Varför är vissa slutsteg mer laid-back i sin presentation?

[Johan_Lindroos]

Mycket intressant diskussion kring effekter av dist. Jag har nog anat detta. Min signatur ligger inte så fel.

Din signatur är en spännande utgångspunkt för hur se på hur man utvecklar sin anläggning och tänk på hifi. All dist låter inte per definition illa och inte ens som något onaturlig tillägg som alltid måste bort för att det ideala tillståndet skall infinna sig.

Jag har dock inget emot den transparanta idén och de som bygger sina anläggningar efter en sådan tanke. Och FE-lyssningen kommer säkert också att utvecklas så att man med kvalitativa metoder undersöker och beskriver olika former av dist. Inte bara så att säga uttalar sig om det finns något som avviker utan också söker beskriva hur avvikelsen låter. I första hand inte försöka värdera utan att börja i beskrivningen.

...

Hej Kronkan, jag som skrivit flertalet tester av apparatur i tidskriften Musik & Ljudteknik de senaste +10 åren känner inte igen mig i din beskrivning. Mina medförfaraffatarkollegor håller troligen med mig.

Vad jag vill påpeka är att med Före/Efter-lyssningsmetiden har vi vi påvisad hörbar ljudförvrängning är det mycket enkelt att beskriva hur denna låter med ord. Det är också vad vi gjort i våra publicerade tester. Det är därför som jag inte känner igen mig i ditt påstående.

Vad du läser på ett forum som detta eller liknande är vanligtvis endast kortfattade fragment (och då och då feltolkade) av innehållet i publicerade lyssningstester.

[Almen]

...FE-lyssningen kommer säkert också att utvecklas så att man med kvalitativa metoder undersöker och beskriver olika former av dist. Inte bara så att säga uttalar sig om det finns något som avviker utan också söker beskriva hur avvikelsen låter. I första hand inte försöka värdera utan att börja i beskrivningen.

Jag som bara läser tidningen håller inte heller med dig. Du har nog missuppfattat andrahandsuppgifter.

Skall ut snabbt till odlingarna. De avser ju att tävla runt ön med båtar. En hederssak att ha gräset klippt då.

Tack för det! Det var dock en ganska stökig segling trots din omsorg - en båt sjönk precis framför oss.

Lugnast har jag det dock i storstan. Där lever jag granne med ett naturreservat som heter Safjället.

Ah, där har man sprungit många mil. Väldigt fint!

[MorganM]

"Frågan är fortfarande:
Vad beror det på att vissa slutsteg är mer laid-back i sin presentation?

Låg dist.

Min erfarenhet är att dist (olinjär) gärna "sätter sig" på högtalarfronten och dels skapar en närhet, dels förstör mittintrycket i inspelningarna/återgivningen. Dvs fokus dras till högtalarna istället för den presenterade ljudbilden.

/ B

Jag tror också att det kan vara så.Jag tycker att ju bättre förstärkare man har desto mer layback blir ljudet,iallafall med transistorförstärkare.

[Goldfinger]

"Frågan är fortfarande:
Vad beror det på att vissa slutsteg är mer laid-back i sin presentation?

Låg dist.

Min erfarenhet är att dist (olinjär) gärna "sätter sig" på högtalarfronten och dels skapar en närhet, dels förstör mittintrycket i inspelningarna/återgivningen. Dvs fokus dras till högtalarna istället för den presenterade ljudbilden.

/ B

Jag tror också att det kan vara så.Jag tycker att ju bättre förstärkare man har desto mer layback blir ljudet,iallafall med transistorförstärkare.

Så kan det vara, men det är nog inget säkert mått på kvalitet (tror jag).
Dessutom tror jag att förstärkare som upplevs mera tillbakalutade ofta gör det pga avvikelser i specifika frekvensområden.
Skulle fallet vara genom hela registret upplevde man den nog inte "laid back" på samma sätt.
Känslan får jag framförallt när det finns en avrullning i övre mellanregistret.

