Svante skrev:Harryup skrev:Om du inte tycker det är OT så skulle jag gärna veta om det är någon skillnad på Svantes sätt att göra teoretiskt och eller praktiskt kompensationen jämfört med IÖ's. Och jag skulle gärna vilja veta om det går i blindtest att höra att det finns en kompensation på en okänd högtalare.
mvh/Harryup
Det jag pratade om i den andra tråden var just Ingvars kompensationer, själv har jag aldrig medvetet byggt något medvetet som kompenserar för sånt.
Kompensationerna är enligt Ingvar strax under någon dB, och det är ju hörbart vid direkt växling mellan objekt.
Samtidigt är den typiska skillnaden mellan olika högtalare större än så, så vid en blind växling mellan två obekanta högtalare vilka som helst är det nog svårt att säga att den ena "har det".
Vill till att börja med hålla med om det sistnämnda.
Stereosystemfelskompensationer ÄR överkurs. Innan man tar itu med
sådant, det vill säga kröker till högtalaren (och observera att det måste
ske med rätt geometri, alltså inte med en eq i transmissionslänksvärlden)
så behöver man räta ut den!
Att finlira med stereosystemfelskompensationer om restfel av andra skäl
är flera gånger större (och statiska) än stereosystemfelen som sådana,
gör det ju rätt så meningslöst att lägga stora ansträngningar på att mot-
verka stereosystemfelen.
- - -
Vill även nämna att den stereosystemfelskompensation som jag gör har
inalles 12 olika delkomponenter, och flera av dem är beroende av andra
faktorer, det vill säga vägningen kan bli olika för olika högtalare.
Den komponent av de 12 som jag brukar berätta mest om - helt enkelt
för att den dels har pedagogiska kvaliteter och för att den normalt är den
största enskildheten av de 12 - ger avvikelser på strax under +/- 1 dB.
Men - summan av alla 12 kan dock ge lite större avvikelser, beroende av
högtalarens övriga egenskaper. Det blir inte sällan lite mer än +/- 2 dB.
- - -
Människans hörsel, det vill säga de flesta, kan som regel (i varje fall med
lite träning) detektera avvikelser nedåt +/- 0,25 - 0,5 dB beroende lite på
avvikelsens bandbredd och register, och många kan faktiskt höra fel nedåt
+/- 0,1 dB. Mindre avvikelser än så har jag hittills inte stött på någon som
lyckats detektera. I LTS lyssningstester tillser vi alltid en matchning bättre
än +/- 0,05 dB.
Praktiskt taget alla hör avvikelser om 1 dB, rätt lätt, i kliniska studier, när
bandbredden på avvikelserna medger det. Men vid lyssning på musiksignal
utan referens är de flesta människor rätt så dåliga på att avgöra vad som
är rätt och fel, och använder man "vilka okända inspelningar som helst" så
är det i praktiken fullständigt omöjligt att säga något med bestämdhet i det
enskilda fallet - eftersom mycket större avvikelser än +/- 3 dB på inspel-
ningarna själva, faktiskt tillhör vanligheterna. Men - det är inte statiska fel
såsom anläggningens, som är lika hela tiden, för dessa fel tillhör ju fono-
grammen - och dessa byter man ju då och då.
- - -
Så - om man tar dessa frågor på allvar så tycker jag man bör skilja mellan
de olika typerna av fel på ett bättre (mera nyanserat) sätt än att bara ge
dem ett "+/-dB-mått".
Vissa fel som är rätt stora, är ändå distingerbara från stereosystemfelen,
eftersom de har helt olika karaktärer. Har man inte det klart för sig så är
det nog rätt svårt att förstå meningen med att alls ta hänsyn till dem.
Men det är okej. Frågorna är inte enkla. Alla behöver inte förstå.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).