Vad är en mätning?

[Almen]

...de som INTE håller med om detta kan göra göra det av olika skäl. Ett av dem är att man inte tillhör det paraditgm inom vilket detta är en giltigt förklaring. Andra skäl kan vara att detta inte ens är en inomparadigmatiskt vettig text... Vem vet?

...jag tvivlar att budskapet har någon större mening mer än att peka ut de som inte förstår det du skriver genom att de kommer med invändningar.

Naqref, vad har du för skäl att invända mot det DQ-20 skrev?

[DQ-20]

Om jag sitter och mäter upp resistorer så mäter jag inte 11 gånger på varje för att få ett statistiskt säkerställt resultat. Gör du?

Anledningen till det är väl inte teoretisk utan empiriskt: mätonoggrannheten, inklusive de avläsningsfel som ju brukar vara ett problem när människor är inblandade, har av erfarenhet visat sig vara så liten med din multimeter att det inte behövs. När jag mäter motstånd läser jag oftast av instrumentet ett antal gånger eftersom det tar ett tag innan det stabiliserar sig. Men jag medelvärdesbildar inte utan tar ett värde jag genom en erfarenhetsmässig bedömning tycker verkar rimligast. Det är egentligen en komplicerade process som förutsätter mycket tyst kunskap.

Men låt inte mig störa: du och Naqref verkar ha ett brinnande tillika gemensamt intresse, nämligen det hifi närstående lantmäteriet.

/DQ-20

[Naqref]

...de som INTE håller med om detta kan göra göra det av olika skäl. Ett av dem är att man inte tillhör det paraditgm inom vilket detta är en giltigt förklaring. Andra skäl kan vara att detta inte ens är en inomparadigmatiskt vettig text... Vem vet?

...jag tvivlar att budskapet har någon större mening mer än att peka ut de som inte förstår det du skriver genom att de kommer med invändningar.

Naqref, vad har du för skäl att invända mot det DQ-20 skrev?

Inget. Däremot ifrågasatte jag hur meningsfullt inlägget var ety de som skulle göra det tillhör ett annat paradigm (och då skulle det vara meningslöst enligt innehållet i DQ-20s text).

[Almen]

Om jag sitter och mäter upp resistorer så mäter jag inte 11 gånger på varje för att få ett statistiskt säkerställt resultat. Gör du?

Anledningen till det är väl inte teoretisk utan empiriskt: mätonoggrannheten, inklusive de avläsningsfel som ju brukar vara ett problem när människor är inblandade, har av erfarenhet visat sig vara så liten med din multimeter att det inte behövs. När jag mäter motstånd läser jag oftast av instrumentet ett antal gånger eftersom det tar ett tag innan det stabiliserar sig. Men jag medelvärdesbildar inte utan tar ett värde jag genom en erfarenhetsmässig bedömning tycker verkar rimligast. Det är egentligen en komplicerade process som förutsätter mycket tyst kunskap.

Jo, det var ungefär min poäng, att det är lite mer komplicerat att beskriva "mätningar".

Men låt inte mig störa: du och Naqref verkar ha ett brinnande tillika gemensamt intresse, nämligen det hifi närstående lantmäteriet.

Det är lugnt, dina inpass är uppskattade. Och visserligen var min far lantmätare, men det var inte jag som drog in oss på det spåret.

[Naqref]

Bergs höjd anges gärnam ot referenspunkten havsytan som både är flytande [sic!], osäker och okalibrerad.

En meter anges till den sträcka ljuset hinner i vakuum på 1/299792458 sekunder. När kalibrerades ljusets hastighet senast?

"höjd över havet" är väldefinierad, så jag tar det som en skämtsam ordvits. Och om igen: där finns det i alla fall referenser.

Vad är motsvarande väldefinierad referens som LTS använder?

Höjd över havet är inte alls väl definierat. Gissa varför folk nästan slåss om vilka berg som är högst.

Vattenytan är starkt beroende av den lokala gravitationen och det måste till mer eller mindre krystade definitioner för att få fram något normalvärde.

Höjdsystem
Höjd över havet anges i ett höjdsystem. Höjdsystemet har en väl definierad nollpunkt och ett antal fixpunkter på marken, som är inmätta och höjdbestämda. Sverige har genom åren haft tre nationella höjdsystem, RH 00, RH 70 och RH 2000. Nära förknippat med höjdsystemen är också landhöjningen som bland annat de nordiska länderna är utsatta för.