Men en förstärkare som bevisligen distar mindre kommer ju också att ha mindre informationsförluster, detta ger ökad insyn i inspelningen och du vinner framförallt djupledskänsla när tex distansmickade ljud börjar kunna urskiljas bättre, det kanske somliga kallar mera laid back?

[Kronkan]

...FE-lyssningen kommer säkert också att utvecklas så att man med kvalitativa metoder undersöker och beskriver olika former av dist. Inte bara så att säga uttalar sig om det finns något som avviker utan också söker beskriva hur avvikelsen låter. I första hand inte försöka värdera utan att börja i beskrivningen.

Jag som bara läser tidningen håller inte heller med dig. Du har nog missuppfattat andrahandsuppgifter.

Skall ut snabbt till odlingarna. De avser ju att tävla runt ön med båtar. En hederssak att ha gräset klippt då.

Tack för det! Det var dock en ganska stökig segling trots din omsorg - en båt sjönk precis framför oss.

Lugnast har jag det dock i storstan. Där lever jag granne med ett naturreservat som heter Safjället.

Ah, där har man sprungit många mil. Väldigt fint!

Får ta lite svar när jag kan. Du drabbas först av odågan. Nej jag går inte på något rykte utan bara tror att det går att använda FE-lyssning till att beskriva exempelvis sådana fenomen som olika former/grad/blandning av dist ur ett upplevelseperspektiv. Om LTS gör det eller någon annan fristående forskar tar fatt på detta kan ju jag inte sia om. Alltså vad man lite grovt skulle kunna säga använda FE-lyssningen både kvalitativt och kvantitativt. Bara en tro att människan tar de möjligheter att gräva som finns.

Sedan blev hela resan till odlingarna försenad på grund av att konstutställningen i skogen/safjället ändå besöktes. Har också lunkat i denna skog några mil. Sedan framme och Popsnöret kipper gräset och vi går ner och tittar på härligheten när den seglar förbi. Men då är ju tävlingen slut där vi tittar. Båtar med master över 22 meter går ju inte under bron. Därför slutar tävlingen innan "vårt" sund. Där är det ju lungt tävlingsfebern är borta och i viss mån också lite mindre vind.

[Kronkan]

Mycket intressant diskussion kring effekter av dist. Jag har nog anat detta. Min signatur ligger inte så fel.

Din signatur är en spännande utgångspunkt för hur se på hur man utvecklar sin anläggning och tänk på hifi. All dist låter inte per definition illa och inte ens som något onaturlig tillägg som alltid måste bort för att det ideala tillståndet skall infinna sig.

Jag har dock inget emot den transparanta idén och de som bygger sina anläggningar efter en sådan tanke. Och FE-lyssningen kommer säkert också att utvecklas så att man med kvalitativa metoder undersöker och beskriver olika former av dist. Inte bara så att säga uttalar sig om det finns något som avviker utan också söker beskriva hur avvikelsen låter. I första hand inte försöka värdera utan att börja i beskrivningen.

...

Hej Kronkan, jag som skrivit flertalet tester av apparatur i tidskriften Musik & Ljudteknik de senaste +10 åren känner inte igen mig i din beskrivning. Mina medförfaraffatarkollegor håller troligen med mig.

Vad jag vill påpeka är att med Före/Efter-lyssningsmetiden har vi vi påvisad hörbar ljudförvrängning är det mycket enkelt att beskriva hur denna låter med ord. Det är också vad vi gjort i våra publicerade tester. Det är därför som jag inte känner igen mig i ditt påstående.

Vad du läser på ett forum som detta eller liknande är vanligtvis endast kortfattade fragment (och då och då feltolkade) av innehållet i publicerade lyssningstester.

Det är helt sant att jag inte läser Er tidning på grund av att jag inte är medlem. Och såsom du beskriver förstår jag också att ni arbetar. Läste en tråd för ett tag sedan om ett test som bara blir förvirrande och meningslös eftersom jag inte läst artikeln. Och jag kan också förstå att allt i kommentarerna kring testerna inte känns stå på stabil grund.

