Bakåtriktade diskanter, bra eller blä.....

[Kronkan]

Fel

[Kronkan]

Kronkan; Jag återkommer till din fråga. Ska ut och campa nu en sväng.

Ha en trevlig campingtur. Natur och andra upplevelser är ju väsentliga. Själv skall jag byta tak på min redskapsbod som jag har för mina odlingar. De är ju inte stora men de föder mig delvis under sommaren. Har en plan om att fördubbla ytan för nu är ju färskpotatisen nästan helt slut. Hur kan man bli beroende av sin egen potatis?

Hoppas att herr redaktör inte dömer mig för hårt för denna OT.

[phon]

Hur kan man bli beroende av sin egen potatis? .

Om man destillerar den?

[Naqref]

Den samlade kunskapen och kompetensen verkar redan skyhög i denna tråd vilket borde göra att man (läs Kronkan) borde hålla sig borta.

Men dristar mig ändå till ett inlägg. Utan att glömma några andra tyckte jag att Nagrefs inlägg om avstånd. Alltså hur det upplevda avståndet till ljudscenen förhåller sig till högtalarna. Min hustru är mycket noga om att ljudet inte får falla bakåt. Men detta har ju inget med trådens tema.

Nagref får för mig gärna utveckla hur han ser på orsakerna till att ljudet åker fram eller bakåt. Personligen har jag inte en upplevelse om att panelhögtalare/dipoler flyttar ljudet bakåt och alltså skapar ett orealistiskt djup. MEn har jag fel.

Tillbaka till frågeställningen om bakåtriktad diskant. Detta torde ju likna en rundstrålande princip. Vad händer då?

Peter och IÖ talar om precedence-effekten. Alltså denna säger att ett instruments läge i sidläge inte ändras av en reflex. Men detta kan vara felaktigt i vissa förutsättningar. Mycket korta reflexer kan flytta en upplevd position till att till och med hamna utanför högtalaren. Förusättningen är då att högtalaren skall stå nära sidoväggen. Skulle dock läget flyttas mellan högtalarna kommer man nog inte märka effekten.

Alltså detta skulle dock kunna ske om den bakåtriktade diskanten är mycket nära bakvägen?

Men vad är sedan effekten av bakåtriktad diskant. Alltså där kommer jag tillbaka till mitt enkla försök med att diffusera eller dämpa första reflexen bakom mina dipoler. Där var det en liten fördel till att diffusera. Alltså bidrar den bakåtriktade diskanten till en liten med ändock förbättring av ljudet. Det var som att dynamiken blev lite bättre. Men vet faktiskt inte hur jag skall beskriva skillnaden mer än att det blev en något lite förbättring i upplevelsen av realism. Någon mera stuns eller hur jag skall uttrycka det.

Gamla telefonkataloger kan jag bara rekoomendera till att använda till att rengöra slasken i diskbänken. Bör vara ett tyngre papper i seriösa sammanhang .

Det var många frågor här som är kanske lite svåra att separera så jag kommer med ett svammelsvar som täcker förhoppningsvis the whole shebang.

Avståndsbedömningen för ett ljud görs med i princip 4 olika mekanismer. Det brukar anges tre men det finns ännu en som jag har insett är synnerligen relevant. De tre är;
1. Loudness (d v s ljudnivå)
2. Diskantfall (ju längre bort destu mindre diskant finns)
3. D/R-kvoten (Direkt/reflekterat-ljud där man upplever saker som med avlägsna när denna kvot är lägre)

De två första är irrelevanta i sammanhanget.
Den sista är den man ska fokusera på här. Nu är det inte så enkelt att man bara kan sätta ett tal på kvoten här och vips så trillar det ut ett upplevt avstånd. Vid experiment i ljuddöda rum så har det visat sig att det som är relevant är vilken ITD (interaural time delay) ljuden har. Saknas det skillnad i ITD för det direkta och det reflekterade ljudet så ger det endast svaga indikationer på hur avlägset ett ljud är. Man måste alltså separera reflekterade ljud med samma ITD som direktljudet och reflekterade ljud som har en ITD som är större än JND (just noticable difference). Det förstnämnda av de reflekterande ljuden kan man istället klumpa ihop med direkljudet. Det blir inte exakt men det blir en användbar modell av det hela. Man inser då att man kan ta formlerna för rumsradien (d v s det avstånd från en ljudkälla där direktljudet är lika starkt som det reflekterande ljudet) som utgångspunkt för analysen av högtalarna i rum.