Geoiden
När vi i dagligt tal pratar om höjd över havet är det i striktare mening höjd över geoiden vi menar. Geoiden är den nivåyta som sammanfaller med medelnivån på världshaven och har en tänkt förlängning in under kontinenterna. För att omvandla GPS-mätta höjder (ellipsoidhöjder) till höjder över havet används en så kallad geoidmodell.

http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Entrance.aspx?id=3314

En geoid (av grekiska: geo, jord och eides, liknande) är en en yta som ungefär sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå.
[...]
Geoidens yta är mer oregelbunden än den rotationsellipsoid som ofta används för att ungefärligen beskriva den fysiska jordens form, men betydligt jämnare än jordens fysiska yta. Medan den senare har toppar på över 8 000 meter (Mount Everest) och dalar på under 11 000 meter (Marianergraven) varierar geoiden enbart med omkring ±100 m från en noggrant fastställd rotationsellipsoid.

Tjosvejs vad exakt det är. Beroende på var på klotet du befinner dig "på havets höjd" kan du alltså befinna dig 100 meter över vattnet eller hundra mer under. Något bättre precision skulle man nog kräva om man var pilot eller dykare...

[Almen]

...de som INTE håller med om detta kan göra göra det av olika skäl. Ett av dem är att man inte tillhör det paraditgm inom vilket detta är en giltigt förklaring. Andra skäl kan vara att detta inte ens är en inomparadigmatiskt vettig text... Vem vet?

...jag tvivlar att budskapet har någon större mening mer än att peka ut de som inte förstår det du skriver genom att de kommer med invändningar.

Naqref, vad har du för skäl att invända mot det DQ-20 skrev?

Inget. Däremot ifrågasatte jag hur meningsfullt inlägget var ety de som skulle göra det tillhör ett annat paradigm (och då skulle det vara meningslöst enligt innehållet i DQ-20s text).

Vi kan väl kanske vänta och se huruvida någon mer invänder mot det; jag gör det i alla fall inte. Men jag blev lite förvirrad, eftersom din invändning indikerade (enligt din egen argumenation) att du inte förstod DQ-20s inlägg.

[Lust]

Jo, det var ungefär min poäng, att det är lite mer komplicerat att beskriva "mätningar".

Ja då kan ju inte F/E-lyssning vara en mätning...

...den är ju så enkel att den knappt behövt ta upp något diskussionsutrymme alls här på faktiskt.

[Naqref]

Om jag sitter och mäter upp resistorer så mäter jag inte 11 gånger på varje för att få ett statistiskt säkerställt resultat. Gör du?

Det beror på hur stora kraven är och vem som ställer dem. Ska jag mäta upp diametern på ett basreflexrör som har okänd diameter så mäter jag nog 3-4 gånger åtminstone på olika positioner. Minst. Man måste avgränsa mätningarna beroende på hur sannolikt det är att de blir fel och vilka krav som finns ursprungligen på mätningens precision.

[DQ-20]

...de som INTE håller med om detta kan göra göra det av olika skäl. Ett av dem är att man inte tillhör det paraditgm inom vilket detta är en giltigt förklaring. Andra skäl kan vara att detta inte ens är en inomparadigmatiskt vettig text... Vem vet?

...jag tvivlar att budskapet har någon större mening mer än att peka ut de som inte förstår det du skriver genom att de kommer med invändningar.

Naqref, vad har du för skäl att invända mot det DQ-20 skrev?

Inget. Däremot ifrågasatte jag hur meningsfullt inlägget var ety de som skulle göra det tillhör ett annat paradigm (och då skulle det vara meningslöst enligt innehållet i DQ-20s text).

Här vill diskussionsobjektet själv inflika att det finns två andra alternativ, nämligen att de som invänder är dumma i huvudet och inte fattar en vanligt, hederligt foruminlägg. Alternativt, är författaren själv dum i huvudet och knappt läsbar, vilket också smittar av sig på Naqref eftersom han fann inlägget meningsfullt.

Eder fredagsspjuver,

DQ-20

[Almen]

En geoid (av grekiska: geo, jord och eides, liknande) är en en yta som ungefär sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå.
[...]
Geoidens yta är mer oregelbunden än den rotationsellipsoid som ofta används för att ungefärligen beskriva den fysiska jordens form, men betydligt jämnare än jordens fysiska yta. Medan den senare har toppar på över 8 000 meter (Mount Everest) och dalar på under 11 000 meter (Marianergraven) varierar geoiden enbart med omkring ±100 m från en noggrant fastställd rotationsellipsoid.