Vad jag menar är en något mera vetenskapligt arbetssätt där man kanske utvecklar ett intrument/enkät kring subjektiva upplevelser eller på ett annat sätt har en en någon vetenskaplig tanke. Det kan ju också vara så att man inte enbart vill testa apparater utan mera göra en jämförelse mellan olika filosofier. Detta görs säkert också men ta min utsaga för vad den är. Personligen har jag inget emot er förening tidskrift eller medlemmar utan kan snarare reagera på att det finns ett reflexmässigt sätt att bemöta vad en del skriver. Reagerade häromdan på sådant i en tråd. Så hoppas att du inte uppfattar mig såsom en som vill klaga på dig eller någon annan i LTS. Djupt felaktigt i så fall. Och jag kan säkert också där ha fel eftersom denna form av kommunikation vilar på snabbhet iblan och inte i eftertanke.

[Almen]

...tror att det går att använda FE-lyssning till att beskriva exempelvis sådana fenomen som olika former/grad/blandning av dist ur ett upplevelseperspektiv. Om LTS gör det eller någon annan fristående forskar tar fatt på detta kan ju jag inte sia om. Alltså vad man lite grovt skulle kunna säga använda FE-lyssningen både kvalitativt och kvantitativt. Bara en tro att människan tar de möjligheter att gräva som finns.

Jag håller med att man även skulle kunna undersöka och dokumentera vilka fenomen som kan kopplas till vilka färgningskarakteristika.

Men annars är de subjektiva utvärderingarna av F/E-lyssningarna mycket bra, tycker jag.

[Kronkan]

...tror att det går att använda FE-lyssning till att beskriva exempelvis sådana fenomen som olika former/grad/blandning av dist ur ett upplevelseperspektiv. Om LTS gör det eller någon annan fristående forskar tar fatt på detta kan ju jag inte sia om. Alltså vad man lite grovt skulle kunna säga använda FE-lyssningen både kvalitativt och kvantitativt. Bara en tro att människan tar de möjligheter att gräva som finns.

Jag håller med att man även skulle kunna undersöka och dokumentera vilka fenomen som kan kopplas till vilka färgningskarakteristika.

Men annars är de subjektiva utvärderingarna av F/E-lyssningarna mycket bra, tycker jag.

Jag har ingen anledning betvila detta.

Hur ser jag på HIfi/naturligt ljud. En starkt förenklad bild. Klipp ut en cirkel. I cirkelns mitt så befinner sig det "transparanta ljudet". Men så finns det lite utmarker - avvikelser från mittpunkten. En del avvikelser är definitivt utanför cirklen och skapar sådant som en rimligt van och skicklig lyssnare defintivt kan säga ligger utanför vad som är naturligt.

Annat kan de flesta enas om är okej att betrakta såsom naturligt. Annat kan man inte nå någon rimlig enighet om. För en del så är har naturligt ljud endast en radie på 0,5 cm andrakanse ffiner att radien är 5 cm. En del kan ta olika positioner i en debatt och pröva det analaga ljudets begränsningar och inbyggda fel mot digitalförespåkarna en stund. Men mycket väl förstå vad de andra pratar om. Några är övertygade om att sin position är helt rätt. Bara en bild jag får under en sådan här diskussion. Men för mig är det ändå natruligt at tänka att naturligt ljud har en viss radie överstigande 0,5 cm. Så är det nog. Andra verkar vara övertygad om att redien borde vara noll .

Det tycks ändå i tråden finnas en viss överensstämmelse av att motsatsen till laidbakc innebär någon form av avvikels. Jag har lagt in i debatten att det möjligtvis nog är uda övertonsdist ihop med harmoniska som skapar en sådan effekt. Balansen måste nog också vara sådan att de udda kan sätt sin prägel på ljduet. så har jag kommit fram till genom att lyssna och jämföra. Graden av behöver inte vara så hiskeligt stor.

