Kaffekoppen och Lilltroll gör mätförstudie på element

[IngOehman]

På lite större element är det faktiskt möjligt att lägga nålen på spidern och mäta, men för att ha något kännt att referera till så kör jag också med mikrofon.

Det som jag inte var helt beredd på var följande:


Jag körde in mikrofonen så långt jag vågade utan att det skulle ta i.
För att ingenting ska komma från framsidan och interferera så monterades elementet åt "fel håll" i lådan (som är full med fårull).





Frågan är helt enkelt, hur uppstår resonans-topparna i det här fallet ?

Det där ser ut som vanliga kvartsvågsresonansen. Tänk på att ljudvågorna från konens baksida inte går bakåt utan ofta nästan rakt ut åt sidorna. Det
beror på att de lättar från konen närmast talspolen först, eftersom vågan i
själva konen inte går oändligt snabbt.




Vh, iö

Jag har suttit och funderat på det här inlägget en stund nu, men jag förstår inte vad vågfrontens riktning har med det hela att göra.

Skälet till tonkurvans utseende har det spekulerats om.

Hur vågen ser ut, i vilken riktning den lämnar bembranet, har betydelse för
vilka ståendevågor och/eller resonanser som vill uppstå. Tänk dig ett rum
där det står en stormembranshögtalare, det är dock inte en dipol.

Men membranet är stort i förhållande till våglängden vid i varje fall några av
de frekvenser där vi hittar resonanser i rummet.

Vad jag säger är att exitationen av de senare påverkas av hur högtalaren
står vriden, alltså om den inte är mycket liten i förhållande till våglängden.

- - -

Däremot är min skiss såklart en förenkling, där t ex den skålformade delen
av korgen under spidern inte finns med. Men ändå.


Vh, iö

[Svante]

(dist % enligt Sirp.exe's definition)

Låt mig gissa - 100% = övertonernas sammanlagda energi är samma som grundtonens?

Mja, den enskilda deltonens amplitud = grundtonens amplitud. Sirp visar ingen sammanslagning till THD så det måste vara någorn enskild överton som blev lika stark som grundtonen.

(Hela diskussionen om de olika sätten att räkna ut disten i procent är ju bara intressant vid extrema distorsionsnivåer (det är där de skiljer), och har man extrema distorsionsnivåer så räcker det för det mesta med att veta att man har just det. Jag vet att det blir lite semantiskt fel på Sirps sätt, 100% dist borde ju vara att allt är dist, inte 50%, men frånsett det semantiska så tycker jag kurvorna är lättare att tolka om de visar deltonernas amplitud relativt grundtonen. Därför får det vara så.)

[Svante]

På lite större element är det faktiskt möjligt att lägga nålen på spidern och mäta, men för att ha något kännt att referera till så kör jag också med mikrofon.

Det som jag inte var helt beredd på var följande:


Jag körde in mikrofonen så långt jag vågade utan att det skulle ta i.
För att ingenting ska komma från framsidan och interferera så monterades elementet åt "fel håll" i lådan (som är full med fårull).





Frågan är helt enkelt, hur uppstår resonans-topparna i det här fallet ?

Det där ser ut som vanliga kvartsvågsresonansen. Tänk på att ljudvågorna från konens baksida inte går bakåt utan ofta nästan rakt ut åt sidorna. Det
beror på att de lättar från konen närmast talspolen först, eftersom vågan i
själva konen inte går oändligt snabbt.




Vh, iö

Jag har suttit och funderat på det här inlägget en stund nu, men jag förstår inte vad vågfrontens riktning har med det hela att göra.

Skälet till tonkurvans utseende har det spekulerats om.

Hur vågen ser ut, i vilken riktning den lämnar bembranet, har betydelse för
vilka ståendevågor och/eller resonanser som vill uppstå. Tänk dig ett rum
där det står en stormembranshögtalare, det är dock inte en dipol.

Men membranet är stort i förhållande till våglängden vid i varje fall några av
de frekvenser där vi hittar resonanser i rummet.

Vad jag säger är att exitationen av de senare påverkas av hur högtalaren
står vriden, alltså om den inte är mycket liten i förhållande till våglängden.

- - -

Däremot är min skiss såklart en förenkling, där t ex den skålformade delen
av korgen under spidern inte finns med. Men ändå.