Tjosvejs vad exakt det är. Beroende på var på klotet du befinner dig "på havets höjd" kan du alltså befinna dig 100 meter över vattnet eller hundra mer under. Något bättre precision skulle man nog kräva om man var pilot eller dykare...

Men min poäng är för det första att det finns en definition, det finns en referens, vilket saknas i F/E-lyssning. (Och självklart varierar geoiden jämfört med en rotationsellipsoid - det är ju själva poängen med den... )

För det andra brukar jag hellre läsa engelska wiki:

The geoid is that equipotential surface which would coincide exactly with the mean ocean surface of the Earth, if the oceans were in equilibrium, at rest (relative to the rotating Earth), and extended through the continents (such as with very narrow canals).
---
Despite being an important concept for almost two hundred years in the history of geodesy and geophysics, it has only been defined to high precision in recent decades, for instance by works of Petr Vaníček and others. It is often described as the true physical figure of the Earth, in contrast to the idealized geometrical figure of a reference ellipsoid.
---
The Precise Geoid Solution by Vaníček and co-workers improved on the Stokesian approach to geoid computation. Their solution enables millimetre-to-centimetre accuracy in geoid computation, an order-of-magnitude improvement from previous classical solutions.

[Naqref]

Men min poäng är för det första att det finns en definition, det finns en referens, vilket saknas i F/E-lyssning. (Och självklart varierar geoiden jämfört med en rotationsellipsoid - det är ju själva poängen med den... )

En "referens" som är flytande, osäker och okalibrerad är knappast något jag skulle kalla för referens.

Min poäng var snarare att du de facto accepterar en referens som är rätt vag i a f när det gäller bergs höjd över havet men osäkerheten som finns i detektionströskeln av skillnader i ljud hos människan (som rimligtvis måste ha en definierbara toleranser för att vara användbar vetenskapligt) är alltid orimligt stor (och därmed är värdelös i ett vetenskapligt syfte).

[Naqref]

Följden blir *tada!* att f/e-test måste vara ovetenskapliga!

[Almen]

du de facto accepterar en referens som är rätt vag i a f när det gäller bergs höjd över havet

Nu tycker inte jag att "millimeterprecision" är vagt när det gäller en referens som mäter tusentals meter, men...

...osäkerheten som finns i detektionströskeln av skillnader i ljud hos människan (som rimligtvis måste ha en definierbara toleranser för att vara användbar vetenskapligt) är alltid orimligt stor (och därmed är värdelös i ett vetenskapligt syfte).

Men detektionströskelns kvantitativa värde är ointressant i det avseendet om vi pratar om F/E-lyssning.

[Naqref]

Men detektionströskelns kvantitativa värde är ointressant i det avseendet om vi pratar om F/E-lyssning.

Skämtar du? Bara för man inte sätter ett värde på detektionströskeln i siffror så innebär ju inte det att det bakomliggande kvantitativa värdet saknar betydelse. Då har man ett gungfly av monumentala format.

[Almen]

Men detektionströskelns kvantitativa värde är ointressant i det avseendet om vi pratar om F/E-lyssning.

Skämtar du? Bara för man inte sätter ett värde på detektionströskeln i siffror så innebär ju inte det att det bakomliggande kvantitativa värdet saknar betydelse.

Jo. På vilket sätt skulle den siffran ha betydelse för de F/E-lyssningar som genomförts, menar du?

[Naqref]

Men detektionströskelns kvantitativa värde är ointressant i det avseendet om vi pratar om F/E-lyssning.

Skämtar du? Bara för man inte sätter ett värde på detektionströskeln i siffror så innebär ju inte det att det bakomliggande kvantitativa värdet saknar betydelse.

Jo. På vilket sätt skulle den siffran ha betydelse för de F/E-lyssningar som genomförts, menar du?

Siffran är betydelselös men siffra är inte samma sak som värde.

För de som inte har studerat matematik på univeristetsnivå så kanske det är läge att klargöra att siffror är bara symboler som används för att ange ett värde.

[Almen]

Men detektionströskelns kvantitativa värde är ointressant i det avseendet om vi pratar om F/E-lyssning.

Skämtar du? Bara för man inte sätter ett värde på detektionströskeln i siffror så innebär ju inte det att det bakomliggande kvantitativa värdet saknar betydelse.

Jo. På vilket sätt skulle den siffran ha betydelse för de F/E-lyssningar som genomförts, menar du?

Siffran är betydelselös men siffra är inte samma sak som värde.