Effekten uppstår genom att blandningen skapar en större tydlghet mellan bakgrund och form - en tydligare kontur med mindre utsrpidning av formen i rummet jämfört med an annan blandning där de jämna övertonerna skapar en viss mjukhet och disighet.

Alltså en relativ enighet om att det finns ett visst fenomen men om jag får kritisera mina belackare så är det ingen som går in i de egentliga persceptulle resonemangen. Vad är det som skapar ett framkskjutit perspektiv. Utan det brakar loss argument om att det absolut inte går att prata om djup. Det är fritt att framhålla en annan förklaring till att en ljdubild inte är laidback. Jag kommer inte ihåg några sådana argument.

Obs Almen jag argumenterar inte mot dig utan det blev lite mera allmänna kommentarer från den analoga hörnan.

[IngOehman]

Hej IÖ

JAg håller inte med det helt och jag försöker undvika att göra några generalsieringar alls. Dist är ett komplext fenomen med olika grad och art.

Just det. Och att kvantisera ned det till jämna respektiva udda övertoner
och att beskriva "hur de låter" är en helt absurd förenkling. Så stor att det
som påstods blev en tumregel som inte med bästa vilja i världen kan kallas
för ens mikro-sann.

Det blev en über-lögn. Och det är inte småpotatis vill jag lova.


Vh, iö

[Kronkan]

Hej IÖ

JAg håller inte med det helt och jag försöker undvika att göra några generalsieringar alls. Dist är ett komplext fenomen med olika grad och art.

Just det. Och att kvantisera ned det till jämna respektiva udda övertoner
och att beskriva "hur de låter" är en helt absurd förenkling. Så stor att det
som påstods blev en tumregel som inte med bästa vilja i världen kan kallas
för ens mikro-sann.

Det blev en über-lögn. Och det är inte småpotatis vill jag lova.


Vh, iö

Hejsan IÖ!

Tycker att jag varit tydlig att övertoner bildas i en blandning. De kan vara av olika ordningar och vara jämna och ojämna och möjlgtivs samverka med annat i kedjan. Sådant har du säkert större erfarenhet än jag. Jag har också sagt kanske som en förenkling att udda övertoner har en aggressiv verkan.

Vi kan ha lite olika preferenser och referenser men jag vill ställa en ärlig fråga till dig om hur du ser på sambanden. För det är uppenbart att det sker en påverkan. Tycker heller inte att du bara skall utgå från de värsta exemplen. Utan se hur du beskriver upplevda skillnader. Dåligt eller bra kan vi ta senare.

[lennartj]

Är det någon i Göteborgstrakten som följer den här diskussionen som kan ställa mätmöjlighteter till förfogande så att Kronkan och jag noggrant kan mäta upp distorsionsspektrum, både harmonisk och IM, från våra favorit-(rör)slutsteg?
Bara som en utgångspunkt för fortsatt diskussion är jag mycket nyfiken på vilka relativa nivåer deltonerna har vid exempelvis 0,1 W, 1 W och 10W.
Som någon redan påpekat blir distorsionspåverkan svårare att förutsäga när insignalen inte är en eller två sinustoner eller en soloflöjt utan polyfon musik som kanske redan är processad och innehåller former av distorsion på ganska hög nivå.
Då kan diskussionen gå ganska snett om man inte ens vet vilka distorsionsnivåer de egna slutstgen bidrar med.

[sprudel]

Tycker heller inte att du bara skall utgå från de värsta exemplen. Utan se hur du beskriver upplevda skillnader. Dåligt eller bra kan vi ta senare.

Kronkan har en point i detta, tom två.
Det kanske inte är så fruktbart att polarisera till ytterligheter, alltid. Ibland kan det var bra för åskådlighetens skull, men risken är att man tappar fokus från diskussionspartnerns mening.
Jag tror också det är vettigt att inte värdera i form av dåligt eller bra, då detta också har en blockerande effekt på diskussionens utveckling.
Det kan var och en fundera ut själv om man lyckas gå på djupet utan att fastna i fällorna på vägen.

