Dipolbas vs lådbas. Är detta ett relevant test eller ej?

[Laila]

Möjligt att de "kräver", men har de . . .

[Kronkan]

Mmm,

Nu var det väl inte höga ljudtryck och låga frekvenser länken handlade om.

Väl?

Näe, i det här fallet handlar det om temporal upplösning och det är något helt annat än nivå och undre gränsfrekvens. Innan jag klickade på länken så läste jag temporal och undrade om de skrivit rätt. Jag ser att de faktiskt har skrivit rätt och jag simulerade deras rum. Det är faktiskt en intressant mätning, men jag anser att man bör mäta och lyssna på många olika rumsplaceringar för att förstå mätningens relevans i förhållande till lyssning. Det är som jag ser det en mätning av rumspåverkan på det temporala skeendet i basen. Hur ter sig olika högtalarprinciper vid deras inbördes optimala placering. Är monopolen bättre då, eller?

De som har gjort testen har valt ut halvt omhalvt lämpliga punkter att placera högtalare och lyssnare d v s mik på. Rummet är heller inte representativt för alla små rum, vilket ju inget rum är.

Man kan snarast säga så här, om man verkligen vill leta fram de mest olämpliga platserna i ett rum och placera både högtalare och lyssnare i rumsmodernas så kallade nollställen så kan man i sådana fall troligtvis få fram taskiga mätresultat. Jag kan också säga att det med sådan placering inte går att spela med särdeles hög ljudnivå oavsett högtalarprincip men speciellt med en monopol om man placerar dessa i rummets noder d v s i nollställen.

De skulle ha kunnat göra mätningarna intressantare genom att växla högtalarplacering och mikplacering i sina mätningar för att välja platser med bästa fördelningen av rumsmoder. Då hade de kunnat få fram hur rummet påverkar olika högtalarprinciper på olika placeringar, under förutsättning att det skulle kunna gå att få fram entydiga resultat på så sätt vad gäller de temporala aspekten i basåtergivning. Ett annat sätt är att införa dämpning i basen eller basfällor för att ta reda på sådana åtgärders påverkan på temporala aspekter i basen.

Jag har inget emot deras mätning under förutsättning att de vill kolla mätmetodens relevans. Men de borde ha placerat högtalare och mikrofon på olika platser som är närmare antinoder för att se vilka skillnader det ger.

Om det skulle visa sig ge stora mätmässiga skillnader med deras mätmetodik beroende på vad man gör i rummet så har de ett intressant mätförfarande i sin hand.

Vem vet, jag kanske prover själv

MvH
Peter

Ett bra inlägg Peter, som belyser att de som skrivit webbsidan ju bara har mätt ett enda användarfall med två olika källtyper, vilket förstås inte kan beskriva ett generellt beteende hos eventuella fördelar med dipolbas.

Däremot håller jag inte med dig om när det gäller placering av högtalare i nodpunkter (m a p tryck) hos rumsresonanser. Där har ju monopolkälla och dipolkälla helt olika beteenden. T ex exciterar en dipol maxmalt rumsresonanserna om den placeras i en nodpunkt (m a p tryck) medans en likadant placerad monopol inte exiterar sådan rumsresonans överhuvudtaget. Sedan om det verkligen är en lämplig placering om man vill spela flera olika toner kan ju diskuteras .

Jag menar här att noder är nollställen map tryck och jag menar att monopoler på noder har nackdel i förhållande till dipoler d v s de har olika förutsättningar i nollställen. Det är detta jag försökte förmedla. Dessutom är en dipol ofta utsträckt i en riktning vilket medför att den får mindre problem vid noder d v s noder förekommer inte i en dimension på samma sätt som från en punktkälla och är dipolen utsträckt i två dimensioner så minskas betydelsen av noder i två dimensiner. Så har jag förstått det.

För mig är en rumsresonans en mod. En mod består av nollställe d v s nod samt pol d v s antinod. Det betyder att en monopol som placeras i en nod exciterar en mod. Nollstället betyder bara att det kan ses som två vågor som är i motfas just på det stället, men det är fortfarande en mod. Utifrån denna nomenklatur har jag skrivit mitt inlägg. Det kanske klargör vad jag menar. Tveka inte att fråga om något är oklart.

