörn båda i inner och ytterkurvan. De är överlägset bäst! Och faktiskt
är de så bra att de knappt uppvisar några svagheter jämfört med en
helt rak rund port!


Vh, iö

[niclas]

Gäller samma principer för en triangulär basreflexport som för
en kvadratisk slits?
Eller tillkommer det ytterligare komplikationer?
Eller tillkommer det fördelar?

[Svante]

...

Det borde få ner hastigheten i böjen.

Det funkar inget vidare, eftersom (de kaotiska) virvelfenomenen
snarare exiteras av diskuntinuiteterna.

Nja, nu hade jag förstås inte tänkt skarpa hörn, det var mest ASCII-grafiken som gjorde att det blev så. Jag hade nog tänkt mig en böjd plywoodskiva eller plåt inne i hörnet. Eventuellt på båda sidor. Men tanken var alltså att där man böjer röret/slitsen så kan man öka arean för att kompensera för den ökade turbulensrisken i böjen.

Sen undrar jag om inte bulan på mitten faktiskt kan undertrycka pipresonanserna, eller flytta dem uppåt i frekvens. Hmm.

[Frodrak]

@ iö:
Jag har fått för mig att det är av ondo med böjar på rör, och trodde, som du förefaller ha förstått, att slitsporten skulle vara mindre känslig därvidlag.
Dessutom hade jag ju, som bör ha framgått, fått för mig att det var portens volym som "gav" avstämningen.

Så alltså, om det är ok med en "vinkling" av portröret, finns inga problem kvar Då kan jag bygga som jag tänkte från början.

@alla:
Stort tack för all hjälp.
Gott att ni haft tålamod med mig fast jag missat att läsa igenom alla svar fullt ut.

Förresten, Svante och iö: kör gärna vidare diskursen angående "böjar i slitsport", det var intressant.

edit, svatlef

[niklas]

Ja, hur gör man?
Jag ska bygga basmoduler av mina fynda-basar och 43 liter med en port på 68mm dia x 440 mm längd förefaller bli bra enligt andras uträkningar.
440mm rörlängd blir knepigt att få plats med i lådan...

Om det är den där "mjuka" fynda-tian så behöver den minst 27x27 cm för att monteras. Det kan du ha som bredd på lådan och sedan öka höjden för att få plats med porten ovanför (eller nedanför). Så utgick jag ifrån och räknade bort den volym som elementet och porten stjäl i lådan (gjorde den djupare) och fick ett innermått (djup) på 52 cm har jag för mig. Där får en port på 44 cm plats ju...

Jag har inte de exakta måtten i huvudet för hur lådan skulle bli, men jag kan försöka rota fram dem om du är intresserad.

[niklas]

Äsch, jag kör på 43 lit,22 Hz, med 50% isotermisering.
Får då istället en port på 68*377.
Då får det plats och simmen ser fin ut iaf i tråden om fyndabasarna

Stort tack för all hjälp

Varför så låg avstämning och så mycket isotermering som 50% dom kommer att kvävas av sin egen isotermering.

Vad stämde du av dina lådor till? Har för mig 22-23 Hz blev snyggt med default roomgain i Basta!. Kanske inte alla som kan räkna med så mycket roomgain dock.