Vh, iö

Hmm, jag förstår det du säger, men fortfarande inte hur det förklarar tonkurvan. Var sitter kvartsvågsresonansen, menar du? Inuti lådan? I rummet? I Spidern? I membranet?

[lilltroll]

Det är bara att ta en valfritt element {tror jag} (som spelar de frekvenserna) lägga på bordet framför er och pröva med en mikrofon.

Är det ½ eller kvartsvåg så bör ju trycket gå från 0 till Pmax i vågens utbredningsriktning beroende på vilken det är.

Det är ju inte direkt att vi ska förklara varför spiralarmarna håller ihop i Vintergatan och hittar på begreppet mörk materia där ingen kan åka iväg och kolla hela galaxen.

Fenomenet går utmärkt att observera och studera på "köksbordet".

[petersteindl]

Mörk Materia? Jag skall bygga högtalarlådor i mörk materia



...

Sådärja, nu är de klara Priset är 25 tkr/par skicka in pengarna på mitt konto så skall jag transcendentera högtalarna till er. Väldigt gynnsamma vibrationer.

Med mörka hälsningar

[lilltroll]

Vilken elektronikutmaning, jag har mätt på ett material som har så låg egendist när det ytaccelererar att jag knappt kunde se det över brusgolvet, vid så höga ljudtrycksnivåer att MDF var uppe i 100% dist för vissa frekvenser i jämförelse.

Hur har du fått MDF att bete sig så illa? Någon dålig fog? En mätuppställning
som kraftigt undertrycker grundtonen? Så stora ljudtryck så uj, uj, uj!?

Eftersom det är angivet i %. Allt som behövs är ett en frekvens där det är ett minima i grundton vid mätpunkten, luften i lådan producerar dock mycket 2:a ton som kommer driva punkten med dubbla frekvensen.

för vissa frekvenser skrev jag

[lilltroll]

Funderade på om en köttigare FEM simulering också skulle se samma fenomen bakom konen, och det verkar den göra.

Först det här med vågfrontens riktning.
X-Y axeln har enheten meter, färgen anger trycket i Pa, och linjerna visar intensitetens utbredningsriktning.

Frekvensen är 500 Hz, och inga speciella fenomen har börjat äga rum.
Högtalaren befinner sig i ett mycke litet ekofritt rum.

Glasfiberbobinen är inte ventilerad. Konen rör sig framåt och skapar ett övertryck på framsidan.

[Nattlorden]

Snyggt jobbat!

[lilltroll]

Vad är det som händer i simuleringen vid en tryckpeak ?

Spana in dessa två närliggande frekvenser.

Jag har förstärkt deformationen med en faktor 400 för att förtydliga.





Som ni ser så bryter (tyg) spidern upp vid vid 709 Hz (SPLmax).
Vid 719 Hz beter den sig "rak" och fin igen (SPLmin).

(Spidern är icke-coatad)[/b]

[lilltroll]

Var nere i förrådet, jag har en lös XLS bas där. Den är så stor att jag nog kan få in pickupen en bit på spidern utan att det tar i. Se om man kan se tryckmaxima med mikrofonen där man även ser konstigheter i ythastigheten på spidern.

[Harryup]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

[petersteindl]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

För att spidern skall ta i frontplattan, så skall hela talspolelindningen röra sig inåt så att den helt går ut ur gapet samt några mm till. Jag har svårt att se att så skulle kunna hända, men i vissa högtalarelement kanske det kan. Hela talspolen är ju därvidlag ute ur magnetkapet och talspolen slår nog oftast först i botten på bottenplattan.

MvH
Peter

[Nattlorden]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

Psst:

Jag har förstärkt konamplituden med en faktor 400 för att förtydliga.

[lilltroll]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

Det här är en små-signalsimulering. Material mm kan ha icke-linjära egenskaper vilket gör att diffekvationen blir icke-linjär. För att ta reda på en enskilld icke-linjär egenskap hos högtalaren så får jag göra styckvis linjära simuleringar, som att tex flytta konen 1 mm åt gången och köra om simuleringen. Sen kan jag plotta de jag söker i samma graf, t ex Le(x), Bl(x), för lite högre frekvenser där disten från Le(i) dominerar över Le(x) vill jag inte ge mig på just nu.

