IngOehman skrev:Ja, det tror jag. Och ja, pi60 begränsar så "mycket".
Mycket i förhållande till basstöden alltså.
Det är som så, att bs60 i lågfrekvensområdet kan skapa ungefär 11,6 dB
"mera ljud" än pi60, men för att förklara tydligare kan det vara en poäng
med att lämna den logaritmiska världen för ett ögonblick.
11,6 dB är då samma sak som 14,5 gånger mera ljudeffekt - men det kan
även beskrivas som 3,8 gånger större pumpvolym. Maximalt alltså om man
spelar på ett av systemen åt gången. Men har man dem inkopplade till-
sammans och spelar på en nivå under maxnivån, så kommer de att förhålla
sig till varandra med rätt så nära ett 1:1-förhållande.
(Skall man vara noga så pumpar faktiskt bs60 lite mera än pi60 gör, när de
arbetar tillsammans, men för att denna pedagogiska övning skall bli så lätt
som möjligt att hänga med i, så kan vi säga att de bidrar lika mycket.)
Då kan vi säga att pi60 maximalt bidrar med pumpvolymen "1", medan bs60
kan bidra med en pumpvolym om upp till "3,8".
Men eftersom de arbetar tillsammans så kommer man bara att kunna vrida
upp till den nivå där pi60 blir den begränsande faktorn, det vill säga till den
volym där pi60 pumpar volymen 1, och bs60 också pumpar volymen 1!
Summan blir volymen 2.
(För ett system (V + H kanal) blir det dock volymen förstås 4.)
Men en ensam bs60 (eller prof.X) kunde ju pumpa 3,8, och det är ju klart
mera.
För ett par, alltså prof.X-2 blir det 7,6. Och använder man prof.X-4 så blir
det 15,2.
Om vi tar och avslutar med att återgå till logaritmerad form, det vill säga
dB, och tar avstämp i vad pi60 klara (kallar det 0 dB) så får vi följande för-
hållanden:
pi60 ensamma = 0 dB
pi60 + bs60 = + 6 dB* (vilket både räcker och blir över för många)
prof.X-2 = + 11,6 dB
prof.X-4 = + 17,6 dB
*I verkligheten så blir pi60 + bs60 oftast ~+ 7 dB, men i det förenklade
och pedagogiska exemplet ovan så blir det bara + 6 dB
Men precis som du säger, man kan uppfatta pi60 + bs60 som ett system
som spelar med större kontroll och auktoritet än prof.X-2. Men det är ju
också en helt annan sak än förmågan att spela starkt.
Om man bara bryr sig om att spela starkt så skall man stapla alla basar
man vill använda på varandra i ett och samma hörn i rummet.
Min uppfattning är att ljudtrycksförmågan inte bör förväxlas med att vara
en kvalitetsparameter utan det är bara en kvantitetsparameter, och därför
så behöver den bara vara "tillräcklig". Och vad som är tillräckligt beror av
ens behov. För mina behov är mina pi60s utan varken basstöd eller några
basmoduler, i mer än nio fall av tio tillräckligt.
Menar dessutom att frågor om artikulation/auktoritet/renhet, på så många
sätt är mycket viktigare, eftersom otillräckligheter därvidlag ju drabbar ens
musiklyssning på ALLA lyssningsnivåer. Otillräckligt maxljudtryck däremot,
det drabbar ju bara just i de ögonblick då man hade velat ha mera.
Därför sätter jag kvalitetsparametrarna i första rummet - det vill säga jag
har hellre en anläggning som spelar bra vid lägre nivåer, än en som spelar
illa vid alla nivåer men som kan spela väldigt starkt.
Och jag kan väl även nämna att jag själv skulle klara mig mycket bra med
bara piP, och att jag kan även med stor behållning lyssnar på musik i piM!
Gör det just nu faktiskt.
Vh, iö
- - - - -
PS. Det kan dock nämnas att det i den praktiska verkligheten även oftast
finns en koppling mellan kvantitet och kvalitet - på grund av de ändliga
linjäriteterna. Men det är ju inte ett argument för att man inte skall hålla
isär vad som är vad.
Jo, jag menade naturligtvis "mycket" som i förhållande till vad basstöden är lapabla till själva.
Vilken lysande förklaring !
tack så mycket och då är jag med på att pX-2 är klart kraftfullare än pi60+bs60.
pi60s+bs60, hur ser förhållandet ut där då ?
pi60s kan ju spotta ur sig ytterligare några dB till i basen och det borde ju ge att man hamnar klart närmare pX-2 i ren ljudtryckskapacitet
men hur nära ?
