Hur sätter vi hi-fi på dagordningen?

[IngOehman]

Jag tror inte att "massorna" någonsin kommer att köpa fonogram och hifi utifrån egenförvärvad förståelse och kunskap. Det behöver dock inte vara hopplöst för det.

Massorna är ganska bra på att välja färg till huset, de frågar någon hyfsat välinformerad om vad som är bra och köper det. De sämsta färgerna har försvunnit från marknaden.

De är också ganska bra på at köpa mobiltelefoner. Det gör de utan att egentligen förstå varför de är bra, de har sett bekantas telefoner och frågar i affären som hjälper kunden till att få en telefon som nog är bra för dem.

Problemet med hifi och fonogram är att de som sitter en trappa upp, dvs försäljare, testare (=hifitidningar), musikrecensenter, den stora massan ljudtekniker och "duktiga användare" inte är särskilt välutbildade. Då blir råden fel och massornas köp fel.

Men utbildningsinsatsen behöver inte riktas till den relativt ointresserade stora massan. Den förstår att fråga de som vet bättre. Och då är det bra om de som vet bättre verkligen gör det.

Tror jag.

Jag tror som du!

Exakt faktiskt.


Vh, iö

Hurra!

Det kan till och med vara så att jag trodde det före dig.


Vh, iö

[Strmbrg]

Jag får emellanåt frågor om råd när det gäller både kameror och ljudprylar av kollegor.

De tror att jag vet väldigt mycket om dessa två discipliner, bara för att jag är lite intresserad.

Men, inte fasen vet jag speciellt mycket.
Det brukar jag påpeka, men det "struntar" de uppenbarligen i.

Ofta handlar frågorna om ifall den där högtalaren är bra, eller vilken kamera jag rekommenderar.

Men, jag håller mig verkligen inte ajour med produkterna på marknaden, jag kan ju bara framföra lite resonemang och tankar. Pryttlarna (som de vill ha råd om) vet jag nästan noll om.

[IngOehman]

Men tappar vi inte bort Claes fråga nu (jag är minst lika skyldig som alla
andra) alltså vad tusan det kommer sig att hifi-intresset bland dem som
skapar musiken är så lågt.

Alltså jakten på de specifika skälet till att det är så.

För nog föreställer sig de flesta som inte har någon koppling till varken
hifi-världen eller musikprosuktionsvärlden, att alla som skapar musiken
på fonogrammen, är ljudnördar?

Så vad kommer det sig att det är så förhållandevis ovanligt?


Vh, iö

Kan det vara så att, likt bagaren, gillar man något annat på hemmaplan, än det jobbet erbjuder?
Är själv musiker, men gillar både att spela in och spela upp ljud. Vilket är väldigt ovanligt, upplever jag.

Lasse

Jag delar din erfarenhet, och undrar varför det är ovanligt.

Jag kan även säga att jag har lättare att förstå varför musiker* inte så
ofta är så hifi-intresserade, än att förstå varför de som ju arbetar med
ljudtekniken inte är det, eller så sällan är det.

För mig är det helt ofattbart att man hamnat i det jobbet utan att ha
en passion för musikåtergivning och ALLT vad den innebär. För det kan
väl inte bero på en sorts intresse av att trycka på knappar och vrida på
rattar?


Vh, iö

- - - - -

*Ungefär på samma sätt som det inte förvånar mig att skådespelare så
sällan är intresserade av filmteknik, medan att jag tycker att det är en
självklarhet att regissörer, ljussättare och kameramän är det.

[phloam]

...

[KarlXII]

Jag delar din erfarenhet, och undrar varför det är ovanligt.

Jag kan även säga att jag har lättare att förstå varför musiker* inte så
ofta är så hifi-intresserade, än att förstå varför de som ju arbetar med
ljudtekniken inte är det, eller så sällan är det.

För mig är det helt ofattbart att man hamnat i det jobbet utan att ha
en passion för musikåtergivning och ALLT vad den innebär. För det kan
väl inte bero på en sorts intresse av att trycka på knappar och vrida på
rattar?


Vh, iö

- - - - -

*Ungefär på samma sätt som det inte förvånar mig att skådespelare så
sällan är intresserade av filmteknik, medan att jag tycker att det är en
självklarhet att regissörer, ljussättare och kameramän är det.

Håller med fullständigt. Det är så konstigt att det inte är klokt.
De jag talat med tycks anse att det är "proffsigt".
Välljud är för amatörer, och med en sån arbetsinställning hamnar det ju gärna i det läget att ju sämre - desto bättre.

