F/E-test igen! Var 'Nytt slutsteg!'

[Rydberg]

Jaja, frågan var riktad till vissa som finner det för gott att använde gängse uttryck som "on-axis" samt "neutralläge" för att beskriva fasvinkel, tillika med högskoleexamen i fysik samt tydligen även doktorshatt...

Ja det är anmärkningsvärt!

[Harryup]

Låg impedans i all ära men vilka effekuttag gör samtidigt. Är ju i allra högsta grad frekvensberoende. Trodde faktiskt att LTS skulle ha lägre impedans i basen på sin last.

mot-emk nån?
Vilken skillnad blir det om man lastar en typ buttkicker som ingår i konstlasten så slipper man få nåt som låter, men ändå rör på sig?

Förutsätter att den är installerad så att den inte skapar några skakningar som påverkar lyssningen.

[jonasp]

Callisto:
Nej, jag har inte läst mer än den obligatoriska elektronikdelen i min utbildning, som råkar vara en civilingenjörsutbildning i datateknik. Min inriktning är för övrigt på programvaruteknik, inte elektronik.

Har visserligen läst lite extra matematik men... jag är lite förvånad att du inte behärskar dessa grundläggande saker bättre, och då tänker jag inte på din doktorshatt utan din grundutbildning. Jag har å andra sidan inte koll på grundutbildningen i fysik i alla läroplatser i landet.

(Ovanstående kan man se som ett personangrepp eller att jag diskuterar en utbildnings innehåll. Den sistnämnda tolkningen är den som gäller, OK?)

Jag har läst halvledarfysik också, tre ynka poäng. Det innebär att jag vet lite om laddningsbärare, hål, MOSFETar och lysdioder, så där lite till mans. Dopningar minns jag något av också. Nej, jag vill inte diskutera halvledarfysik tack, det roar mig nämligen inte.

Får man fråga vad din avhandling handlade om? (Ursäkta off-topic, men det är ju en off-topic-tråd...)

mvh
Jonas

[Naqref]

mot-emk nån?

Finns simulerad i konstlasten. De är de stigande (uppåt i frekvens) flankerna mellan ett minima(el platå) till ett maxima (el platå).

[jonasp]

Membranrörelser (massa, tröghet) kan simuleras med induktans.

Olinjäriteter kan simuleras med... olinjära komponenter (det där lär slugt va?!

Tror, utan att veta, att nämnda konstlast är en tämligen noggrann avbild av en högtalare lastmässigt. Åtminstone fullt adekvat ur effektförstärkarens synpunkt.

/J

[Callisto]

Callisto:

Får man fråga vad din avhandling handlade om? (Ursäkta off-topic, men det är ju en off-topic-tråd...)

mvh
Jonas

Jag har bl.a. fokuserat på att ta fram nya teoretiska modeller utifrån egenskaper och ursprung hos olika strukturella defekter i kiselkarbid, samt hur de påverkar de elektriska egenskaper i applikationer såsom t.ex. dioder tillverkade med kiselkarbidteknologi.

[Harryup]

mot-emk nån?

Finns simulerad i konstlasten. De är de stigande (uppåt i frekvens) flankerna mellan ett minima(el platå) till ett maxima (el platå).

Betyder det att om man spelar musik som inte innehåller dom frekvenserna särskilt mycket eller ofta att det inte blir någon mot-emk?
Stigande i frekvens? Är det "problemet" inte störst vid dom lägsta frekvenserna?

[jonasp]

Callisto:

Får man fråga vad din avhandling handlade om? (Ursäkta off-topic, men det är ju en off-topic-tråd...)

mvh
Jonas

Jag har bl.a. fokuserat på att ta fram nya teoretiska modeller utifrån egenskaper och ursprung hos olika strukturella defekter i kiselkarbid, samt hur de påverkar de elektriska egenskaper i applikationer såsom t.ex. dioder tillverkade med kiselkarbidteknologi.

Ok. Kan man förvänta sig kiselkarbid-baserade IGBT-transistorer i de lite större klasserna (>300A @ 1700V) de närmsta åren?

/J.

[dimitri]

Dessutom så har inte Callisto fört fram sin akademiska grad utan svarade på ngn annans fråga om utbildning.
Så det så! (eller: rätt skall vara rätt!)
D

Edit: det var visst på sidan 6 jag var.

[Naqref]

Stigande i frekvens? Är det "problemet" inte störst vid dom lägsta frekvenserna?

Om man kollar här så ser man en stigning från dc upp till ca 40 Hz. Det är motemk som genererar den stigningen. Likaså stigningen från ca 300 Hz till 1.4kHz. Samma sak mellan 2kHz till 2.5kHz. Och i området från 5kHz och uppåt.

[Callisto]

Flera högtalare har 4 ohm och lägre vid 45 graders vinkel......

[Naqref]

Ok. Kan man förvänta sig kiselkarbid-baserade IGBT-transistorer i de lite större klasserna (>300A @ 1700V) de närmsta åren?

Sugen på en ordentligt klass-d förstärkare är vi?

[Morello]

Flera högtalare har 4 ohm och lägre vid 45 graders vinkel......

Stämmer bra det. Mitt råd är att undvika dem.

[jonasp]

Ok. Kan man förvänta sig kiselkarbid-baserade IGBT-transistorer i de lite större klasserna (>300A @ 1700V) de närmsta åren?

