Sladd skrev:Jag noterar att Ingvar Öhman inte svarat på någon av mina frågor om hur det förhåller sig med branschdefinitioner, vem som är emot konsumenten och hur det förhåller sig med Ö:s egen roll på dubbla stolar.
Har jag ställt frågorna på ett felaktigt sätt?
Nejdå, det tror jag inte. Jag har bara varit borta på jobb (i mitt yrke som akustiker är man ibland borta dagar i streck när uppdragen inte är i granntrakten). De senaste dagarna har jag varit runt oh kört säkert 100 mil sammanlagt, fast jag inte varit längre bort än 12 mil som längst. Jag har förvisso sovit hemma, men inte haft datamanicken igång.
Om de är så oklart ställda att de inte går att svara på så kan jag omformulera dem eller rentav konkretisera dem. Men vi struntar i de som vill tolka ÅT Öhman denna gång.
Man skulle kunna tolka din fråga dock som innehållande massor av vilja att tolka åt mig.
Men på ett hyggligt sätt, så det är helt ok - du höll ju öppet att det kunde vara på ett annat sätt. Det tackar jag för, även om dina citat var ganska "selektiva".
När man som jag inte vill leverera färdigkokta förenklingar, kan det man skriver komma att innehålla rätt vitt skilda perspektiv, för så komplext är ju verkligheten. Den innehåller både en massa bra och en massa dåligt. Blandar man verklighetens svart och vitt blir det inte grått när man blandar det, utan det är fortfarande svart
& vitt, fast om vartanant. Citerar man bara det vita (det onda) förstör man bildens balans.
(Återkommer senare i detta svar med mera om eventuella dubbla stolar.)
Att citera bara snett valda delar kan bli väldigt vinklat. Jag har ju skrivit ALLT det jag skrivit, inget bör tolkas utan helheten, eftersom inte skrev utan helheten.
Vill också återigen poängtera att jag inte är "ute efter" Ö. men känner att Ö är "ute efter" bl a mig och mina branschkamrater genom sina skrivningar i denna tråd.
Det tror jag på, och jag tackar för att du inte är emot mig (även om jag minns tiden då du var det, och är glad att den är över).
Kan tillägga att jag verkligen inte är emot dig Ingemar (Sladd), och egentligen är jag inte heller mot branschen, men jag är emot ganska många av branshens tilltag. Att beskriva "vad man är emot" blir dock lite konstigt, för det finns ju inget egenvärde att vara emot saker alls. Jag kan nog därför inte definiera mig som varande mot något, annat än som konsekvens av att vara "för konsumenten".
I många fall blir det tyvärr samma sak som att vara mot branschen eftersom det inte är ovanligt att branschen agerar mot konsumentens intressen, vilket är något som jag förstås beklagar mycket.
Samtidigt vet jag ju att det är skillnad på butiker och butiker. Man skall aldrig dra alla över samma kam.
Hifi's trevliga natur gör ju att "passion för ämnet" snarare än bara mammon har drivit många positiva entusiaster in i branschen, och därför finns det gott om trevliga och välmenande människor i många hifi-butiker. Kunskapsnivån är dock på tok för låg på de flesta ställen, så ibland räcker inte välvilja heller. Dogmer och rent lurendrejeri sprids ibland av även ytterst välmenande människor. Det tycker jag är väldigt synd, även om de inte vill någon något ont.
Dags i mina ögon att bli tydlig, sålla bra från dåligt, vem har dessa åsikter och i vilket syfte marknadsförs de, vem är avsändare, chefsideologen för LTS eller företagaren InoAudio?
Frågan är väl kanske en aning ledande, men jag tror jag förstår vad du frågar efter.
Det är i huvudsak chefsideologen för LTS, eftersom LTS som förening varit inblandad i dessa resonemang. Men jag är ju samma person alltid, som chefsideolog har man ju ansvaret att skapa en ideologi, och är den ärlig så blir den ju ideologens egen syn.
Kommer inte ihåg exakt hur ditt inläggs ursprungsfråga såg ut (skulle kanske ha citerat det istället, så hade jag kanske kunna svara bättre...
) men jag tror du ville ha klarhet i om jag var en del av branschen (du får gärna fråga mera om mitt svar inte blir tillräckligt bra).