Nä, det kvalitativa värdet är inte ointressant när man förbereder ett test, men det säkerställer man ju genom att använda erfarna lyssnare i en god miljö och genom val av konstlast och musikmaterial.

Dock, F/E-lyssning (alltså själva undersökningen) som den utförs av LTS varken undersöker hörbarhetströsklar eller har direkt med dem att göra.

PS. "Hörbarhetströskeln" vid F/E-lyssning är ingen konstant. Man skulle till exempel kunna sänka "hörbarhetströskeln" genom att använda en jättesvår konstlast. Men vad har man då för nytta av resultatet?

[Naqref]

Nä, det kvalitativa värdet är inte ointressant när man förbereder ett test, men det säkerställer man ju genom att använda erfarna lyssnare i en god miljö och genom val av konstlast och musikmaterial.

Nu skiftade du från siffror till kvalitativt värde. Det är ju helt olika saker.

Värdet för hörselns detektion är naturligtvis intressant och detta måste dessutom säkerställas inom rimliga gränser för att man ska få ut något resultat som går att använda. Siffrorna som man kan använda för att beskriva värdet med är däremot helt irrelevanta.

Som så många andra sammanhang så har testet bara validitet om avgränsningarna är väl definierade. Så även för hörseltröskeln. Om man inte har några avgränsningarna så saknar testet validitet. Meningslöshet definierad nästan.

Att ha olika lyssnare och skiftande panel säkerställer inte detta utan bara ger någon form av genomsnittlig tröskel för rimligt goda lyssnare. Det är ju självklart en begränsning men det är en begränsning man får ta för att ens få ett resultat som går att värdera.

Dock, F/E-lyssning (alltså själva undersökningen) som den utförs av LTS varken undersöker hörbarhetströsklar eller har direkt med dem att göra.

Jo, det har direkt med hörseltrösklar att göra. Och därmed värdet på hörseltrösklarna. Värdet kan man använda siffror för att beskriva. Exempelvis THD=10% eller THD=10e-5% Om det är det förra eller det senare kommer direkt påverka resultatet i ett F/E-test (om det är rimligt utformat). Om det inte kommer att påverka resultatet för F/E-testet så är det antingen en irrelevant faktor eller så saknar testet validitet.

Konsekvensen av diskussionen är (om man nu använder relevanta begrepp) att antingen är F/E-test en mätning eller inte.
Är det en mätning så innebär det att den har ett vetenskapligt värde. Är den inte en mätning så innebär det samtidigt att den saknar vetenskapligt värde. Observera att innebär inte används i den benhårda betydelsen explicit implicerar.

Det roliga är att de som försvarar F/E-testet mest argumenterar på ett sådant sätt att det därmed förlorar betydelse.
Det är stark jobbat!

[Svante]

En meter anges till den sträcka ljuset hinner i vakuum på 1/299792458 sekunder. När kalibrerades ljusets hastighet senast?

Dagens höjdare!

[Svante]

Själv tänker jag att det i flertalet fall finns pedagogiska fördelar med att särskilja
- mätning och analys av lyssningsresultat
- andra typer av mätningar
- lyssning.

Instämmer.

Vilket dock inte innebär att det finns fördelar med att se det som är gemensamt med dem heller, och att i sådana sammanhang se lyssning som en form av mätning.

Jag tror att Ingvar är för hemblind för att se det.

Då tror du fel ännu en gång.

Självklart ser jag vad som är gemensamt. Det som är genomsamt är att
man i båda fallen undersöker något, men det har vi ju redan ett ord för - att undersöka!

Nix, det var inte det jag menade, och därmed tror jag fortfarande att du är för hemblind för att se det...

[Svante]

Det handlar i korthet om att vi skulle formulera vad vi tror att den andres ståndpunkt är och att vi skulle sluta med två textsnuttar som vi är överens om.

Själv tänkte jag ta ansvar för den exponentiella tillväxten på annat sätt. Men, jag vill gärna delge min uppfattning om möjligheterna att lyckas.