Man har minsann annat att ta hänsyn till än hur det låter!

[Strmbrg]

Jag känner inga inspelningstekniker, vad jag vet.

Men ni som gör det kan väl ställa frågam till dem, varför de gör som de gör?

Det kan väl inte vara svårare att ta reda på fakta - istället för att spekulera - i denna fråga än i andra?

[Conan]

För mig är det helt ofattbart att man hamnat i det jobbet utan att ha
en passion för musikåtergivning och ALLT vad den innebär. För det kan
väl inte bero på en sorts intresse av att trycka på knappar och vrida på
rattar?

Mer labbrockar och mindre Megadeath-t shirts vid spakarna i studiorna skulle sitta fint.

Men håller med Strmbrg ; ljudtekniker: varför har ni valt det yrke ni har valt?

[Claes]

Åter kloka ord från Ingvar och övriga som skrivit om märkligheten i bristande ljudkvalitetsfokus bland branschfolk. Jag har en tilläggskommentar om detta när det gäller musiker.

Som musiker är man mer eller mindre medvetet van vid att kunna kompensera för bristande ljudåtergivning genom att "fylla i det som fattas" genom en kombination av fantasi och erfarenhet. Denna förmåga är i första hand av godo eftersom den möjliggör avlyssning med behållning även av extremt illa återgiven musik.

Problem med denna förmåga blir det om den kombineras med ett ointresse för de faktiska skillnader som finns mellan usel och god återgivning. För även med fantasi och musikalisk erfarenhet så finns det massor av konstnärliga aspekter av musikens yttringar som faktiskt inte kommer med vid dålig återgivning.

Jag tror att denna princip - att inte beakta hur dålig ljudkvalitet något som ljuder faktiskt har - kan antas bero delvis på ett slags kompensation för "högtalarljud" som de flesta människor verkar ha.

Högtalarljudskompensationen jag syftar på kan beskrivas som en mer eller mindre omedveten omställning - sänkning - av ljudkvalitetsförväntningarna vid högtalarlyssning.

[Claes]

När det gäller många ljudtekniker och deras i sammanhanget tämligen ringa intresse för hi-fi (läs välljud) tänker jag att det finns två möjligheter att förändra detta.

1.
Att öka ljudteknikernas intresse för hi-fi och ljudkvalitet.

2.
Att öka hi-fi-intresserades intresse för att bli professionella ljudtekniker och musikproducenter.

Det sistnämnda har vi på Studio Blue tagit många initiativ för att försöka uppnå, exempelvis genom annonser i den kommersiella hi-fi-pressen och genom att organisera och delta i seminarier. Resultatet har dock än så länge varit i det närmaste obefintligt.

Hur många här på faktiskt skulle kunna tänka sig att utbilda sig inom ljudteknik/musikproduktion för att därmed ta med sig hi-fi-perspektivet och välljudsambitionerna in i musikbranschen?

[phloam]

Det är som jag sade tidigt i tråden; High Fidelity-perspektivet - som inte ens bottnar i ett musikintresse utan ett återgivningsintresse - är diametralt skild från musikers/studioteknikers arbete och målsättning.

Det är som magnetisk nord- och sydpol; totalt motsatta men ändå oskiljaktliga. Eftersom artisters och studioarbetares primära intresse alltid kommer att vara att få ut musikens budskap på ett så effektivt sätt som möjligt, så kan de aldrig helt anamma hifi-perspektivet med transparent återgivning som ultimat målsättning. Ju närmare man kommer det idealet, desto mindre intressant blir det för musikern.

Nånstans finns en medelväg, en skärningspunkt där bådas intressen tillvaratas maximalt - men det kräver att hifi-folket slutar fokusera på ouppnåeliga ideal om helt omastrade skivor och transparens och talar om vad vanliga lyssnare egentligen har glädje av, på musikerspråk och ur musikerperspektiv.

Loudness war är nåt konkret som även vanliga lyssnare kan relatera till och ha glädje av att motverka, men om den egentliga agendan är att all musik ska vara omastrad så blir den attityden bara alienerande.

Jag är mycket förvånad över den brist på förståelse för musiker/studioarbetarnas arbetssätt och prioriteringar som visas här.

[Birger]

Pholam är på det. Min bild också.