Jag förstår att du undrar, för jag vet inte riktigt svaret själv.
Högtalandet är ju en oplanerad spin off-effekt från en teknisk ljudkälla jag tog fram för den institution för hörselstudier jag startade i slutet av 70-talet. Det har aldrig varit något jag velat håll på med, och heller inget som jag någonsin levt på. Bara en oönskad fritidsslukande "hobbyverksamhet", som finns till primärt för att jag är för dålig på att säga nej (fast jag har blivit bättre på det. Idag har jag visar jag högtalarna i snitt bara en gång per månad, och bara på tidsbeställning). Mera tidsslukande har mitt engagemang i LTS varit, det är ju idéellt arbete men det blir lätt en hel heltid i arbetsmängd när man sitter och sliter med att hitta på saker att skriva om i MoLt.
Jag har under de senaste 22 åren levt på att konstruera elektronik på heltid åt ett mätinstrumentföretag.
Så nej, jag har verkligen aldrig känt mig som en del av hifi-branschen, även om mina högtalare en kort period för många år sedan såldes av ljudmakaren och en ungefär lika kort period av skandinavisk hifi (sammanlagt några månader av de dryga 30 år som jag pysslat med högtalandet). Inte på mitt initiativ i något av fallen kan tilläggas. Båda bekantskaperna var mycket trevliga, men de visade även att det fanns sidor (hänsyn att ta) som jag inte hade haft en aning om.
Och många andra kontakter jag haft med branschen (många som konsulterat mig i skilda frågor arbetar ju inom branschen, och har varit väldigt förtroliga ibland (även utan hjälp av ond saft
)) har lärt mig hur viktigt det är att minnas att "konsumentens väl" i branschens ögon inte är första prioritet alltid...
Så min uppfatting är att branschen (i sin helhet - tillverkare, butiker och tidskrifter) inte agerar optimalt för köparen. Även om just butikerna ibland bättre än internethandeln. I varje fall på vissa sätt, främst för att de gör att man kan få pilla på sakerna innan man köer dem, och att de finns där om/när något går snett med apparaten man köpt och man som konsument behöver hjälp.
Jag känner även till flera exempel på när kunder och butiker etablerar en relation som gör att saker fungerar mycket bättre än normalt, och som jag sagt tidigare, det är skillnad på butiker och butiker - vissa är tvivelsutan mycket bra.
(Jag hoppas ingen uppfattat att jag kritiserat någon specifik butik. Det har jag inte, jag tycker inte om att recensera
något, vare sig butiker eller hifi-produkter, som fortfarande är aktivt. Såvitt jag vet har jag inte kritiserat varken någon specifik aktuell apparat eller någon specifik aktiv butik, någonsin här på faktiskt.)
Hursomhelst, när det gäller hifi-apparatur har jag alltid känt mig primärt som en konsument - en som häpnat över mycket av det jag sett från hifi-branschen.
Om jag själv skall köpa något vill jag exempelvis att konstruktörerna (jag förutsätter kompetens) och inte någon marknadsexpert (förblindad av marketing windows och företagets ekonomiska expansion) har bestämt hur apparaterna skall prestera, och jag vill kommunicera med konstruktörerna och inte med säljare.
Fick jag drömma skulle branschen bestå av företag med (musikåtergivnings-)visionärer i ledningen och inte ekonomer och marknadsförare, och konsumentinformation skulle formuleras av konstruktörer, och butikspersonal skulle sätta en ära i att
inte agera säljare, utan istället förmedla fakta och demonstrera produkterna. Därefter låta kunden själv fatta beslut. Alltså verka som superexpediter!
Men åter till frågan - är jag en del av branschen?
Sedan en tid tillbaka är mitt yrke att jobba som akustik-konsult. Jag jobbar bara med "välljudsakustik", alltså inte med buller och ljudisolation och liknande. Däremot med t ex kontrollrumsakustik för inspelningsstudior, med hemmabiografer och musiklyssningrum. Alltså både för företag och för privatpersoner. Är detta en del av hifi-branschen?
Kanske är det det. Jag vet inte.
