Eftersom jag vill respektera en vän på forumet tar jag frågan i en egen tråd.
Enligt en del på detta forum är transparens något att betrakta som eftersträvansvärt och det låter i teorin jättebra men i praktiken sådär på grund av vissa tekniska aspekter.
Dessa personer anser att elektronik som inte färgar nått är perfekt vilket leder till en frågeställning eftersom att vi ofta pratar i termer om att nått kan vara bättre eller sämre än. Det förutsätter en referens, en norm man mäter mot. Om denn är transpares är det så att transparens är enda kravet på att nått är bra och en sak kan ju per definition inte bli mer eller mindre transparet utan det är eller inte.
-Vi kunde inte detektera denna maskin och anser den transparent.
-Denna maskin var transparentare och anses bättre vi kunde verkligen itne detektera denna
Så enligt min tid här kan jag anta att den perfekta stereon består av
Pioneer dv668
Sentec SC9
Nad 208
EKK
Ino pi60s med eventuellt moduler
Efter som ovan nämnda är ansett som perfekta hur kan nått bli bättre och vi kan då anta att detta är den perfekta stereon??
Eller finns det graderingar av transparens?
Hur skall vi bedöma nya utsagor Bryston eller Denon 2105 är de bara likställda eller mer transparent. jag tycker att det finns någon slags luckor och lite cirkelresonemang runt detta.
minst sagt förvirrande speciellt eftersom man ibland för känslan att transparensivrarna uppgraderar och byter saker i samma takt om andra men inom de transparenta sakern. man byter till Bryston eller andra INo för att få bättre men hur var det bättre? Ja ni fattar
är det inte fler än jag som anser detta rörigt?