Claes: Bra förklarat kring LTS och du har säkert helt rätt och det är ju bara min (en ganska anonym faktiskanvändare) egna subjektiva åsikt. Tycker fortfarande strmbrgs inlägg har en scary-touch även om den blivit förklarad. Dessutom av flera än strmbrg själv

[Nattlorden]

Det är som magnetisk nord- och sydpol; totalt motsatta men ändå oskiljaktliga. Eftersom artisters och studioarbetares primära intresse alltid kommer att vara att få ut musikens budskap på ett så effektivt sätt som möjligt, så kan de aldrig helt anamma hifi-perspektivet med transparent återgivning som ultimat målsättning. Ju närmare man kommer det idealet, desto mindre intressant blir det för musikern.

Sett på det viset ligger alltså felet hos studioarbetaren.... för som mellanhand bör det alltså vara han som "talar båda språken". Kan man inte det, så har man fel jobb.

[phloam]

Nattlorden; det är väl det man får diskutera - om de kan och vill vara "mellanhänder", för i praktiken är väl deras uppgift idag att genomföra det som artister och skivbolag önskar. De har ingen skyldighet att själva blanda in HiFi-perspektivet i deras arbete, det kravet får i så fall komma från artist/skivbolag.

[Nattlorden]

Mognadsfråga.... man musikindustrin verkar fortfarande vara en högst omogen entitet.

[PerStromgren]

Mognadsfråga.... man musikindustrin verkar fortfarande vara en högst omogen entitet.

Tycker du? på vilket sätt omogen, menar du?

[Nattlorden]

Tycker du? på vilket sätt omogen, menar du?

I princip alla andra verksamheter bryr sig om vad kunderna tycker. Musikindustrin är mer en tjurig tonåring. "Take it or leave it" Och skulle någon annan börja göra det de borde ha gjort själva så börjar de tjura som en bebis... fastän advokatsmässigen då...

[Bill50x]

Ett litet bekymmer är att vad vi kallar för däligt ljud i lite svepande termer inte anses som dåligt av många andra. Hade en diskussion i helgen med en musikintresserad 18-årig kille som själv spelar lite till husbehov. Hans far är musiker däremot. Denne kille tyckte att detta med ljudkvalité och att instrument ska låta som... ja, instrument, detta är helt passé. Nu skapar man sounds och vad som är viktigt är att det är en häftig/bra låt. Spelar väl ingen roll att det inte låter som verkligheten?

Jag ska prova att spela Veronica Maggios senaste för honom nu till helgen så får vi se om han hyser samma åsikter fortfarande... Provade själv att lyssna på albumet igår men jag flydde efter tre minuter. Satan i Gatan va dåligt

/ B

[Bill50x]

I princip alla andra verksamheter bryr sig om vad kunderna tycker. Musikindustrin är mer en tjurig tonåring. "Take it or leave it"...

Som en del andra branscher, byggbranschen tex. Mono- eller oligopol är inget utvecklande för serviceandan. Brist på varor likaså. Den som vill ha ett album med Veronica Maggio har bara en leverantör, noll konkurrens med andra ord.

/ B

[PerStromgren]

Tycker du? på vilket sätt omogen, menar du?

I princip alla andra verksamheter bryr sig om vad kunderna tycker.

Vem är kunden, då, enligt dig? Jag tror att många har en poäng när de påpekar att musikindustrin faktiskt lyssnar till sina kunder och gör musiken precis så häftig som de vill!

[Bill50x]

Tycker du? på vilket sätt omogen, menar du?

I princip alla andra verksamheter bryr sig om vad kunderna tycker.

Vem är kunden, då, enligt dig? Jag tror att många har en poäng när de påpekar att musikindustrin faktiskt lyssnar till sina kunder och gör musiken precis så häftig som de vill!

Om det nu är så häftigt med en halv dB i dynamik...

Men visst, sitter jag på en mastringsstudio så inte är det den spisande konsumenten som är min kund. Dessutom är vi användare/slutkunder oftast på ett för stort avstånd till skivbolagen för att det ska bli någon feedback.

/ B

[sportbilsentusiasten]

Men tappar vi inte bort Claes fråga nu (jag är minst lika skyldig som alla
andra) alltså vad tusan det kommer sig att hifi-intresset bland dem som
skapar musiken är så lågt.

Alltså jakten på de specifika skälet till att det är så.

För nog föreställer sig de flesta som inte har någon koppling till varken
hifi-världen eller musikprosuktionsvärlden, att alla som skapar musiken
på fonogrammen, är ljudnördar?

Så vad kommer det sig att det är så förhållandevis ovanligt?