Jag lyssnar nu på ett intressant steg, ASR Emitter. Det låter väldigt rent, men med kött och blod. En naturlig värme. Jag kan spela högre utan besvärande dist, men även på läge nivåer är det renare, mindre grader på alla markerade ljud. Laid-back då? Jo, kanske en aning mer än Micromegan, men naturligare, och vackrare. Laid-backen stör inte alls vill jag påstå.
Jag undrar vad som är dessa högtalares begränsning egentligen?

[Harryup]

Jag tycker nog att ju renare och trevligare det låter desto mer tid får musikerna på sig. Det låter inte stressat eller som om flera musiker försöker spela med högre volym. Och det blir mer laidback tills man lyssnat in sig och man märker att det inte alls är så, och det går inte att höra var högtalarna står.

Mvh/Harryup

[Piotr]

Som någon redan påpekat blir distorsionspåverkan svårare att förutsäga när insignalen inte är en eller två sinustoner eller en soloflöjt utan polyfon musik som kanske redan är processad och innehåller former av distorsion på ganska hög nivå.
Då kan diskussionen gå ganska snett om man inte ens vet vilka distorsionsnivåer de egna slutstgen bidrar med.

Man kan använda multiton som stimuli, se sista inlägget i den här tråden:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... t=multiton

Mätningarna i länken ovan är med RMAA. Använder man ARTA kan köra "low decade" eller "high decade" dvs. multiton uppe i diskanten eller nere i basen.


/Peter

[MorganM]

Jag tycker nog att ju renare och trevligare det låter desto mer tid får musikerna på sig. Det låter inte stressat eller som om flera musiker försöker spela med högre volym. Och det blir mer laidback tills man lyssnat in sig och man märker att det inte alls är så, och det går inte att höra var högtalarna står.

Mvh/Harryup

Det var en bra beskrivning .Precis så upplever jag det.

[MichaelG]

Jag tycker nog att ju renare och trevligare det låter desto mer tid får musikerna på sig. Det låter inte stressat eller som om flera musiker försöker spela med högre volym. Och det blir mer laidback tills man lyssnat in sig och man märker att det inte alls är så, och det går inte att höra var högtalarna står.

Mvh/Harryup

Det var en bra beskrivning .Precis så upplever jag det.

Jag tänkte precis skriva att jag kände igen mig i Harryups beskrivning, men du hann före.

Hälsn. Michael

[DVD-ai]

Jag tycker nog att ju renare och trevligare det låter desto mer tid får musikerna på sig. Det låter inte stressat eller som om flera musiker försöker spela med högre volym. Och det blir mer laidback tills man lyssnat in sig och man märker att det inte alls är så, och det går inte att höra var högtalarna står.

Mvh/Harryup

ja, jag kan ju bara instämma jag med då

Stämmer bra med mina egna upplevelser och det är just detta som gör en bra anläggnign

[lennartj]

@piotr m.fl.
Finns det någon tråd om RMAA i DIY-delen eller annorstädes?

Om inte kanske jag borde öppna en ny där med följande frågor?
Jag har just läst igenom RMAA 6.0 User's guide, men är inte helt klar över om jag kan använda mitt USB-ansluna "ljudkort" Edirol UA-25EX som stöder line-out samt mic eller line-in samtidigt.
Till Tombstone-mätningar fungerar det ypperligt.
Hur gör man vid slutstegsmätningar med spänningar över 10 V,
bygger egen spänningsdelare med precisionsmotstånd eller vad?

[Kronkan]

Tyvärr är det inte så att motsatsen till laidback är oren. Det är så att säga olika skalor hur man än betraktar det. Sedan skulle man kunna hävda att all dist upplevs som orent vilket vore trådens värsta generalisering.