Om man inte vill göra styckvis linjära simuleringar så får man nog simulera i tidsdomänen, men då gäller det att man inte integrerar upp stora fel. Tex kan jag ju då köra in en sinus, och kolla p(t) en halv meter framför högtalaren, och plotta både tonkurva och dist. Den verkliga världen kör ju i tidsdomänen ... tror jag.

Galning 1 cm utslag vid 700 Hz, det skulle vara knepigt hög effekt och extremt olinjärt de få sekunder elementet var helt.

(Så deformationen är uppskalad 400 ggr i detta exempel, och utslagsmässigt syns det annars ung. lika mycket som en kon vid 700 Hz som får 1 W in)

[lilltroll]

Jag kommer ihåg ett par gamla aktiva Audio-Pro högtalare, där kunde man kompensera i basområdet, och om man ställde upp dem som vanligt en bit från väggen så satte jag typiskt inställningen någonstans mellan halvrymd och helrymd, för det lät mest naturligt.

I och för sig har jag möjligheten att men en omkopplare kunna välja hur mycket baffelkomp jag önskar även med passiva filter, men finns det en generell riktlinje för toppar hur mycket man ska kompensera?
Svara gärna i dB.

[PontusEriksson]

Detta är kul! Inte för att jag förstår detaljerna så bra men ändå

[Harryup]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

För att spidern skall ta i frontplattan, så skall hela talspolelindningen röra sig inåt så att den helt går ut ur gapet samt några mm till. Jag har svårt att se att så skulle kunna hända, men i vissa högtalarelement kanske det kan. Hela talspolen är ju därvidlag ute ur magnetkapet och talspolen slår nog oftast först i botten på bottenplattan.

MvH
Peter

Inser att jag borde ställt frågan annorlunda.

Dvs, tar första vecket så stor deformation jämfört med andra veck redan vid spl min?

mvh/Harryup

[lilltroll]

Inser att jag borde ställt frågan annorlunda.

Dvs, tar första vecket så stor deformation jämfört med andra veck redan vid spl min?

mvh/Harryup

Färgen visar hur mycket displacement det är lokalt, men jag misstänker att du skulle vilja veta hur mycket displacement det är i relation till att spidern var ideal !?

[Harryup]

Javisst, och hur illa är det fortsättningsvis med ökad amplitud?
Eller är det ens illa? Kanske det skall vara en för ögat olinjär rörelse som är optimal? Personligen har jag aldrig med automatik tyckt att element skall vara långslagiga om dom inte måste vara det. Är nog lite skadad av hur trevligt bashorn kan låta utan att röra på konerna och för att inte tala om berylliumdrivers.

mvh/Harryup

[Harryup]

Måste lägga till att jag tycker det är en oerhört intressant tråd och vansiningt trevligt presenterat.
Tack för det.

mvh/Harryup

[lilltroll]

Javisst, och hur illa är det fortsättningsvis med ökad amplitud?
Eller är det ens illa? Kanske det skall vara en för ögat olinjär rörelse som är optimal? Personligen har jag aldrig med automatik tyckt att element skall vara långslagiga om dom inte måste vara det. Är nog lite skadad av hur trevligt bashorn kan låta utan att röra på konerna och för att inte tala om berylliumdrivers.

mvh/Harryup

Själva tyget i spidern är nog linjärt i simuleringen, dvs man kommer inte komma upp i plastisk deformation eller något sådant. Resonansen i spidern man ser i simuleringen kommer vara identisk för alla spänningar om man normerar resultatet. Dvs att själva spidern genererar övertoner som skapar både akustiska övertoner samt övertoner som kraftmässigt drar i bobinen finns inte med. I detta fall löser jag systemet för en frekvens i taget, men det är inte ekvivalent med att jag inte kan hitta icke-linjära fenomen. Men jag får ta ett i taget, och dela upp det.

Men eftersom SMHI ändå inte träffar så rätt, så kanske jag kan få låna deras kluster som beräkningsserver i stället, alternativt köpa några NVIDA grafikkort, men de tar verkligen betalt för att man ska kunna köra MATLAB eller FEM på typ 1000 parallella flyttals ALUer än så länge, istället för 2-4 x86 kärnor.

[Harryup]

Kanske göra en trevlig skärmsläckare och distribuera gratis och sno några cykler här och där?

mvh/Harryup

[petersteindl]

Vad bra. Lilltroll släcker skärmarna runt omkring i stugorna och suger ut det göttaste gratis

[lilltroll]

Numera finns det "server" och "client"

Så alla som har 100 Mbits bredband åt båda hållen...