Om det är så att man omfattas av olika "paradigm" som det heter inom vetenskapsteorin så måste man inse att detta går djupare än att man bara har olika åsikter. Det handlar snarare om verklighetsuppfattningar. Att försöka enas över paradigm är i princip omöjligt eftersom paradigmens uppfattning om varandra ges just av paradigmen själva. Det finns ingen neutral mark utanför paradigmen som man kan ställa sig och betrakta varandra på. Förklaringar av hur paradigm A arbetar och tänker utifrån paradigm B:s perspektiv blir inomparadigmatiska och vice versa. De kan bara förstås inifrån paradigmen. I praktiska termer handlar det om att förklaringar om vad personer som verkar inom paradigm A håller på med utifrån paradigm B:s synsätt i princip går ut på att de (som verkar inom paradigm A) inte vet vad de håller på med, "egentligen", och visste de det skulle de gå över till paradigm B. Bums. Och vice versa. Det här är också lätt att motivera psykologiskt: "Eftersom du inte verkar inom mitt paradigm kan du heller inte förstå hur vi arbetar så du kan lika gärna hålla tyst. Jag pratar inte med dig för du förstår inte vad jag säger med mindre än att du går över till mitt paradigm. Det ligger förresten här borta om du är intresserad." Individer har alltså psykologiskt inte särskilt svårt att reproducera och skydda ett paradigm från "främmande DNA" som skulle kunna hota dess existens.

Jag tror möjligen att man kan komma överens om skrivna texter på det sätt du skissar på men den underliggande betydelsen av texterna skulle ändå tolkas olika av olika paradigm. Man kan allså på textnivå komma överens interparadigmatiskt genom att uttnyttja att naturliga språk är lite fluffiga och elastiska för att enas "på papperet" trots att man inte är det i "verkligheterna". Detta kan vara väl så viktigt ur social synvinkel och kan tillsammans med ett visst mått av hyckleri underlätta det dagliga umgänget i praktiken. Men det närmar inte ståndpunkterna på ett filosofiskt, substansiellt plan.

Slutligen bör man, om man håller med om ovanstående, notera att de som INTE håller med om detta kan göra göra det av olika skäl. Ett av dem är att man inte tillhör det paraditgm inom vilket detta är en giltigt förklaring. Andra skäl kan vara att detta inte ens är en inomparadigmatiskt vettig text... Vem vet?

/DQ-20

PS. Det finns ju alltid möjligheten att det är omöjligt att enas med någon även inomparadigmatiskt. Sociala förklaringar utesluter inte psykologiska dito, t.ex. kognitiva handikapp. Det är inte gott att veta vad som är vad ibland.

Hmm, jag är inte säker på om jag förstår om du förstår vad jag menar...

Min tanke var att jag skulle redogöra för min förståelse av hur Ingvar ser på saken och omvänt.

Jag har inte så stora förhoppningar om att vi kommer att se på sakfrågan lika i slutänden, men jag vill ändå försäkra mig om att vi båda har förstått hur den andre tänker.

Själv tror jag inte att Ingvar förstår hur jag tänker, alternativt är han ovillig att släppa fram mitt tänkesätt som rimligt. Detta inte sagt i retoriskt syfte i debatten utan bara som redogörelse för vad jag tror.

Och jag är öppen för att jag inte förstår hur Ingvar tänker, även om jag just nu tror att jag förstår hur han tänker. Kanske.

Därför skulle jag vilja testa dessa våra förståelser för att se hur det egentligen är.

Sakfrågan finns kvar där i bakgrunden, och där tror jag som sagt inte att vi kan enas. Men det är ok, bara vi båda har förstått den andres synsätt.

[Svante]

Ett negativt utfall kan dock bara anses vara en indikation med en viss osäkerhet. Men vad är det som utesluter att en mätning bara indikerar på ett visst värde?

Kalibrering och angivande av tolerans. Mätinstrument skall kalibreras med jämna mellanrum (i alla fall på företaget jag jobbade med mätning senast), och att man inte gör det har inte riktigt med den här diskussionen att göra, tycker jag.

Menar du verkligen att en mätning med ett okalibrerat instrument inte ens är en mätning?

Om jag tar fram en gammal tumstock (som inte har kalibrerats sedan 1952) och mäter takhöjden hemma, är det inte en mätning?

Jag håller med om att om man vill säkerställa en bra mätning så ska det kalibreras, och i en del fall ska det kalibreras ofta, men är det en förutsättning för att mätandet ska få kallas mätande?

[Svante]

Men min poäng är för det första att det finns en definition, det finns en referens, vilket saknas i F/E-lyssning. (Och självklart varierar geoiden jämfört med en rotationsellipsoid - det är ju själva poängen med den... )

Referensen finns även i fallet med F/E-lyssning. Den är lyssnarens detektionströskel. Som begrepp är den ganska enkel tycker jag. Att sätta ett värde på den är svårare. Samma sak gäller en apparats påverkan på signalen, sett ur perceptuell synvinkel. Men det gör inget om vi jämför detvå med varandra. Lyssnarens detektionströskel blir då referensen (med all sin svampighet) och mätningen av apparatens påverkan blir relativt den.