För att testa detta värsta senario så tar jag fram lite gamla skivor från 50-talet och 60-talet och skall lyssna på orenheter . I princip blir det en verklg tidig Segovia (självklart då mono utgiven av Brunswick) med högt grundbrus från vinylen. Åsså en tidig stereo utgiven av samma artist av Decca Gold. Är det i närhet att låta orent? Svaret är självklart. Dessa inspelningar från dessa tider slår nog mycket producerat av i dag trots rör, svajande banspelare och

I teorin kan jag spela min signal enligt 4 principer, helt AB, klass d-slutsteg och slutsteg i triodkoppling och i ultralinjärt läge. Men kablar saknas för att kunna genomföra tesen men nu har jag snott ihop något guldpläterat med något skärmat. Dessa skall nu i en test vara med i en test där jag skall jämföra klass d-steget med ultralinjärt kopplade kt88or.
Detta måste jag genomföra för att själv kunna se mig i ögonen. D-slutstegen är levererade av Martin Logan och är så att säga fabriksanpassade att klara att spela hela registret från 30 hz till över hörbarhetströskeln. Åsså Popsnöret har lovat att lyssna öppet utan att veta vad vi lyssnar på och utan en riktigt klar anvisning. Lite lirkande skall dett till men detta kommer inte att ta långt tid. Försteget har ju två utgångar så jag får stå där framme och försöka växla så snabbt som möjligt. Enkelt test men det skall bli spännande så vänta en stund

[Kronkan]

Test mellan ultralinjärt och klass D


Utrustning

Högtalare: Aktiva från fabrik Martin Logan Purity. Klass D 200 w
Försteg. Dared rör- JJ rör
Rörslutsteg Audio Space monoblock med KT 88 rör
KT88 från JJ
Skivspelare: Michell GyroDec något modat.

Kabel till rörslutstegen oskärmat silver
Kabel till ML skärmat koppar

Den som lyssnar – Popsnöret relativt van kvinnlig lyssnare men fullständigt tekniskt ointresse. Och jag sjävl.

Skiva ”The unique art of Andrés Segovia”, Decca Gold Label series. DL710167.

Resultat subjektivt

Klar skillnad I rumslighet. Klass D har mindre rumslighet enligt Popsnöret. Hon säger att hon föredrar ljudet med rumslighet
Själv noterar jag en mera laidback ljudbild från klass D-steget som ger ett något mera tamt intryck från själva instrumentet och rumsligheten är tillbakatryckt. Subjektivt skulle det nog också bli mindre dynamiskt.
Audio Spacen ger för mig en tydlig intryck av att amn spelar i ett rum vilket flyttar in scenen anser jag i rummet på ett tydligar sätt.

Ingen upplevd orenhet i något driftläge
Föredrar utan någon som helst tvekan kt88-orna.
Skillnaden är så stor att även en ovan lyssnara kan höra skillnaden.

Mycket nöjd att jag orkade fixa till en lyssning!! Kan nog se mig i ögonen imorgon.

[Nattlorden]

Subjektivt skulle det nog också bli mindre dynamiskt.

Vilket ofta kan innebära att det faktiskt är precis tvärt om objektivt, då mild kompression ofta uppfattas som bättre dynamik. Det är ju inte bättre dynamik när svaga detaljer hörs tydligare (pga att de inte är så svaga längre).

[sprudel]

Kul test Kronkan.

Jag har också lyssnat lite annorlunda, på ett nytt steg som jag nämnt tidigare i tråden: ASR Emitter 1.
Jag tyckte först att skillnaden inte var så stor, spelade mycket olika musik, mycket röster dock som jag tycker är utslagsgivande.
Så lyssnade jag på Spotify, HarryBelafonte i Carnegue Hall. Äntligen är det 320kbit! Nu hör jag ju hur stort det är, allt fissel i luften och det där som gör att man är där.
Igår kväll växlade jag tillbaka till Micromegan, och beklagligtvis är det inte 320kbit längre.
Bara att inse att att ett slutsteg betyder mycket mer än man tror. Min kära Micromega låter ju bra, men......i jämförelse så är den anemisk, överdriven kontrast, lite mer ansträngd, sämre på 3D.
Provade Kari B live och har jämfört fram och tillbaka, första intrycket av ASR var att den presenterade det hela lite avslaget i transienter, men efter flera lyssningar så är den mer korrekt, naturligare. Behagligare helt enkelt.
Nora Jones har alltid låtit väldigt bra hemma, men hon blev ännu bättre med ARS.
Kul det här, bästa steget hittills i min setup. Burmeister, Bryston 14Bsst och GamuT mkIII ska också prövas förutom Nuforce.
Micromegan är på utgång, inget snack om det längre.