Vh, iö

Kan det vara så att, likt bagaren, gillar man något annat på hemmaplan, än det jobbet erbjuder?
Är själv musiker, men gillar både att spela in och spela upp ljud. Vilket är väldigt ovanligt, upplever jag.

Lasse

Jag delar din erfarenhet, och undrar varför det är ovanligt.

Jag kan även säga att jag har lättare att förstå varför musiker* inte så
ofta är så hifi-intresserade, än att förstå varför de som ju arbetar med
ljudtekniken inte är det, eller så sällan är det.

För mig är det helt ofattbart att man hamnat i det jobbet utan att ha
en passion för musikåtergivning och ALLT vad den innebär. För det kan
väl inte bero på en sorts intresse av att trycka på knappar och vrida på
rattar?


Vh, iö

- - - - -

*Ungefär på samma sätt som det inte förvånar mig att skådespelare så
sällan är intresserade av filmteknik, medan att jag tycker att det är en
självklarhet att regissörer, ljussättare och kameramän är det.

Tycker inta alls det är konstigt.

Baserat på de jag känner och har diskuterat med - Artisten vill göra ny musik, vissa vill spela inför publik, vissa inte men ETT har de gemensamt. Komponera musik är det viktiga.
Spela in? Kommer lägre ned på listan, ofta enda sättet att tjäna pengar (bli känd så de kan få pengar/publik)
Är det då konstigt att de inte bryr sig om återgivningen???
Inte alls enlig mig.

Samma resonemang kan man ha på teknikerna. De brinner för att spela in. Och att tjäna pengar. De gör altså det som ger mest slantar. "bäst ljud" kommer längre ned på listan. De riktar givetvis in sig på de flesta, och de nöjjer sig ju med mp3.
Och varför skulle de bry sig om hifigrejjer? de har ju fullt upp med att höra orginalen i jobbet. Då kopplar man av hemma...

[Nattlorden]

Vem är kunden, då, enligt dig? Jag tror att många har en poäng när de påpekar att musikindustrin faktiskt lyssnar till sina kunder och gör musiken precis så häftig som de vill!

Kunden - i det perspektivet - är de som köper musik idag samt alla de som skulle köpa musik om det paketterades så det tilltalade dem. Som det är nu och har varit länge så missar man massor i den senare biten.

Filmindustrin är inte speciellt bra på det heller... där jobbar man hårt för att irritera de kunder man har i tron att man stör icke-kunderna - vilket troligen är den enda gruppen som slipper irriteras...

[IngOehman]

Det är som jag sade tidigt i tråden; High Fidelity-perspektivet - som inte ens bottnar i ett musikintresse utan ett återgivningsintresse - är diametralt skild från musikers/studioteknikers arbete och målsättning. Det är som magnetisk nord- och sydpol; totalt motsatta men ändå oskiljaktliga.

Eftersom artisters och studioarbetares primära intresse alltid kommer att vara att få ut musikens budskap på ett så effektivt sätt som möjligt, så kan de aldrig helt anamma hifi-perspektivet med transparent återgivning som ultimat målsättning. Ju närmare man kommer det idealet, desto mindre intressant blir det för musikern.

Jag är mycket förvånad över den brist på förståelse för musiker/studioarbetarnas arbetssätt och prioriteringar som visas här.

Dessa ovanstående ord är för mig lika absurda som de är obegripliga.

Det är bara en samling uppradade påståenden som inte backas upp
av så mycket som ett fragment av ett argument. Inte ens ett det
minsta lilla pseudoargument ser jag.

- - -

Jag har sysslat med musik hela mitt liv, både som konsument och som
amatörmusiker, men inte proffesionellt. jag ägnar säkert i snitt en halv-
timme om dagen åt att sitta och komponera framför pianot - det mesta
glöms förstås bort.

- - -

Jag hade inte ens en tanke på musikåtergivning före 9 års ålder, trots
att jag sysslat med/haft en passion för musik sedan preverbal ålder.
Och jag är än idag är jag tämligen ointresserad av hifi-appatater, så
mitt perspektiv är definitivt musikens, men för mig så har värdet av en
god musikåtergivning alltid varit en självklarthet lika länge som jag har
reflekterat över att man kan spela in och återge. Och detta alltså trots
ett nästan totalt ointresse för hifi-apparater och att jag oftast tittar
på hifi-branschen och vad den hittar på mest med förvåning.

- - -

Och jag har aldrig stött på någon som helst motsättning mellan ljud-
kvalitet och musik.