MvH
Peter

Peter, ditt resonemang saknar storheterna tryck och hastighet. Man kan inte resonera som du gör med enbart svängningsmoder (eller svängningsformer som man kan använda som mer äktsvenska). För att få en viss respons måste man excitera med någon form av källa också, vilken har avgörande betydelse om den är en monopol eller dipol i förhållande till tryckmaxima och hastighetsmaxima.

Det du benämner som "antinod" brukar vanligtvis betecknas som buk.
Jag förstår inte riktigt heller hur du använder begreppet pol för att beskriva svändningsmoder. En pol ger ju en viss respons om man tittar på absoultbeloppet av frekvenssvarsfunktioenen, men det är inte samma resonemang när man betraktar svängningmoder.

Det du benämner som "mod" brukar benämnas som svängningsmod eller sväningsform.

Begreppet "antinod" brukar nog inte användas på svenska. Däremot finns begreppet anitresonans, vilket kan ske mellan två andra resonanser som ger utsläckning i frekvenssvarsfunktionen. Men det är alltså en lite annan sak.

Du skrev:
"Det betyder att en monopol som placeras i en nod exciterar en mod."
Detta stämmer inte, då det är precis tvärtom. Monopoler som placeras i svängningsmodens buk exciteras. Men hastighetskällor som placeras i nod för tryck exciteras maximalt eftersom nod för tryck är buk för hastighet (alltså partikelhastighet har maximum vid nod för tryck. Hastighetsbuk skulle man kunna kalla det för).

Vad jag inte förstår är hur Johans inlägg relaterar till den ursprungliga frågeställningen. Istället för att börja angripa varandra kan man ju som trådskaperen försöka föklara varför man kommer till en speciell slutsats.

Alltså måste man väl börja med mono- respektive dipolens spridningskaraktäristiska och hur vad som händer energin efter sändingen. Om en sak kallas nod, mod eller buk är för mig fulltändigt irrelevant. Hoppas att vi kan återgå till att försöka förklara den ståndpunkt man har.

Jag har positoner mig som att monopoler sprider mera energi vid ett visst ljudtryck. Och att den sprider energin vidare än en monopol. Därmed uppstår det flera möjliga noder, buker eller moder eller vad ni vill kalla det.

Johan peka på vad i mätningen som pekar på att det är ett speciallfall. Så kan jag kanske utveckla mitt tänk.

[Strmbrg]

I princip alla medlemmar på detta forum kräver väl ett dedikerat rum för sin anläggning, så då är dein förklaring dålig..

Den är skitdålig!

Kanske att metodfokus och diverse "borden" styr valet av högtalare då?

[Nefilim]

En korkad, kanske, teknisk fråga. Om, jag placerar mina subbar, med nedåtriktat baselement i närheten, och nära dipolerna. Långt från högtalarnas bakvägg räknat.

Får jag "dipolbasar" då? Korkad fråga kanske??

[Johan_Lindroos]

En korkad, kanske, teknisk fråga. Om, jag placerar mina subbar, med nedåtriktat baselement i närheten, och nära dipolerna. Långt från högtalarnas bakvägg räknat.

Får jag "dipolbasar" då? Korkad fråga kanske??

Nej.

Frågan var inte korkad. Bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.

[Kronkan]

En korkad, kanske, teknisk fråga. Om, jag placerar mina subbar, med nedåtriktat baselement i närheten, och nära dipolerna. Långt från högtalarnas bakvägg räknat.

Får jag "dipolbasar" då? Korkad fråga kanske??

Du får lika lite dipolbas som jag har. Under delningsfrekvensen så blir det monopoler om elementen sitter i en låda.

[Nefilim]

En korkad, kanske, teknisk fråga. Om, jag placerar mina subbar, med nedåtriktat baselement i närheten, och nära dipolerna. Långt från högtalarnas bakvägg räknat.

Får jag "dipolbasar" då? Korkad fråga kanske??

Nej.

Frågan var inte korkad. Bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.

Jag tänker som så, att om en nedåtriktad sub som spelar ned i gplvet, bör ju uppföra sig som en dipol. Eller är jag helt ute och cyklar?

Den bör ju då spela åt "alla håll". Tycker jag.. Jag har två basar.

Eller..? Vad fan...

[Strmbrg]

"Dipolbas" innebär att man inte (försöker) exkludera bakåtljudet från membranet.

Typ.