[sprudel]

För att hålla mig till trådämnet; Är ASR mer laid-back än Micromega?

Ja! och jag gillar det, det är oforcerat och vackert.

[Nattlorden]

GamuT och Bryston är så pass neutrala att där får du se upp med vilka andra potentiella färgningar du har i de övriga komponenterna, för det kommer mer troligt vara dessa du kan höra än något själva stegen gör...

[sprudel]

GamuT och Bryston är så pass neutrala att där får du se upp med vilka andra potentiella färgningar du har i de övriga komponenterna, för det kommer mer troligt vara dessa du kan höra än något själva stegen gör...

Förmodligen kan det vara så. Lyssnar man på andras subjektiva intryck så är GamuT D-200mk III lite varmare än Bryston generellt, men då pratar vi antagligen om tämligen små skillnader. Jag får prova själv och se vad jag gillar bäst.

[Nattlorden]

Förmodligen kan det vara så. Lyssnar man på andras subjektiva intryck så är GamuT D-200mk III lite varmare än Bryston generellt, men då pratar vi antagligen om tämligen små skillnader. Jag får prova själv och se vad jag gillar bäst.

Försök slå bort fördomarna innan du lyssnar... det där låter mer som vad folk tror att GamuT skall låta som när de läst om dess sluttransistorlösning.
Har även mk III både vanlig och lab-anslutning fortfarande så är det den senare som skall användas ( färre filter ).

Original D-200 stod på min "önskelista om jag blir rik" en gång i tiden, var då tveklöst bästa steget jag lyssnat på. Och det var innan jag hamnat här och migrerat till "transparensgänget"... så öronen hade hittat rätt ändå.

[sprudel]

Förmodligen kan det vara så. Lyssnar man på andras subjektiva intryck så är GamuT D-200mk III lite varmare än Bryston generellt, men då pratar vi antagligen om tämligen små skillnader. Jag får prova själv och se vad jag gillar bäst.

Försök slå bort fördomarna innan du lyssnar... det där låter mer som vad folk tror att GamuT skall låta som när de läst om dess sluttransistorlösning.
Har även mk III både vanlig och lab-anslutning fortfarande så är det den senare som skall användas ( färre filter ).

Original D-200 stod på min "önskelista om jag blir rik" en gång i tiden, var då tveklöst bästa steget jag lyssnat på. Och det var innan jag hamnat här och migrerat till "transparensgänget"... så öronen hade hittat rätt ändå.

Jo, jag har för mig att du haft GamuT som drömsteg. Trevligt att du är nöjd nu. Vilket är steget?

[Nattlorden]

Jo, jag har för mig att du haft GamuT som drömsteg. Trevligt att du är nöjd nu. Vilket är steget?

Kör (ett eller två, just nu ett) NAD 208 till i28 och 2 stycken NAD 218 till basarna.

Skulle kunnat tänka mig ett GamuT fortfarande, däremot är jag inte säker på att det har pulver nog för i28 på de nivåer jag ibland vill ha... men om jag skulle vilja ha ett par Carlsson någonstans någongång hade jag velat ha GamuT till dem. Skulle även varit spännande att höra vad de hade gjort ihop med ett par Magnapan...

[Kronkan]

Subjektivt skulle det nog också bli mindre dynamiskt.

Vilket ofta kan innebära att det faktiskt är precis tvärt om objektivt, då mild kompression ofta uppfattas som bättre dynamik. Det är ju inte bättre dynamik när svaga detaljer hörs tydligare (pga att de inte är så svaga längre).

