Jag har byggt en ABX-box.
Det är en mycket intressant liten sak som har föregångare från sjuttiotalet. Då var de boxar med tre knappar - A, B och X - samt tre anslutningar - A, B och gemensam. Idén är enkel, när man trycker på A kopplas anslutning A till den gemensamma, när man trycker på B kopplas anslutning B till den gemensamma, och själva finessen är att när man trycker på X så kopplas slumpmässigt A eller B till den gemensamma.
Man kan alltså koppla en förstärkare till två par högtalare, eller två förstärkare till ett par högtalare, eller andra liknande konfigurationer. Poängen med det är att man kan göra blindtester på sig själv. Det behövs ingen försöksledare och om man gör det med flera närvarande så är det ingen som vet om X för ögonblicket är A eller B. Det ger bra vetenskaplighet åt blindtester.
Min ABX-box är en moderniserad variant. Den har reläer som styrs från ett program i laptopen via USB-port. Man kan om man vill genast se vad X är, men man kan också köra en serie lyssningar för att därefter få fram facit på skärmen. Man kan också ställa in saker som längden på pausen vid omkoppling från några millisekunder till flera sekunder, med mera.
Inspirationen fick jag genom att hitta
http://tom-morrow-land.com/tests/ampchall/index.htm där det berättas om en Richard Clark. Han häpnade (liksom jag) för tjugofem år sedan över att alla människor i hifi-kretsar har synpunkter på hur förstärkare låter, trots att han själv tyckte det var svårt att höra någon skillnad på förstärkare alls. I tio år hade han med sig en ABX-box på diverse hifi-enenemang och lät sammanlagt flera tusen människor jämföra vilka förstärkare de ville förutsatt vissa minimikrav - mycket lågt ställda. THD fick exempelvis vara vad som helst upp till 2%. Det är ruskigt mycket, så dåliga förstärkare finns nästan inte. Den som kunde höra skillnad i tolv jämförande lyssningar två gånger skulle vinna 10 000 dollar.
Ingen vann.
En annan sammanställning över blindtester med ABX-boxar finns på
http://home.provide.net/~djcarlst/abx.htm . Mycket beklämmande läsning.
Gångna helg lurade jag därför samman tre gamla kolleger som alla är eller har varit i ljudbranschen - studio, orkester, PA och/eller Hifi. Det var ganska lätt, de trodde att de främst skulle dricka öl, äta vildsvin, prata strunt och dricka genever, som vanligt. Alla är vana lyssnare med mycket erfarenhet av ljudutrustningar. Med mig var vi alltså fyra. Vi hade tillgång till ganska mycket prylar, monitorer från Genelec (30 000kr-klassen), OA116, OA51LE2, OA50, OD11 flera versioner mm. Bland förstärkare diverse gamla high-end, en ny NAD C375BEE (11 000kr) och några low-end. Det sämsta jag överhuvudtaget kunnat hitta är en T-Amp (800 kr). Alla uppmätta med RightMark Audio Analyzer och ett riktigt bra ljudkort, NAD mäter bättre än min mätutrustning (mindre än 0,05%THD, andra parametrar också extremt bra). T-Amp mäter däligt (0,3%THD och påtaglig intermodulation mm).
Vi började med ABX på några högtalare, det gick bra. Vi kunde lätt skilja diverse kombinationer av högtalare. Svårast var OA116 mot OA51LE2. Där blev resultaten person för person i serie om tolv tester 10-10-4-7. Sex rätt av tolv är ju rena slumpresultatet (kallat "schimpansresultatet"). Fem eller sju rätt är också schimpansnivå, fyra eller åtta rätt kan tyda på någon liten förmåga att höra skillnad men är troligen bara tur eller otur. Vid nio rätt börjar det bli intressant. Den som har nio rätt har antagligen hört någon antydan till skillnad, men det kan vara bara tur. Tio rätt är statistiskt signifikant, elva rätt betyder att saken är klar och tolv rätt är förstås helt solklart. Två av oss hade alltså kunnat skilja OA116 och OA51LE2, två av oss hade inte kunnat skilja dem åt. Alla andra kombinationer av högtalare (vi testade inte alla tänkbara) gav å andra sidan påtagligt resultat. Att identifiera högtalare, även mycket goda sådana, är fullt möjligt. Vi var mycket nöjda med att konstatera att vi inte var helt döva.
Nästa dag (nyktra, nyrakade och fina) kom det intressanta, förstärkarjämförelser: vi började med det sämsta mot det bästa - en NAD C375BEEE mot en T-Amp. Vi lyssnade in oss noga med olika slags musik, kalibrerade nivåerna noga och körde tolv lyssningar ganska länge med tre olika sorters musik. Resultatet: 7-8-5-8. Nära schimpansresultat alltså. Efter att ha analyserat resultatet såg vi att tre av oss haft bättre resultat på en viss låt (ett liveinspelat jazzstycke), därför körde vi en testserie till med bara den musiken. Resultatet blev 5-7-6-8. Nästan perfekt schimpansnivå. Därmed blev vi så förstämda att vi började dricka öl redan på förmiddagen och struntade i att göra fler tester.
Själv har jag kört lite enmans-ABX med bl a Kjell&Co:s hörlursförstärkare i 200-kronorsklassen mot en Denon som mäter mycket bra. Hörlursförstärkaren innehåller bara ett enda chip som kostar en femma och mäter ännu sämre än T-Amp, och jag har lyssnat i AKG K271-lurar utan att kunna identifiera dem.
Nu undrar man - alla självsäkra skribenter på diverse sajter, i hifi-tidningar och i forum (som detta), ingen nämnd ingen glömd, som påstår sig lätt kunna skilja olika förstärkare och säkert påstå vad som är bättre eller sämre, rent av mellan olika high-end-förstärkare - vilken grund har dessa påståenden? Skojar de? Är det bara tomt skryt? Använder de kanske Tarotkort?
Vi blev nu frestade att återuppliva Richard Clarks 10 000 dollarspris, fast kanske försiktigtvis i kronor istället. Jag ska fila lite till på mjukvaran till ABX-boxen och fundera lite till på eventuella regler. Högst 2% distorsion av alla typer vid lyssningsnivån, frihet från hörbart brum och brus, frekvensgång inom någon dB. Det är nog egentligen det enda som krävs. Då blir det alltså tillåtet att jämföra helt usla lågprisförstärkare med mycket dyra prestige-apparater. Vi kan rent av tänka oss att utbetala 10 000kr för en enda serie gissningar med tolv rätt (Clark krävde två). Vi är dock inte helt klara att definitivt utlova detta ännu, ska fundera lite till.
Visst vore det kul att exempelvis få ABX-testa vissa innehavare av vissa Hifi-butiker, vissa redaktörer på vissa websajter och vissa recensenter i vissa Hifi-tidningar...
Drev HiFi-butik med Sonabprodukter, byggde studio- och orkesterelektronik och gav ut vinylinspelningar i ett tidigare liv. Gillar modern konstmusik. Är sannolikt tondöv.