prolinn skrev:Synd att det strulade vid era tester. Volymproblemen trasslade säkert till saker och jag tror det är så att Linn kör med 80 som nominell volym eller ett-förstärkning. Att använda den digitala volymjusteringenskall tydligen vara något sämre än att använda ett bra försteg. Vad var det för försteg/slutsteg/receiver?
Ja, mycket synd!
Jag vill egentligen inte drista mig till att ge några förklaringar alls till mina upplevelser om produkten eftersom jag nästan misstänker att den skulle kunna vara trasig!
Jag väntar tills en förklaring ges från affären där den så välvilligt blivit utlånad från.
Det var inte fråga om nivåskillnader, det var rent hemskt att uppleva produkten via den digitala utgången då den, precis som övriga i testet var ansluten mot en DAC1 (mot samma ingång). Den mjukvara som rekommenderas testades med både påslagen och avslagen justering (programmet ställde in nivå 50 som standard, ett värde som spelaren alltså levererar in.
prolinn skrev:Nåja, inte heller den här gången tycks Linn-motsåndare och Linn-föresprkare mötas. Kanske nästa gång? I en anläggning injusterad för ett visst sound med en viss signalkälla kanske en MDS ger ett för mörkt ljud om det är förklaringen i det här fallet kan man ju undra. Antagligen ingen ide att spekulera.
Jag tror du missuppfattat panelen, åtminstonde mig. Jag är ingen motståndare till någon produkt eller märkestrogen mot någon. De bedöms utefter hur jag uppfattar att de levererar.
Jag skulle snarare påstå att de produkter vi testade fick erfara ett system med brutal upplösning i de övre registren.
prolinn skrev:Handahvandet av Linns nätverksspelare kan göras med en uppsjö av styrmöjligheter. Linns funkar hygligt om man är vand vid det, men de smidigaste är nog någon av de bättre styrprogramvarorna till Apples iTouch eller iPad. Dom flesta tycks använda antingen Songbook eller Chorus. iPeng är kanske snäppet bättre, men å andra sidan så låter ju SB spelarna så mycket sämre (i en bra anläggning) att de faller bort ändå.
Jag har förstått att du inte gillar SB-produkterna särskillt mycket. Allt är ju subjektivt.
Det hade definitivt varit intressant att ha med dig på en sådan här övning så att vi hade gemensamma preferrenser. Nu säger ditt inlägg mig inte särskillt mycket mer än att du letar förklaringar till att resultatet inte passar dina upplevelser. Det är okej
Så nu är det dags att jag lämnar mitt facit:
Touch VS SB3 - digitalt
Vi började med att i god anda ställa Touch mot en SB3 via de digitala utgångarna - mot samma ingång på en DAC1. Vi lyssnade framförallt på musik som gav utslag på dynamik och attackförmåga i såväl instrument som sång. Vi blev förvånade över att det skillde i styrka och justerade efter subjektiv förmåga vilket gott kan få kritiseras.
Jag upplevde SB3 som snällare, mjukare och mindre engagerande än Touch som verkligen blommade ut på pianostycken och min egna lilla testlåt
Lisa Ekdahls "Jag tror han är en ängel" där Touch verkligen fick fram nyanser och attacken i sången.
Det var ett resultat som verkligen förvånade mig, men det var verkligen tydligt och det spelade ingen roll vilken spelare som hade starkast nivå - Touchen är för mig klart bättre.
Det gick åt ganska många lyssningar och samtal, men vi var alla överrens om att det kändes bättre med Touch.
Touch VS Linn - digitalt
Även här upplevdes nivåskillnader och när Lisa tryckte på i låten sprack Linn fullständigt. Det här var något harryup upplevt innan men inte berättade om i förväg. Nivån var ställd till full utnivå i mjukvaran och uppenbarliggen är något på tok här. Vid låga passager märktes inget men när attacken i sången kom brast allt och det lät hemskt. Nivån sänktes succesivt och det var först runt nivå 75 som det hela höll ihop, men ljudmässigt var det platt och oengagerat, kändes avrullat i framförallt toppen.
Jag är mycket nyfiken på vad vi kommer få för svar på det här. Något måste vara fel, antingen något vi helt missade eller en defekt produkt. Det känns inte troligt att Linn kan vara så tokiga att de släppt produkten i det här utförandet.
Touch VS Linn - analogt
Touch ändrar sig inte mot digital anslutning, den verkar ha en helt klart kompetent DAC. Linn uppför sig mycket bättre än via den digitala anslutningen - mycket bättre - men den når inte upp till Touch iallafall. Det kan vara ett medvetet val och dess ljudsignatur med lite mer snäll återgivning och mjukare framtoning, men det får de där nyanserna i låtarna att hållas tillbaka. Den är snäll mot materialet, eller elak mot artisten beroende på hur man ser på det. Iallafall duger det inte för mig.
Touch VS SB3 - analogt
Nu var klockan sent och jag skall erkänna att jag inte var lika engagerad längre och det kan nog SB3 fått lida av. Jag upplevde iallafall Touchen överlägsen på samtliga parametrar. Och det gillar jag inte alls eftersom jag har ett par SB3:or hemma...
Jag vill passa på att tacka alla - harryup för initiativ, logistik och gästfrihet, K12 för en mycket god pizza och Peter som såg till att jag inte var hemma senare än 02:00
Jag hade önskat att vi haft mer tid, det testades inte med musik som jag uppfattade hade riktig djupbas.
Musiklista - det kanske någon kan fylla på med.