[Johan_Lindroos]

Kronkan, både Peter och jag är helt överens om att mätningen är ett specialfall. Som du enkelt kan se har de endast använt sig av en position för ljudkällan och en position för mätpunkten. Dessutom har han endast använt sig av en enda mätsignal. Dessutom är det ett i övrigt rum utan angivna rumsakustiska storheter. Därför kan man inte dra några långtgående slutsatser utav olika typer av strålare såsom du har gjort.

[Nefilim]

En korkad, kanske, teknisk fråga. Om, jag placerar mina subbar, med nedåtriktat baselement i närheten, och nära dipolerna. Långt från högtalarnas bakvägg räknat.

Får jag "dipolbasar" då? Korkad fråga kanske??

Du får lika lite dipolbas som jag har. Under delningsfrekvensen så blir det monopoler om elementen sitter i en låda.

Och det innebär?

[Johan_Lindroos]

En korkad, kanske, teknisk fråga. Om, jag placerar mina subbar, med nedåtriktat baselement i närheten, och nära dipolerna. Långt från högtalarnas bakvägg räknat.

Får jag "dipolbasar" då? Korkad fråga kanske??

Nej.

Frågan var inte korkad. Bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.

Jag tänker som så, att om en nedåtriktad sub som spelar ned i gplvet, bör ju uppföra sig som en dipol. Eller är jag helt ute och cyklar?

Den bör ju då spela åt "alla håll". Tycker jag.. Jag har två basar.

Eller..? Vad fan...

Monopol:
Ljudvågen sprider sig i fas i alla riktningar förutom genom golvet.

En dipol strålar ljudet i ena fasläget på ena sidan av strålaren, men på andra sidan strålar den ut ljudet i motfas. Men om frekvensen är låg och man har liten baffel i förhållande till våglängden, blir det akustisk kortslutning, och dipolkällan blir väldigt ineffektiv på att stråla ljud.

[Johan_Lindroos]

Eftersom det uppenbarligen emellanåt föreligger diametralt mostatta sk sanningar i inläggen i den här tråden, så kanske det kan vara på sin plats att garnera inläggen med lite "...tror jag..." "...om jag fattat saken rätt..." ..."borde förhålla sig så att..." mm.

I övrigt:
Kör på krappar!

Visst kan man missförstå varandra och liknande. Men när det gäller fysikaliska resonemang är det olämpligt att förse varje mening med, "jag tycker", "jag tror", och liknande. Det skulle bli helt absurt. Anser jag.

[Nattlorden]

Jag tänker som så, att om en nedåtriktad sub som spelar ned i gplvet, bör ju uppföra sig som en dipol. Eller är jag helt ute och cyklar?

Den bör ju då spela åt "alla håll". Tycker jag.. Jag har två basar.

Eller..? Vad fan...

Börja med att klura på skillnaden mellan "dipol", "bipol" och "punktkälla"...

[Kronkan]

Kronkan, både Peter och jag är helt överens om att mätningen är ett specialfall. Som du enkelt kan se har de endast använt sig av en position för ljudkällan och en position för mätpunkten. Dessutom har han endast använt sig av en enda mätsignal. Dessutom är det ett i övrigt rum utan angivna rumsakustiska storheter. Därför kan man inte dra några långtgående slutsatser utav olika typer av strålare såsom du har gjort.

Nja vill jag nog svara Johan. Mätningarna är ju spåret av skillnaden mellan två högtalare och den specifika rumsakutstiken. Jag bedömmer utifrån min enkla utgångspunkt att skillnaden mellan mätningarna beror på skillnaden mellan spridningenoch inte beror på en olyckilg placering av mätpunkt eller på högtalarnas placering.

Men sanningen vet vi ju inte. Men finns det en enkel förklaring borde det gå att peka på mätningen.

[Strmbrg]

Eftersom det uppenbarligen emellanåt föreligger diametralt mostatta sk sanningar i inläggen i den här tråden, så kanske det kan vara på sin plats att garnera inläggen med lite "...tror jag..." "...om jag fattat saken rätt..." ..."borde förhålla sig så att..." mm.

I övrigt:
Kör på krappar!

Visst kan man missförstå varandra och liknande. Men när det gäller fysikaliska resonemang är det olämpligt att förse varje mening med, "jag tycker", "jag tror", och liknande. Det skulle bli helt absurt. Anser jag.

Visst!
Men eftersom olika personer åberopar diametralt skilda yrkanden såsom varande sanningar, så vet man ju - som vid sidan stående lekman - inte riktigt vad som är den sanna sanningen.