Tvärtom är ju musiken det enda som återstår när ljudkvaliteten är som
högst! (Vad 17 har den som tror motsatsen egentligen för uppfattning
om vad ljudkvalitet betyder och är för något? )

Påståendet om diametral åtskillnad är som sagt enligt min mening helt
absurt, och säger man sedan att de är varandras motpoler blir det ju
bara än värre.

Det är som att säga att akustisk musik inte kan fungerar live (då ljud-
kvaliteten är 100%ig) eller att säga att all musik skulle är beroende av
att vara utsatt för en dålig ljudkvalitet.

Musik och ljudkvalitet är motpoler... Varifrån kommer sådant?


Vh, iö

[Harryup]

Personligen skiter jag i hur man kan göra inspelningstekniker mer hifiintresserade. Däremot vore det ju bra om dom försökte göra sitt jobb såbra att oavsett vad som spelas in skall det bli en så bra inspelning som möjligt.

/Harryup

[phloam]

Och jag har aldrig stött på någon som helst motsättning mellan ljud-
kvalitet och musik.

Nu ska jag försöka motstå frestelsen att skriva "läs om, läs rätt" eller nåt sådant utan istället försöka vägleda mot en mer konstruktiv tolkning av mitt inlägg:

Jag skriver (självklart) inte om nån motsättning mellan "ljudkvalitet och musik", jag säger däremot att musikers/studioteknikers/producenters främsta prioritet aldrig kan vara perfekt ljud, utan det måste alltid vara att stötta artistens ambitioner och syften med musiken - att nå ut med ett budskap och sälja det som en produkt.

HiFi-älskaren däremot, kan kosta på sig att se det tvärtom - perfekt ljud är essentiellt då det passar all musik oavsett vad det är för slags musik osv. Skivor, artister, är alltid lätt utbytbara.

För artisten är det omvänt mycket hårdare vilkor, då det finns mängder av konkurrenter alldeles oavsett vilken ljudkvalitet en lyssnaren har tillgång till.

Vilken artist skulle inte offra en aning ljudkvalitet om det innebar att musiken får större genomslagskraft i media? Ja, möjligen artister som riktar sig speciellt till audiofiler med sin musik. Tyvärr är audiofiler inte en så stor lyssnargrupp. Ost är ost och väst är väst....

Jag pratar alltså om olika målsättningar och förutsättningar - inte musik vs. ljudkvalitet. Det förhållandet är trivialt.

[Svante]

Jag ser inte heller någon motsättning mellan ljudkvalitet och musiken. Enda unset jag skulle kunna hitta är att om båda förbrukar resurser (=tid) så kan den ena bli lidande av den andra.

Och det är ju därför det behövs musiker och ljudtekniker. Musikern står för det musikaliska och ljudteknikern ser till att ljudkvaliteten blir bra.

Dessvärre tror jag att ljudtekniker i alltför hög grad gör som andra gör, snarare än att vara en garant för hög ljudkvalitet.

Det är märkligt att folk inte hör hur illa det låter, idag var jag in på Elgiganten för att köpa en USB-kabel. På "hifiavdelningen" skränade nåt söndermosat elände ur högtalarna, förmodligen använde de det som demomusik.

Det är läskigt.

[phloam]

Jag ser inte heller någon motsättning mellan ljudkvalitet och musiken.

Bra, då behöver inte Hifi föras upp på nån dagordning då. Finns inget problem.

Och det är ju därför det behövs musiker och ljudtekniker. Musikern står för det musikaliska och ljudteknikern ser till att ljudkvaliteten blir bra.

Ljudtekniker ser väl främst till att musiken spelas in professionellt och att den formas enligt producenters och artisters önskemål. Samt att ljudet är adekvat för produkten i fråga. Välljud, för vem? Vad är det? Omastrat och transparent inspelat live för hifi-folket? Komprimerat för blöjraggarna som cruisar runt stadstorget på kvällen?

Dessvärre tror jag att ljudtekniker i alltför hög grad gör som andra gör, snarare än att vara en garant för hög ljudkvalitet.

Hög ljudkvalitet är väl rätt svår att inte få till om man inte behöver bearbeta en inspelning ett dugg på det professionella/produktmässiga planet. Det klarar de nog - om de nån gång skulle få sådana direktiv från artister/producenter/skivbolag.

Eller ska de börja agera efter eget tycke, oavsett artist, genre, bolag, syfte, marknad, målgrupp osv...?