Jag försöker ju "vara till hjälp", men som konsult är det ju ohjälpligt att man tjänar pengar för den otlånade tiden. Jag har ju för det mesta just inga andra utgifter än mätutrustning och bil, så en stor del av det jag taxerar är pengar till mig. Så kanske är jag en del av branschen? Men jag säljer inte apparater där jag kan vilja prioritera den med mest avanse, eller den som bränner mera i lagret, och jag följer inga trender, för ingen kommer ändå till mig för att få trendiga råd.
Att ge dåliga råd ger dessutom inte bättre vinst än att ge bra råd, så även om jag inte ens vore intresserad av att göra någon glad skulle jag förstås ändå satsa på att ge goda råd. Jag har dessutom så mycket jobb att jag kan vara så kompromisslös att jag hoppar av från jobb när jag märker att beställarens anspråk är så mycket lägre än mina egna, att min insats är meningslös.
Det är nog bäst att var och en själv avgör om jag är en del av branschen. Jag tror inte jag är en del av den vanliga branschen i varje fall. Den fungerar inte alls som jag gör.
No offence. Men nu är det otydligt.
mvh .
Hoppas det är tydligare nu.
En sak vill jag förtydliga: Jag är väldigt mycket FÖR hifi-butikerna i Sverige. För konsumentens (mest min egen) skull är jag det. Men egentligen inte för butikernas egen skull. Men om butikerna är bra för kunderna kan det kanske vara detsamma?
En sak är ju säker, butikernas väl är en förutsättning för deras kvarlevnad, och kvarlevnaden är en förutsättning för butiksköp. Jag gillar att köpa i butik.
Jag skulle helst se att det fanns många flera butiker som hifi-consult (eftersom det är du som frågar) så att mera avancerad hifi-apparatur framstod som "normalare" för den oskyldiga konsumenten.
Jag tror ju att folk i gemen har en tendens att vilja "vara normala", och när man inte vet vad ett "normalt hifi-inköp" är, så tittar man på vad alla andra köper för något. Går man in på on/off eller siba eller liknande och tittar sig runt, så är det lätt att få intrycket att det är normalt att köpa en extremt illaljudande liten silverfärgad plastanläggning, så då köper de en sådan de också.
Skulle det finnas tio gånger så många riktiga hifi-butiker med bättre apparatur så skulle detta framstå som om detta vore normen, och folk som inte orkar sätta sig in, skulle finna det naturligare att satsa på bättre apparater. Det skulle gynna välljudet, och det skulle dessutom motverka skivbranschens nonsensargumenternade om "anpassning till enkel utrustning".
Vh, iö
PS. Det var inte min mening att förolämpa någon med min kommentar om facket. Ber om ursäkt.
Jag spann vidare på en inlägg som redan var lagt. Min uppfattning är att fackföreningsrörelsen (i synnerhet under första halvan av 1900-talet) varit oerhört viktig för att nå fram till vårt rimligt jämnlika samhälle. Lika viktigt är det att liknande utveckling sker på de ställen av världen som ligger 50 - 100 år efter oss idag. Kanske är facket roll här i Sverige idag inte lika självklar, och kanske behöver idéerna moderniseras?
Men strunta gärna i min uppfattning däridlag. Jag är nog i grunden alltför anarkistisk för att kunna tas på allvar i sådana här frågor. Jag när ju (den antagligen närmast löjligt utopiska) drömmen att människan till sin natur är så empatisk och kärleksfull att godhet, frihet och rättvisa kommer att vinna när individen blir helt fri (befrias från regler och förordningar så att moraluppfattningen måste väckas till liv). Är därför inte positivt inställd till
någon makt, vare sig ekonomisk, politisk, informations-, kriminell eller facklig makt.
Kort sagt ogillar jag alla maktutövning som innehåller idén att straffpotential är något bra. Tyvärr tycks nästan alla människor man pratar med vara för straff, utom jag.
Jag tror inte på något system som tror att det finns "kollektiva medvetanden", och därför håller kollektivet före individen, vilket betyder nazism, kommunism, fascism, socialism o s v, men jag har ändå största respekt för vissa människor, trots de sätt de valt att rubricerat sig som något av de nämnda. Exempelvis är Martin Luther King och Che Guevara två av mina största idoler.
Igen - ber om ursäkt om jag förolämpat någon med mitt yttrande om facket.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
En dylik intresseorganisation kräver naturligtvis att en hel del frågor gås igenom, men det viktiga är att behovet av en sådan organisation faktiskt uppmärksammats.