[Kronkan]

Jag tänker som så, att om en nedåtriktad sub som spelar ned i gplvet, bör ju uppföra sig som en dipol. Eller är jag helt ute och cyklar?

Den bör ju då spela åt "alla håll". Tycker jag.. Jag har två basar.

Eller..? Vad fan...

Börja med att klura på skillnaden mellan "dipol", "bipol" och "punktkälla"...

Har aldrig funderat på nedåtriktade subar. Men de bör ju motsvara en rundstrålande högtalare. I basområdet torde en sådan motsvara en monopol. Eller?

[Kraniet]

här är en lite intressant studie i ämnet ang vilken temporal störning vi klarar att höra. http://www.genelec-ht.com/documents/pub ... 16th_2.pdf

The main conclusion is that at typical listening levels and down to 100 Hz the modal decay time T60 is allowed to increase from about 0.3 seconds by 0.1 to 0.4 seconds, while at 50 Hz even decay times of up to two seconds do not make a noticeable difference.

Så frågan är hur stor roll just den aspekten spelar. Sen finns det ju annat som skiljer dipoler från monopoler. Kanske har det mer med frekvensgången och ifall frekvenkurvan vid lyssningsplats är mer eller mindre rak?

[Johan_Lindroos]

Kronkan, både Peter och jag är helt överens om att mätningen är ett specialfall. Som du enkelt kan se har de endast använt sig av en position för ljudkällan och en position för mätpunkten. Dessutom har han endast använt sig av en enda mätsignal. Dessutom är det ett i övrigt rum utan angivna rumsakustiska storheter. Därför kan man inte dra några långtgående slutsatser utav olika typer av strålare såsom du har gjort.

Nja vill jag nog svara Johan. Mätningarna är ju spåret av skillnaden mellan två högtalare och den specifika rumsakutstiken. Jag bedömmer utifrån min enkla utgångspunkt att skillnaden mellan mätningarna beror på skillnaden mellan spridningenoch inte beror på en olyckilg placering av mätpunkt eller på högtalarnas placering.

Men sanningen vet vi ju inte. Men finns det en enkel förklaring borde det gå att peka på mätningen.

Det krävs mycket mer studier för att kunna dra slutsatser än dem som gjorts. Han har ju bara mätt på tre stycken "bumpljud" med grundton 50 Hz vill jag minnas. På endast ett ställe och en mottagarpunkt. Du drar för långtgående slutsatser är vad jag vill återigen säga.

[markusA]

Är det inte alltid så? Genom att planera ett experiment på ett speciellt sätt så kan man påverka utfallet.
När ett experiment med påtagliga brister utförs av en känd aktör så börjar iaf jag att undra vad han/hon eg. är ute efter?

Rent ljudmässigt så tror jag inte det spelar något som helst roll då ljudkaraktäristiken är så olika mellan monopol och dipol. Antingen gillar man det ena soundet eller så gillar man det andra.

[Kronkan]

Kronkan, både Peter och jag är helt överens om att mätningen är ett specialfall. Som du enkelt kan se har de endast använt sig av en position för ljudkällan och en position för mätpunkten. Dessutom har han endast använt sig av en enda mätsignal. Dessutom är det ett i övrigt rum utan angivna rumsakustiska storheter. Därför kan man inte dra några långtgående slutsatser utav olika typer av strålare såsom du har gjort.

Nja vill jag nog svara Johan. Mätningarna är ju spåret av skillnaden mellan två högtalare och den specifika rumsakutstiken. Jag bedömmer utifrån min enkla utgångspunkt att skillnaden mellan mätningarna beror på skillnaden mellan spridningenoch inte beror på en olyckilg placering av mätpunkt eller på högtalarnas placering.

Men sanningen vet vi ju inte. Men finns det en enkel förklaring borde det gå att peka på mätningen.

Det krävs mycket mer studier för att kunna dra slutsatser än dem som gjorts. Han har ju bara mätt på tre stycken "bumpljud" med grundton 50 Hz vill jag minnas. På endast ett ställe och en mottagarpunkt. Du drar för långtgående slutsatser är vad jag vill återigen säga.

Du kan ha rätt i att jag drar långtgående slutsatser på en mätning. Men kan vara intressant att spekulera kring.

