Den anläggning som jag lyssnar mest på har kostat faktiskt till och med
lite mindre än din, nämligen cirkus 8 000:-.
När det gäller KarlXII's nämnda komplex så undrar jag om inte en mera
typisk yttring på sådant är väldeligt stora och dyra apparater?
Små & billiga apparaten kanske snarare beror på... mervärdighetskomplex!
(Alltså en orimlig och helt obefogad upplevelse av att "duga som man är",
utan att behöva kompensera.
Typ.)
- - -
Kan väl för protokollet nämna att jag isåfall kanske har båda komplexen?
(Då jag ju har både små och stora anläggningar. Även om jag ju inte har
reflekterat över att det behöver bero på komplex.)
Och skälet till att det är min lilla anläggning som går mest, är att den inte
pockar lika mycket på uppmärksamhet för musiken som min större.
Så det är helt enkelt lättare att göra nytta när den lilla spelar, medan man
när det är den stora som spelar, så lätt bara råkar sjunka ned i soffan, och
bli liksom helt oförmågen att åstadkomma någotsomhelst produktivt.
MichaelG skrev:phloam skrev:Men då kanske du missuppfattat en del i de trådarna, för det gällde ju inte att gå ner på klockradio- eller bilstereonivå.
Jag tog väl i litet.
Men såväl bilstereo, som transistorradio har omnämnts som goda alternativ.
Där beskriver du just problemet - trots att din anläggning förmodligen är riktigt bra i det läget, så har du tappat fokus.
Även om du förbättrar ännu mer - så kan den ju inte bli perfekt, eller hur? Vilka andra småfel kommer sedan att göra att du tappar fokus - igen? (Det är den problematiken vi försökte belysa)
Om vi inte räknar med rummet i anläggningen är jag med dig. Om mitt problem är en trist basresonans, hjälper det inte att uppgradera förstärkaren. Men annars stör jag mig mest på stora fel - bumlighet, vasshet, nasalt ljud, etc. Småfel (inom ramen för vad olika kablar, CD-spelare, m.m. gör) är inget problem för mig.
Eller - det är aldrig tillräckligt bra...?
Jo, för tusan! Jag har egentligen som helhet haft tillräckligt bra ljud de senaste +20 åren. Det som har ställt till det har varit flyttar, där det krävts en del tid och engagemang för att få till det. Och en diskussion här på Faktiskt för några år sedan om hur många watt man egentligen behöver. Det slutade i att jag köpte en starkare förstärkare och känsligare högtalare.
Hälsn. Michael
Jag delar din erfarenhet till 100% MichaelG.
När folk klagar på att anläggningen är för bra, så är det nästan alltid att
den är för dålig som varit problemet. Tror helt enkelt att allting bottnar i
en illa förenklad bild av vad en "bra anläggning" är för något.
Om man tror att det är så enkelt att det är en vars pris är högt eller vars
komponenter fått positiva tillrop i hifi-pressen, så är det självklart att man
kan kombinera ihop riktigt dåliga anläggningar med sådana delar. Och då i
synnerhet om rummet inkluderas i ekvationen.
Och vad betyder då det?
Det betyder inte att det som skrivs i hifi-tidningarna är felaktigt. Och det
inte att en extremt välpresterande apparat inte är dyr.
Det betyder bara att en kedja är så mycket mera än en summa av några
av dess länkars goda egenskaper. ALLA länkar måste med, och det är pro-
dukten av länkarna som avgör hur det som till sist kommer fram presterar.
Och dessutom är det deras dåliga egenskaper som definierar kedjan, inte
de goda.
Till råga på allt kan samverkanseffekter i hög grad få del från en länk att
bli mindre märkbara, om en annan länk har "subtraherande fel" i samma
domän. Ett exempel på det är att ett rum kan ha en förfärlig resonans,
som inte är ett lika stort upplevt problem tillsammans med högtalare som
inte går ned så djup, som med högtalare som gör det.
Att filosofera med målet att nå ett enkelt svar på den här frågorna är som
alltid när det gäller förenklingar, en dubiös led.
Vad jag tyckler man skall göra om man vill filosofera om dessa saker, är att
veckla ut problemen och effekterna till sin fulla komplexitet!
Då förstår man att bättre är bättre, och att man om man upplever något
som sämre så beror det förmodligen på att det är det.
Men som Flint skrev - man bör heller inte glömma att bra kan vara lite olika
saker för olika människor. Så utöver att försöka förstå sig på komplexiteten
hos anläggningen kan det vara förnuftigt att göra lite ansträningar för att
man skall förstå sig på sig själv också.
Grejjar man det har man snart en anläggning som gör att man kan slappna
av och sedan bara njuta av musik*!
Vh, iö
- - - - -
*Om det är målet vill säga.
Den som har något annat mål, t ex att spela musik i huvudsak för att testa
en massa apparater och byta för att se hur det låter med andra (hur andra
återger), kan ju också nå sitt mål, genom att lära känna sig själv.
Bara man trivs så är ju allt bra.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
Man kanske egentligen vill köra mer avslappat, i stadsmiljö, inte ligga och pressa på autobahn hela tiden 
Från A till B kommer man ju ändå (i.e. njuter av musiken) 