Då har man tre relevanta variabler; direktivitetsindex för ljudkällan, rummets volym samt efterklangstiden.


Enl formel från Wikipedia

Om man gör jämförelsen med en vanlig jaffalåda och en paneldipol i identiska rum (då kan vi eliminera faktorerna som volym och EKT) där då jaffalådan får anses vara referensen så kan man få fram lite relevanta idéer om vad som kan hända.

Paneldipolen spelar mer ljud bakåt mot framväggen. Det ger extra reflexer med annan ITD vilket borde göra att man upplever ljudet som mer avlägset.
Paneldipolen spelar mindre ljud mot sidoväggen (i o m sitt utstrålningsmönster). Den reflexen har större ITD än framväggsreflexen och är därmed mer dominerande i upplevelsen av djup. Detta gör att man får en mindre upplevelse av djup (jmfrt med jaffalådan).
Paneldipolen har ett högre direktivitetsindex (jmfrt med jaffalådan) och det gör att man i generella termer inte kommer uppleva den som mer avlägsen (och därmed inte heller ljudbilden från den).

Summa; en paneldipol kan ge en upplevelse av mer djup än en jaffalåda men den behöver inte göra det. Det omvända kan likväl vara så det upplevs.

[Kronkan]

Den samlade kunskapen och kompetensen verkar redan skyhög i denna tråd vilket borde göra att man (läs Kronkan) borde hålla sig borta.

Men dristar mig ändå till ett inlägg. Utan att glömma några andra tyckte jag att Nagrefs inlägg om avstånd. Alltså hur det upplevda avståndet till ljudscenen förhåller sig till högtalarna. Min hustru är mycket noga om att ljudet inte får falla bakåt. Men detta har ju inget med trådens tema.

Nagref får för mig gärna utveckla hur han ser på orsakerna till att ljudet åker fram eller bakåt. Personligen har jag inte en upplevelse om att panelhögtalare/dipoler flyttar ljudet bakåt och alltså skapar ett orealistiskt djup. MEn har jag fel.

Tillbaka till frågeställningen om bakåtriktad diskant. Detta torde ju likna en rundstrålande princip. Vad händer då?

Peter och IÖ talar om precedence-effekten. Alltså denna säger att ett instruments läge i sidläge inte ändras av en reflex. Men detta kan vara felaktigt i vissa förutsättningar. Mycket korta reflexer kan flytta en upplevd position till att till och med hamna utanför högtalaren. Förusättningen är då att högtalaren skall stå nära sidoväggen. Skulle dock läget flyttas mellan högtalarna kommer man nog inte märka effekten.

Alltså detta skulle dock kunna ske om den bakåtriktade diskanten är mycket nära bakvägen?

Men vad är sedan effekten av bakåtriktad diskant. Alltså där kommer jag tillbaka till mitt enkla försök med att diffusera eller dämpa första reflexen bakom mina dipoler. Där var det en liten fördel till att diffusera. Alltså bidrar den bakåtriktade diskanten till en liten med ändock förbättring av ljudet. Det var som att dynamiken blev lite bättre. Men vet faktiskt inte hur jag skall beskriva skillnaden mer än att det blev en något lite förbättring i upplevelsen av realism. Någon mera stuns eller hur jag skall uttrycka det.

Gamla telefonkataloger kan jag bara rekoomendera till att använda till att rengöra slasken i diskbänken. Bör vara ett tyngre papper i seriösa sammanhang .

Det var många frågor här som är kanske lite svåra att separera så jag kommer med ett svammelsvar som täcker förhoppningsvis the whole shebang.