Om vi dock försöker beskriva skillnaderna och likheterna mellan mätningarna så finner jag:
- Strukturen i noder/moder/bukar verkar vara likadan
- Skillnader finns i hela det mäta området
- Monopolen åstadkommer något större fel i tid vilket gäller hela det mäta området.

Så tolkar jag mätningen. Redan här kan jag ju på grund av ovana att läsa sådana bilder.

Men nästa steg är väl att söka en eller flera förklaring. Vilka, en eller flera möjliga analyser kan du se?

[MagnusÖstberg]

Lägg bara inte några långtgående värderingar i den där mätningen.

Använd framförallt ALDRIG den som referrens i något sammanhang om ni vill framstå som trovärdiga.

Hur är det med det kritiska tänkandet?

[Johan_Lindroos]

Du kan ha rätt i att jag drar långtgående slutsatser på en mätning. Men kan vara intressant att spekulera kring.

Om vi dock försöker beskriva skillnaderna och likheterna mellan mätningarna så finner jag:
- Strukturen i noder/moder/bukar verkar vara likadan
- Skillnader finns i hela det mäta området
- Monopolen åstadkommer något större fel i tid vilket gäller hela det mäta området.

Så tolkar jag mätningen. Redan här kan jag ju på grund av ovana att läsa sådana bilder.

Men nästa steg är väl att söka en eller flera förklaring. Vilka, en eller flera möjliga analyser kan du se?

Jag har ingen som helst lust att spekulera i detta ämne. Jag förstår inte glädjen i att spekulera överhuvudtaget egentligen. Jag ser inte ens något som helst syfte att spekulera om någonting som rör fysik. Det är väl bättre att berätta om sådant man vet, eller att fråga saker (då kanske någoon annan vet svaret).

[Piotr]

Sen finns det ju annat som skiljer dipoler från monopoler. Kanske har det mer med frekvensgången och ifall frekvenkurvan vid lyssningsplats är mer eller mindre rak?

Goda tidsegenskaper och frekvenslinjäritet hänger ju typiskt ihop.


/Peter

[Kronkan]

Du kan ha rätt i att jag drar långtgående slutsatser på en mätning. Men kan vara intressant att spekulera kring.

Om vi dock försöker beskriva skillnaderna och likheterna mellan mätningarna så finner jag:
- Strukturen i noder/moder/bukar verkar vara likadan
- Skillnader finns i hela det mäta området
- Monopolen åstadkommer något större fel i tid vilket gäller hela det mäta området.

Så tolkar jag mätningen. Redan här kan jag ju på grund av ovana att läsa sådana bilder.

Men nästa steg är väl att söka en eller flera förklaring. Vilka, en eller flera möjliga analyser kan du se?

Jag har ingen som helst lust att spekulera i detta ämne. Jag förstår inte glädjen i att spekulera överhuvudtaget egentligen. Jag ser inte ens något som helst syfte att spekulera om någonting som rör fysik. Det är väl bättre att berätta om sådant man vet, eller att fråga saker (då kanske någoon annan vet svaret).

Jag frågade dig eftersom du självsäkert och entydig uttalar dig. Så jag antog att du hade någon något tänk. Sådant går ju att sakligt diskutera. Allstå hur olika högtalarprinciper fungerar akustisk. Eller anser du att det inte påverkar?

[Laila]

Såja pöjkar, 1+1 kan ju faktiskt blifa 3, som min
farfar brukade säga . . . .. hur nu gubben
tänkte . . .

[Johan_Lindroos]

Laila, du är en skön lirare!

[Johan_Lindroos]

Du kan ha rätt i att jag drar långtgående slutsatser på en mätning. Men kan vara intressant att spekulera kring.

Om vi dock försöker beskriva skillnaderna och likheterna mellan mätningarna så finner jag:
- Strukturen i noder/moder/bukar verkar vara likadan
- Skillnader finns i hela det mäta området
- Monopolen åstadkommer något större fel i tid vilket gäller hela det mäta området.

Så tolkar jag mätningen. Redan här kan jag ju på grund av ovana att läsa sådana bilder.

Men nästa steg är väl att söka en eller flera förklaring. Vilka, en eller flera möjliga analyser kan du se?

Jag har ingen som helst lust att spekulera i detta ämne. Jag förstår inte glädjen i att spekulera överhuvudtaget egentligen. Jag ser inte ens något som helst syfte att spekulera om någonting som rör fysik. Det är väl bättre att berätta om sådant man vet, eller att fråga saker (då kanske någoon annan vet svaret).