Priset är tyvärr per maskin oavsett antal kärnor.

Blir nog billigare och köpa nya Intel Xeon serien 2012.

[Nattlorden]

Då vill du väl ha en sådan här, typ?

*tar skärmdump*

[Naqref]

Jag kommer ihåg ett par gamla aktiva Audio-Pro högtalare, där kunde man kompensera i basområdet, och om man ställde upp dem som vanligt en bit från väggen så satte jag typiskt inställningen någonstans mellan halvrymd och helrymd, för det lät mest naturligt.

I och för sig har jag möjligheten att men en omkopplare kunna välja hur mycket baffelkomp jag önskar även med passiva filter, men finns det en generell riktlinje för toppar hur mycket man ska kompensera?
Svara gärna i dB.

Beror på rätt många omständigheter. Vilken placering i rummet man önskar och vilken baffelarea som finns tillgänglig. Ju närmare vägg och ju större baffelyta destu mindre baffelkomp krävs. De konstruktioner jag har gjort ligger mellan 2dB (Larsen) och 6dB (liten minimonitor gjord för placering mer än 85cm från vägg). 4dB är en bra utgångspunkt för "normala" högtalare och sedan kan man fippla lite vidare därifrån.

[Jocke]

Bland monitorer är det vanligare med aktiva lösningar. Event Opal har låtit låtit tala en hel del om sig - http://cachepe.zzounds.com/media/opal_p ... 9be1e1.pdf

På sidan 8-9 finns en rätt skaplig panel för att anpassa den till rummet!

[lilltroll]

Jag kommer ihåg ett par gamla aktiva Audio-Pro högtalare, där kunde man kompensera i basområdet, och om man ställde upp dem som vanligt en bit från väggen så satte jag typiskt inställningen någonstans mellan halvrymd och helrymd, för det lät mest naturligt.

I och för sig har jag möjligheten att men en omkopplare kunna välja hur mycket baffelkomp jag önskar även med passiva filter, men finns det en generell riktlinje för toppar hur mycket man ska kompensera?
Svara gärna i dB.

Beror på rätt många omständigheter. Vilken placering i rummet man önskar och vilken baffelarea som finns tillgänglig. Ju närmare vägg och ju större baffelyta destu mindre baffelkomp krävs. De konstruktioner jag har gjort ligger mellan 2dB (Larsen) och 6dB (liten minimonitor gjord för placering mer än 85cm från vägg). 4dB är en bra utgångspunkt för "normala" högtalare och sedan kan man fippla lite vidare därifrån.

Det är ju så svårt att lyssna på bara en högtalare med stereo-material, basen låter ju klen då. Men jag testar att bygga ihop två filter med 4 dB!
Är fultricket att limma fast motståndet på magnetkretsen för kylningens skull ?
Det är ju så mycket lättare att sätta en konding och en stereo pot mellan preout-> main in

Men då minskar jag inte modulationen från Le(I,x), jag menar Le(I,x) är sämre än Le(I,x)+Lb.
Lb påverkar ju inte mycket där Le(x) är dominant, men väl i området där Le(I) spökar.

Lb= Luflindad spole som hanterar baffelsteget

Någon som prövat en virtuell utimpedans som är strömberoende, dvs när strömmen i talspolen är stor, så mättas järnet och Le minskar, då skulle strömåterkopplingen kunna kompensera för det genom att öka den virtuella Le. Borde ju funka med digital AC(E). Förmodligen så bör man gå över till en strömgenerator för det frekvensområde där Le(x,I) spökar så att kraften på talspolen är konstant. Det har jag ju visat att det fungerar tidigare, dvs förstärkaren får en hög positiv virtuell utresistans.
Konstant ström runt fs är väl bara att glömma hur man än gör det, då fs(x), eftersom fjädringen styvnar ju större utslaget blir.

[lilltroll]

Har hittat en lösning som kompenserar ca 4 dB, och som har ganska rak tonkurva åter igen i 45 graders riktning mot taket, men således ett nollställe vid 22.5 grader uppåt.

Dessutom har jag dammat av den gamla analoga AC(E) lådan som jag och Svante byggde för att pröva ström-återkoppling på underhängda basar.