Edit: +1 på sportbilentusiasten, det är rätt enkelt och självklart vad som är viktigast för musikern. Bästa ljudet är inte överst på listan hur mycket v andra än önskar det. Kanske för musiker som kompenserar musikaliska aspekter med att rikta sig särskilt till hifi-lyssnaren.

[Strmbrg]

Någonstans i den här tråden finns det säkert en skrivning som handlar om hur det skall gå till att få in hifi-aspekten i produktionsledets processer.

Jag får ta och plöja igenom alltsammans vid tillfälle.

För egen del så tror jag inte att det går.
I praktiken, vill säga.
Vilket bör tolkas som att (jodå mina inlägg får tolkas) att det sannolikt blir en situation där:
"Fem myror är fler än fyra elefanter", och det är tyvärr tiotusen myror också."

[Conan]

Välljud, för vem? Vad är det? Omastrat och transparent inspelat live för hifi-folket? Komprimerat för blöjraggarna som cruisar runt stadstorget på kvällen?

Visst är det så att smaken kan vara delad och att artister och producenter vill ha ett visst sound som bidrar till just den musikens speciella prägel. Däremot tror jag inte smaken är så delad som kvaliteten på dagens musikproduktioner verkar antyda. Även om "blöjraggarna" föredrar hamburgertallriken framför pocherade pilgrimsmusslor en lördagkväll så är det väldigt, väldigt få som vill ha ½ kilo grillkrydda på sina pommes. Även någon som gillar hamburgartallrikar uppskattar ett gott hantverk och mat tillagad med kunskap & ambition av fräscha råvaror.

Det kan inte vara någon på den här jorden som tycker att Maggios senaste platta har en bra/ändamålsenlig/modern/behaglig/häftig/... ljudkvalitet! Det handlar heller inte om "sound" utan just om att nån vräkt på halvkilot gammal möglig grillkrydda på anrättningen . Ibland handlar det faktiskt inte om tycke & smak utan om ett genomtaskigt hantverk helt enkelt.

För att fortsätta det delikata mattemat; Låt en hifi-medveten ljudtekniker göra en resa genom landets tillinspelningsstudior (a´la Gordon Ramsey eller "Kniven på Strupen") och lära ut ljudteknikeryrket från grunden? Ett tips för riktigt bra TV. Kom ihåg var ni hörde det först!

[Moment-23]

När jag läser denna tråd får jag känslan av att en del faktiskt tror att man måste välja mellan ljudkvalitét och musikaliskt budskap
Om något så ÖKAR väl det musikaliska budskapet med ökad ljudkvalitet. Det lär ju inte minska i alla fall.

Men för att svara på Claes fråga om hur ljudkvalitet skall sättas på dagordningen så tror jag på information, information, information. Gärna med tydliga exempel och "tillspetsade" situationer för att budskapet skall gå igenom även det mest tjocka pannben
Ibland måste man provocera människor till att tänka!

Rent konkret så tycker jag, som jag i ett brev skrivit till LTS (jag har dock inte fått någon återkoppling på detta brev), att de skall ställa ut på hifimässan och VISA vad ljudkvalitet är och hur stor skillnaden är mot det som folk i allmänhet är vana vid.

Precis som vid lyssning mellan två apparater så är det mycket lättare att höra skillnader i en A-B jämförelse än det är att ena dagen höra på A och nästa dag på B. Obsevera att detta inte är ett resonemang kring transparens utan att tydligt kunna höra skillnaden mellan bra och dålig ljudkvalitet.
LTS skulle kunna hyra ett större rum på sheraton (om mässan går där nästa gång), det är inte så farligt dyrt, och behandla rummet enligt konstens alla regler. Utrustning tror jag inte det skulle vara några större problem att få dit; jag tror många LTS:are gärna skulle ställa upp med att låna ut utrustning.

LTS skulle sedan kunna varva bra, högkvalitativa inspelningar med ren skit och på så sätt provocera fram en reaktion från besökarna, och då direkt ge en förklaring till skillnaderna.
Musiklyssningen skulle kunna varvas med föredrag och varför inte bjuda in folk från musikindustrin till en öppen diskussion om varför så mycket låter apa idag?

Det som ger absolut MINST effekt där vi vill att effekten skall märkas är inom denna lilla grupp som ju redan är överens i frågan. För att påverka omvärlden så måste diskussion tas till omvärlden och omvärlden måste provoceras till att ta ställning till dessa frågor.
Då är hifimässan ett utmärkt tillfälle, där såväl, musikindustri, tillverkare, press och vanliga människor kommer att finnas.