Jag frågade dig eftersom du självsäkert och entydig uttalar dig. Så jag antog att du hade någon något tänk. Sådant går ju att sakligt diskutera. Allstå hur olika högtalarprinciper fungerar akustisk. Eller anser du att det inte påverkar?

Nu blev det plötsligt så sent att jag måste gå å lägga mig. Kanske kan man tänka att i sinnet byta ut spekulera som du skrev, mot resonera eller diskutera istället?! Då blir det genast roligare att diskutera. Men jag behöver återkomma senare som sagt. Jag har en grej jag kan skriva.

[Johan_Lindroos]

Jag frågade dig eftersom du självsäkert och entydig uttalar dig. Så jag antog att du hade någon något tänk. Sådant går ju att sakligt diskutera. Allstå hur olika högtalarprinciper fungerar akustisk. Eller anser du att det inte påverkar?

Det jag noterat efter att ha lyssnat id de rum jag lyssnat i, har det förekommit en mängd olika högtalarprinciper. Ibland har jag mätt upp frekvensresponsen. För att förenkla resonemanget, tycker jag man kan dela upp högtalarsystem i en lågfrekvensdel och en del som handhar de högre frekvenserna.

När det gäller basområdet (lågfrekvensdelen), tycker jag att bägge strålartyperna ger ungefärlikardatde problem i basregistret, d v s en frekvensgång som varierar ungefär +/-10 dB mätte med långasamt svept sinuston. Dipolbashögtalare ger alltså ungefär likartade problem. Däremot har jag ej brytt mig om att studera olika strålartyper i samma rum. Jag har nog inte intresserat mig tillräckligt tror jag.

Ett bekymmer med dipolbassystem är att de behöver dimensioneras mycket större än motsvarande monopolbassystem av ineffektivitetsskäl. Direktiviteten är ju en annan (större) hos dipoler. Dock har jag aldrig träffat på någon som har mer än två dipolsubbar. Med monopolbasmoduler har jag däremot träffat på många som har väldigt många basmoduler i rummet. Då kommer de att tillsammans få en annan (oftast större) direktivitet än enbart två basmoduler ger. Detta verkar formodligen kuna realiseras eftersom de blir billigare än om man bygger dupolbassystem.

Däremot har jag märkt att OMman har ett lyssningsrum där man har en godportion basabsorption, så hjälper det mycket när det gäller att erhålla en god artikluerad och nyanserad basåtergivning. Tyvärr kräver sådana doningar enorm plats om de ska ha någopn avgörande effekt.

Komination med parametrisk EQ tycker jag kan vara en vettig mellanväg om man bara vill bygga om lite grann eller inte alls. Men då gärna i kombination med flera basmoduler än två. Dock, om man har många kan man behöva se upp, de behöver placeras noga, och att bara experimentera kan vara svårt, lite mätningar kan hjälpa en på traven.

Sådant här skulle man kunna skriva mycket om, men jag nöjer mig med detta, annars tycker jag inläggen blir för långa och då är det många som bara scrollar förbi. Vet ej om det var svar på din fråga, men det är lite vad jag hade i huvudet just för tillfället.

[Kronkan]

Jag frågade dig eftersom du självsäkert och entydig uttalar dig. Så jag antog att du hade någon något tänk. Sådant går ju att sakligt diskutera. Allstå hur olika högtalarprinciper fungerar akustisk. Eller anser du att det inte påverkar?

Det jag noterat efter att ha lyssnat id de rum jag lyssnat i, har det förekommit en mängd olika högtalarprinciper. Ibland har jag mätt upp frekvensresponsen. För att förenkla resonemanget, tycker jag man kan dela upp högtalarsystem i en lågfrekvensdel och en del som handhar de högre frekvenserna.

När det gäller basområdet (lågfrekvensdelen), tycker jag att bägge strålartyperna ger ungefärlikardatde problem i basregistret, d v s en frekvensgång som varierar ungefär +/-10 dB mätte med långasamt svept sinuston. Dipolbashögtalare ger alltså ungefär likartade problem. Däremot har jag ej brytt mig om att studera olika strålartyper i samma rum. Jag har nog inte intresserat mig tillräckligt tror jag.

