Svante skrev:IngOehman skrev:lilltroll skrev:På lite större element är det faktiskt möjligt att lägga nålen på spidern och mäta, men för att ha något kännt att referera till så kör jag också med mikrofon.
Det som jag inte var helt beredd på var följande:
Jag körde in mikrofonen så långt jag vågade utan att det skulle ta i.
För att ingenting ska komma från framsidan och interferera så monterades elementet åt "fel håll" i lådan (som är full med fårull).
Frågan är helt enkelt, hur uppstår resonans-topparna i det här fallet ?
Det där ser ut som vanliga kvartsvågsresonansen. Tänk på att ljudvågorna från konens baksida inte går bakåt utan ofta nästan rakt ut åt sidorna. Det
beror på att de lättar från konen närmast talspolen först, eftersom vågan i
själva konen inte går oändligt snabbt.![]()
Vh, iö
Jag har suttit och funderat på det här inlägget en stund nu, men jag förstår inte vad vågfrontens riktning har med det hela att göra.
Skälet till tonkurvans utseende har det spekulerats om.
Hur vågen ser ut, i vilken riktning den lämnar bembranet, har betydelse för
vilka ståendevågor och/eller resonanser som vill uppstå. Tänk dig ett rum
där det står en stormembranshögtalare, det är dock inte en dipol.
Men membranet är stort i förhållande till våglängden vid i varje fall några av
de frekvenser där vi hittar resonanser i rummet.
Vad jag säger är att exitationen av de senare påverkas av hur högtalaren
står vriden, alltså om den inte är mycket liten i förhållande till våglängden.
- - -
Däremot är min skiss såklart en förenkling, där t ex den skålformade delen
av korgen under spidern inte finns med. Men ändå.
Vh, iö