Och det är ju nästan det som är den intressantaste mätningen som man kan tänka sig.

[Svante]

Konsekvensen av diskussionen är (om man nu använder relevanta begrepp) att antingen är F/E-test en mätning eller inte.
Är det en mätning så innebär det att den har ett vetenskapligt värde. Är den inte en mätning så innebär det samtidigt att den saknar vetenskapligt värde. Observera att innebär inte används i den benhårda betydelsen explicit implicerar.

Det roliga är att de som försvarar F/E-testet mest argumenterar på ett sådant sätt att det därmed förlorar betydelse.
Det är stark jobbat!

Ja, det där har du f*nimej rätt i. Så det kan bli !

[Svante]

En annan fråga slår mig.

Hur mäter man en elevs kunskap?

Gogglar man lite så hittar man många dokument om att examination och betyg kanske inte riktigt mäter det man vill, men det råder ändå inget tvivel om att man ändå mäter något.

Ibland ges betygen P/F (Pass/Fail), ibland ges betygen A-F.

Flera mätningar (av kunskapen olika ämnen) vägs samman och man får en mer högupplöst skala som används när eleverna konkurrerar om gymnasie- och högskoleplatser.

Nog handlar detta om att mäta en såpass diffus egenskap som "kunskap" med en metod som involverar bedömningar gjorda av människor, som har stora problem med "smuts" som stör mätningen (mätresultatet/betyget påverkas av om man är pojke/flicka, invandrare/svensk, talför/tystlåten).

Man gör tappra försök att kalibrera referensen med nationella prov, men lyckas bara i viss mån vilket gör att referensen driver och varierar med omgivningen (=vilken skola man går på).

Men nog fasen är examination ett sätt att mäta kunskap?

[Naqref]

Men nog fasen är examination ett sätt att mäta kunskap?

Jepps. Åtm informationsinhämtande.

[Ericson]

Bra inlägg DQ-20, fast jag tvivlar att budskapet har någon större mening mer än att peka ut de som inte förstår det du skriver genom att de kommer med invändningar.

Bitterheten klär dig dåligt.

[Naqref]

Bra inlägg DQ-20, fast jag tvivlar att budskapet har någon större mening mer än att peka ut de som inte förstår det du skriver genom att de kommer med invändningar.

Bitterheten klär dig dåligt.

Nu var jag inte speciellt bitter när jag skrev den kommentaren men jag förstår att det kan tolkas så. Dock så har jag faktiskt en anledning till att vara bitter. Vad är din ursäkt?

[Almen]

Ett negativt utfall kan dock bara anses vara en indikation med en viss osäkerhet. Men vad är det som utesluter att en mätning bara indikerar på ett visst värde?

Kalibrering och angivande av tolerans. Mätinstrument skall kalibreras med jämna mellanrum (i alla fall på företaget jag jobbade med mätning senast), och att man inte gör det har inte riktigt med den här diskussionen att göra, tycker jag.

Menar du verkligen att en mätning med ett okalibrerat instrument inte ens är en mätning?

Nej. Jag besvarade Naqrefs fråga i det du citerade.

[Ericson]

Oj, jo jag har nog lika mycket att vara bitter över som gemene man... antar jag.
Om orsaken till inlägget är min egen bitterhet vet jag inte - så kanske det är!?
När jag läser vissa inlägg från dig - en man med massiv intelligens och vetskap inom audioområdet, så blir jag glad. Det är positiva inlägg, som garanterat väcker massor av god energi och glädje hos många människor. Vi, läsarna, får både teoretisk kunskap och praktiska tips - suveränt!!! Min erfarenhet säger mig att de sålunda borde väcka energi och glädje även hos skaparen - dig. (Naturligtvis kan jag ha fel!)

När det kommer negativa inlägg blir jag dock så besviken. Kanske beror det på att jag förväntar mig mer av dig, och det kanske är orättvist? Jag är dock den förste att medge att det handlar om känslor hos mig. (Hur var det nu... är det någon bitterhet hos mig, som orsakar detta? Kanske är det det!)

Slutkläm:
Jag gillar inte, i mitt tycke, bittra inlägg. Det stör mig mer när någon av din "kaliber" står för dem, än när andra gör det. Varför vet jag inte säkert; det känns bara som om du borde kunna stå över sån't. Bitterhet brukar inte leda till konstruktivitet eller lycka för någon, inte heller skaparen, det är min personliga uppfattning.