Sugen på en ordentligt klass-d förstärkare är vi?

Ja, det kan man nog säga. Men inte för audiobruk!

Jag hade däremot önskat mig att det fanns klass-D som var tillräckligt bra för hela registret! Hade varit kalas med en pizzakartongsstor 7x200W pjäs...

[jonasp]

Sugen på en ordentligt klass-d förstärkare är vi?

Talar som Yoda gör vi?

[Callisto]

Callisto:

Får man fråga vad din avhandling handlade om? (Ursäkta off-topic, men det är ju en off-topic-tråd...)

mvh
Jonas

Jag har bl.a. fokuserat på att ta fram nya teoretiska modeller utifrån egenskaper och ursprung hos olika strukturella defekter i kiselkarbid, samt hur de påverkar de elektriska egenskaper i applikationer såsom t.ex. dioder tillverkade med kiselkarbidteknologi.

Ok. Kan man förvänta sig kiselkarbid-baserade IGBT-transistorer i de lite större klasserna (>300A @ 1700V) de närmsta åren?

/J.

Svar nej!
Det stora problemet gäller högeffektskomponenter. Tyvärr så degraderar de elektriska egenskaperna (materialet) vid höga effekuttag.

[jonasp]

Ok. Kan man förvänta sig kiselkarbid-baserade IGBT-transistorer i de lite större klasserna (>300A @ 1700V) de närmsta åren?

/J.

Svar nej!
Det stora problemet gäller högeffektskomponenter. Tyvärr så degraderar de elektriska egenskaperna (materialet) vid höga effekuttag.

Tack för svar!

Detta var vad jag hörde sist jag frågade (någon annan!)!

mvh
Jonas

[Harryup]

Ok. Naqref det är så du menar.

Du Naqref,
eftersom du kanske är insattast (nytt ord) av alla här när det gäller
F/E lyssning.
Hur många förstärkare skulle du ha godkänt hemma om testen inte gjorts på Studio Blue där man har upptäckt påverkan vid lite "ytterlighets lyssning"? Menar på "små" högtalare och vid moderata nivåer kanske många fler förstärkare klarar testen.

[Rydberg]

"mest insatt" fungerar också ganska bra

[n3mmr]

"mest insatt" fungerar också ganska bra

insattast låter så kort.

[Naqref]

Spelar ingen roll hur man ska skriva det för jag är det inte ändå! Har inte deltagit vid någon F/E-lyssningstest som har hållits vid Studio Blue. Bättre att ställa frågan till någon som har gjort det. Exempelvis Morello eller Johan.

[Harryup]

Morello: Hör bön!
Om du övertager min fråga till Naqref då?
Var finns en kritisk gräns för hörbart under fenomenala förutsättningar till förmodligen ohörbart under genomsnittligt praktiska hemförhållande?
Några apparater till som skulle kunnat passerat?

[Morello]

Svårt att svara på. Det som framförallt utmärker systemet på Studio Blue är nedre gränsfrekvens samt den kopiösa ljudtryckskapaciteten i basregistret. I detta register har en typisk hifihögtalare ganska mycket distorsion samt för klen nivå i subkontraoktaven.

[Callisto]

"mest insatt" fungerar också ganska bra

Tror inte det. Det var jag som gav ut artikeln (2002) som beskriver dessa defekters ursprung, utveckling och konsekvenser .

[IngOehman]

Membranrörelser (massa, tröghet) kan simuleras med induktans.

Olinjäriteter kan simuleras med... olinjära komponenter (det där lär slugt va?!

Njae... Inte riktigt.

I en konstlast (eller riktig dynamisk högtalare) ser vi effekterna av membranmassan i form av en negativ reaktiv impedans - en kapacitans. Membranupphängningen däremot beter sig som en induktans, som dock är omvänt proportionell mot fjäderkonstanten, vilket får till konsekvens att man, om man vill simulera en överstyrd upphängning (plötslig ökning i fjäderkonstanten) måste åtadkomma en induktor som över en viss ström minskar sin induktans. Det kan man göra genom att bygga upp den med en mättningbarkärna, vars mättningsnivå kan styras enkelt med mylartejp, i kombination med kompensationslindning av varv.

Så det har jag förstås gjort för LTS-konstlasten.

Tror, utan att veta, att nämnda konstlast är en tämligen noggrann avbild av en högtalare lastmässigt. Åtminstone fullt adekvat ur effektförstärkarens synpunkt.

/J

Den konstlast vi använder är i själva verket så lik en ljudande högtalare att det inte går att avgöra mätmässigt att det inte är en verklig högtalare, inte genom att mäta på dess impedans i varje fall.

Däremot märker man förstås att den inte ser ut som en högtalare, och att den är förhållandevis tyst jämfört med en vanlig högtalare.

Dessutom luktar den lite kufiskt.

Den har nämligen en tendens att smälta saker i sin närhet då och då, emedan den i kraft av sin tysthet är lätt att driva väldigt mycket hårdare än man kanske trodde, och då blir det varmt...


Vh, iö

[jonasp]

Det förvånar mig inte att det blir varmt och luktar konstigt. Vad jag har sett på bilderna är konstlasten inte speciellt stor, och om man testar en 1090 eller 208 har man ju fått några watt att göra av med på en liten yta...

(Jag tänker på bilder jag har sett i MoLT)

/J.