Ett bekymmer med dipolbassystem är att de behöver dimensioneras mycket större än motsvarande monopolbassystem av ineffektivitetsskäl. Direktiviteten är ju en annan (större) hos dipoler. Dock har jag aldrig träffat på någon som har mer än två dipolsubbar. Med monopolbasmoduler har jag däremot träffat på många som har väldigt många basmoduler i rummet. Då kommer de att tillsammans få en annan (oftast större) direktivitet än enbart två basmoduler ger. Detta verkar formodligen kuna realiseras eftersom de blir billigare än om man bygger dupolbassystem.

Däremot har jag märkt att OMman har ett lyssningsrum där man har en godportion basabsorption, så hjälper det mycket när det gäller att erhålla en god artikluerad och nyanserad basåtergivning. Tyvärr kräver sådana doningar enorm plats om de ska ha någopn avgörande effekt.

Komination med parametrisk EQ tycker jag kan vara en vettig mellanväg om man bara vill bygga om lite grann eller inte alls. Men då gärna i kombination med flera basmoduler än två. Dock, om man har många kan man behöva se upp, de behöver placeras noga, och att bara experimentera kan vara svårt, lite mätningar kan hjälpa en på traven.

Sådant här skulle man kunna skriva mycket om, men jag nöjer mig med detta, annars tycker jag inläggen blir för långa och då är det många som bara scrollar förbi. Vet ej om det var svar på din fråga, men det är lite vad jag hade i huvudet just för tillfället.

Tack för vänligt och intressant svar. Tyvärr är jag just nu för svårt bunden av bristande tid. Arbete och så skall jag flytta för min mor. Ibland svårt att få pusslet att gå ihop. Popsnöret står också och rycker i mig och vill iväg.

[Harryup]

Jag frågade dig eftersom du självsäkert och entydig uttalar dig. Så jag antog att du hade någon något tänk. Sådant går ju att sakligt diskutera. Allstå hur olika högtalarprinciper fungerar akustisk. Eller anser du att det inte påverkar?

Det jag noterat efter att ha lyssnat id de rum jag lyssnat i, har det förekommit en mängd olika högtalarprinciper. Ibland har jag mätt upp frekvensresponsen. För att förenkla resonemanget, tycker jag man kan dela upp högtalarsystem i en lågfrekvensdel och en del som handhar de högre frekvenserna.

När det gäller basområdet (lågfrekvensdelen), tycker jag att bägge strålartyperna ger ungefärlikardatde problem i basregistret, d v s en frekvensgång som varierar ungefär +/-10 dB mätte med långasamt svept sinuston. Dipolbashögtalare ger alltså ungefär likartade problem. Däremot har jag ej brytt mig om att studera olika strålartyper i samma rum. Jag har nog inte intresserat mig tillräckligt tror jag.

Ett bekymmer med dipolbassystem är att de behöver dimensioneras mycket större än motsvarande monopolbassystem av ineffektivitetsskäl. Direktiviteten är ju en annan (större) hos dipoler. Dock har jag aldrig träffat på någon som har mer än två dipolsubbar. Med monopolbasmoduler har jag däremot träffat på många som har väldigt många basmoduler i rummet. Då kommer de att tillsammans få en annan (oftast större) direktivitet än enbart två basmoduler ger. Detta verkar formodligen kuna realiseras eftersom de blir billigare än om man bygger dupolbassystem.

Däremot har jag märkt att OMman har ett lyssningsrum där man har en godportion basabsorption, så hjälper det mycket när det gäller att erhålla en god artikluerad och nyanserad basåtergivning. Tyvärr kräver sådana doningar enorm plats om de ska ha någopn avgörande effekt.

Komination med parametrisk EQ tycker jag kan vara en vettig mellanväg om man bara vill bygga om lite grann eller inte alls. Men då gärna i kombination med flera basmoduler än två. Dock, om man har många kan man behöva se upp, de behöver placeras noga, och att bara experimentera kan vara svårt, lite mätningar kan hjälpa en på traven.

Sådant här skulle man kunna skriva mycket om, men jag nöjer mig med detta, annars tycker jag inläggen blir för långa och då är det många som bara scrollar förbi. Vet ej om det var svar på din fråga, men det är lite vad jag hade i huvudet just för tillfället.

Föredömligt inlägg, lagom långt, stringent och sakligt.
Fortsätt så, så kanske andra kan ta efter.

mvh/Harryup