Att jag skulle driva en liten kompressionsverkstad med hjälp av överstyrda kt88or är en tanke som jag måste avvisa. Skivan är en tidig stereoinspelning tidigt 60-tal med relativt enkla krav men högklassig inspelning. Jag kan klara att spela elektronika på både cd och vinyl på höga nivåer med rejäl bas som aldrig hittills förlorat sig. Ljudbilden är också i sådan lägen klippfast med bevard klangförmåga på ljuden. Detta är min anläggning bra på.
För att lindra basen så rullar jag ibland ihop strumpor men de kan skjutas ut relativt heta. KT88orna gör det bättre än 200wattaren. Jag började spela Röyksopp dirket när jag kom hem. Popsnöret gillade det.

Förklaringen är nog snarare att det blir ett lite extra liv i tonen såsom jag själv kan lyssna mig till.

Till Sprudel så finns det säkert lite olika rörsaker att låna för lyssning. Det är då viktigt att man har en referens som man kan koppla mellan. Det är då som det går att göra subjektiva värderingar enligt min uppfattning. Annars blir det svårare. Men du har en referens så lågan alltid med en separat kabel. Då kanske växlingarna går att göra snabbare.

Men min grej är väl inte att musik skall låta för mycket laidback. Det handlar ju om soul alltså känsla och en nära upplevelse med nerv om jag vill spetsa till debatten lite. Och tydlighet i rumsbildningen är ju något som jag uppskattar.

[lennartj]

Subjektivt skulle det nog också bli mindre dynamiskt.

Vilket ofta kan innebära att det faktiskt är precis tvärt om objektivt, då mild kompression ofta uppfattas som bättre dynamik. Det är ju inte bättre dynamik när svaga detaljer hörs tydligare (pga att de inte är så svaga längre).

Ja, det kan vara så enkelt i vissa fall, men den teorin håller inte fullt ut, som när jag blev inbjuden att ta med mina små mono-block, med ett par KT88 ultralinjärt kopplade i push-pull klass-A som ger 25 W, till kompisen som skaffat ett par TAD M600 till sina lättdrivna linjekällor (99 dB/1W,1m).
Fem mycket olika stycken hade valts ut, röst med glest komp, modern jazz,
Kroumata ensemblen (slagverk med extrem dynamik), operafinal där orkester, kör och solister öser för fullt och slutligen lite Yello som spelades i tur och ordning via mina rör, sedan TAD och slutligen rören igen.
Efter första vändan med rören fanns inget att anmärka på, Kroumata kunde gå från en viskning till oanade nivåer när de riktiga råsoparna kom. De stora klangmassorna i operafinalen (de flesta triodslutstegs skräck) levererades hur klart som helst.
Efter andra vändan hade TAD bevisat att bra kan bli bättre, fundamentet och ljudbilden var klippfast i alla lägen. Placeringen av Kroumatas instrument rubbades inte alls oavsett om de smektes eller utsattes för veritabla råsopar och Yello hade större kraft och tighthet, men var det så svårt att uppfatta texten när vi spelade med rören?
Tredje vändan med rören igen bekräftade att ljudbilden var mindre stabil,
men Kroumata lät häftigare när utbrotten kom emot lyssnaren än när TAD bara återgav att musikerna spelade starkare och ja,
det är lättare att uppfatta opera-texten via rörstärkarna.
Skillnaden i uppfattbarhet mellan förstärkarna handlar alltså inte om att rören verkade tydligare när det sjöngs svagt (typisk kompression) utan det var mitt i brôtet (fortissimo) som texten gick lättare att uppfatta.
Tack vare linjekällornas höga känslighet drevs aldrig rörförstärkarna så hårt att någon distorsion uppfattades.
Kan något slags distorsion lyfta fram och tydliggöra röster och text i en kompakt klangmatta?
Finns det någon som vågar sig på en förklaring?