Avståndsbedömningen för ett ljud görs med i princip 4 olika mekanismer. Det brukar anges tre men det finns ännu en som jag har insett är synnerligen relevant. De tre är;
1. Loudness (d v s ljudnivå)
2. Diskantfall (ju längre bort destu mindre diskant finns)
3. D/R-kvoten (Direkt/reflekterat-ljud där man upplever saker som med avlägsna när denna kvot är lägre)

De två första är irrelevanta i sammanhanget.
Den sista är den man ska fokusera på här. Nu är det inte så enkelt att man bara kan sätta ett tal på kvoten här och vips så trillar det ut ett upplevt avstånd. Vid experiment i ljuddöda rum så har det visat sig att det som är relevant är vilken ITD (interaural time delay) ljuden har. Saknas det skillnad i ITD för det direkta och det reflekterade ljudet så ger det endast svaga indikationer på hur avlägset ett ljud är. Man måste alltså separera reflekterade ljud med samma ITD som direktljudet och reflekterade ljud som har en ITD som är större än JND (just noticable difference). Det förstnämnda av de reflekterande ljuden kan man istället klumpa ihop med direkljudet. Det blir inte exakt men det blir en användbar modell av det hela. Man inser då att man kan ta formlerna för rumsradien (d v s det avstånd från en ljudkälla där direktljudet är lika starkt som det reflekterande ljudet) som utgångspunkt för analysen av högtalarna i rum.

Då har man tre relevanta variabler; direktivitetsindex för ljudkällan, rummets volym samt efterklangstiden.


Enl formel från Wikipedia

Om man gör jämförelsen med en vanlig jaffalåda och en paneldipol i identiska rum (då kan vi eliminera faktorerna som volym och EKT) där då jaffalådan får anses vara referensen så kan man få fram lite relevanta idéer om vad som kan hända.

Paneldipolen spelar mer ljud bakåt mot framväggen. Det ger extra reflexer med annan ITD vilket borde göra att man upplever ljudet som mer avlägset.
Paneldipolen spelar mindre ljud mot sidoväggen (i o m sitt utstrålningsmönster). Den reflexen har större ITD än framväggsreflexen och är därmed mer dominerande i upplevelsen av djup. Detta gör att man får en mindre upplevelse av djup (jmfrt med jaffalådan).
Paneldipolen har ett högre direktivitetsindex (jmfrt med jaffalådan) och det gör att man i generella termer inte kommer uppleva den som mer avlägsen (och därmed inte heller ljudbilden från den).

Summa; en paneldipol kan ge en upplevelse av mer djup än en jaffalåda men den behöver inte göra det. Det omvända kan likväl vara så det upplevs.

Tack!!!!! för ett mycket klargörande och logiskt utformat svar på en svår frågeställning. Svaret känns klockrent för en som inte doktorerat i akustik men ändå lite allmänt intresserad.

Vilken är den fjärde faktorn om man får fråga?

Hoppas också att vistelsen i tält var trevlig. Här har det regnet när jag byt tak på redskapsboden.

[Naqref]

Tack!!!!! för ett mycket klargörande och logiskt utformat svar på en svår frågeställning. Svaret känns klockrent för en som inte doktorerat i akustik men ändå lite allmänt intresserad.

Vilken är den fjärde faktorn om man får fråga?

Hoppas också att vistelsen i tält var trevlig. Här har det regnet när jag byt tak på redskapsboden.

Trevligt att svaret uppskattas. Den fjärde faktorn är derivatan på den geometriska dämpningen. Det använder man mest vid väldigt korta avstånd men det är inte oväsentligt för även längre avstånd. Man rör på huvudet mest hela tiden för att få spatiala ledtrådar och för denna effekten ska vara användbar så måste man röra på huvudet.

Vistelsen i tält var helt ok. Vi var på Hätteboda Vildmarkscamping och det var sol mest hela tiden. Knappt en svensk inom synhåll utan det var i princip bara tyskar, holländare samt danskar.