Erfarenheter av stegs djupperspektiv- lista dem nu!

[sprudel]

Vilka är era erfarenheter av laid-back presentation av olika steg? Tillsammans måste vi ha lyssnat igenom väldigt många olika steg och upplevt deras förmåga återge en djupdimension.
Om vi börjar där med subjektiva upplevelser så kan det kanske kombinerat med mätningar ge uppslag till ytterliggare undersökningar. Kanske?

Notera att var och ens upplevelser är relativa till de slutsteg man lyssnat på en längre tid i sin egen anläggning, det får man ha höjd för. Jag tycker ändå det vore intressant att ta del av så många lyssnares erfarenheter. Ange gärna högtaleri också, för min del piP och i16s.

Här är min lista:

På en skala 1-10 där 10 är att väggen bakom högtalarna försvinner och 1 är presentation i ansiktet så skulle jag vilja påstå följande:

Bryston 4B-ST är 8
ASR Emitter är 7
Dynaco special 7-8, kort lyssning
Micromega Tempo 2 är 5
Rotel RB 991 är 3
Behringer A-500 är helt platt, varken eller, OK 2 då.

[lennartj]

Svår skala.
Alt. A
Det finns förstärkare som med givna högtalare presenterar en ljudbild som huvudsakligen ligger i plan med högtalarna och aldrig kommer närmare lysssnaren men knappast har något djup heller.

Alt. B
En annan förstärkare som med givna högtalare presenterar en ljudbild som aldrig ligger bakom högtalarnas plan men kan skjuta fram nästan upp i ansiktet på lyssnaren.

Hur ska de poängsättas?
Alt. A presenterar en nästan platt ljudbild.
Alt. B presenterar massor av djupledsinformation, men inte genom att slå ut väggen bakom högtalarna utan in i lyssningsrummet.

[sprudel]

Bra synpunkt Lennart.
Ändra kriterierna till att presentera djupledsinfo överhuvudtaget. Bättre?
Min skala för de slutsteg jag angett gäller ändå upptäcker jag.

[lennartj]

Syftar "Dynaco special 7-8, kort lyssning" på mina?
I så fall sätter jag samma betyg på Linn Klimax,de lät i de flesta avseenden väldigt lika med lika mycket djup i ljudbilden i samma läge så länge man spelade svagt på Dynaco special. Spelar man starkt på Dynaco parallellförskjuts hela ljudbilden mot lyssnarna utan att bli plattare och alltså utan tendenser att "fastna i högtalarna" som någon annan nämnt om andra rörförstärkare som inte heller bibehåller sin ljudbild oavsett ljudnivå.

[Harryup]

Vilka är era erfarenheter av laid-back presentation av olika steg? Tillsammans måste vi ha lyssnat igenom väldigt många olika steg och upplevt deras förmåga återge en djupdimension.
Om vi börjar där med subjektiva upplevelser så kan det kanske kombinerat med mätningar ge uppslag till ytterliggare undersökningar. Kanske?

Notera att var och ens upplevelser är relativa till de slutsteg man lyssnat på en längre tid i sin egen anläggning, det får man ha höjd för. Jag tycker ändå det vore intressant att ta del av så många lyssnares erfarenheter. Ange gärna högtaleri också, för min del piP och i16s.

Här är min lista:

På en skala 1-10 där 10 är att väggen bakom högtalarna försvinner och 1 är presentation i ansiktet så skulle jag vilja påstå följande:

Bryston 4B-ST är 8
ASR Emitter är 7
Dynaco special 7-8, kort lyssning
Micromega Tempo 2 är 5

Rotel RB 991 är 3
Behringer A-500 är helt platt, varken eller, OK 2 då.

Svårt att veta vad som är "rätt" för varje inspelning, däremot är det ju lättare att välja vad man tycker är känns rätt.
För min del sitter det mesta, nästan allt i hur det elektroniska filtret är injusterat. Så jag misstänker att manlyssnar väldigt mycket på kombinationer. Och som i LennartJ's fall en liten effektbrist.
Dessutom kommer nog lyssningsrummet med tidiga reflexer med eller utan kontroll in tidigt också.

Mvh/Harryup

[sportbilsentusiasten]

Syftar "Dynaco special 7-8, kort lyssning" på mina?
I så fall sätter jag samma betyg på Linn Klimax,de lät i de flesta avseenden väldigt lika med lika mycket djup i ljudbilden i samma läge så länge man spelade svagt på Dynaco special. Spelar man starkt på Dynaco parallellförskjuts hela ljudbilden mot lyssnarna utan att bli plattare och alltså utan tendenser att "fastna i högtalarna" som någon annan nämnt om andra rörförstärkare som inte heller bibehåller sin ljudbild oavsett ljudnivå.

Ja det var spännande att notera hur allt åkte fram.
Dock olika mycket beroende på musik. (kanske skulle all musik uppvisa samma beteende om man bara höjde volymen tillräkligt mycket?)
Undra om det var denna effekt som gjorde att man upplevde dina steg något mer dynamiska?

Var lite osäker på var jag skulle fylla på med mina intryck, andra sprudeltråden, här eller i din tråd...men här kommer intrycken.

Båda stegen är KLART bra det står helt klart efter att tidigare hört Lennarts steg jämfört med andra.
Båda låter ljudmässigt förvånansvärt lika vilket tyder på bra konstruktioner. (tänker på rör vs trissedebatten o hur olika de "ska" låta") Här fanns det inga större rör-ljud vs trisseljud-skillnader. SÅ som det ska vara mao!
Så skillnaderna nedan redovisade var små.
Dynako var mer "sprakande" i röster och på distade guror, medan Klimax grävde fram mer detaljer och spelade bas med större aktoritet.
Den största skillnaden var drivet i trummor/cymbaler.
Men sammantaget små skilnader, tror både du Lennart o jag kände oss VÄLDIGT nöjda med våra resp steg.

Tack för en trevlig eftermiddag, låter mycket bra hos dig. Och vilket underbart läge på lägenheten! Utsikt över andra hustak med Skansen Kronan i blickfånget

[sprudel]

Kul rapport.
Synd att jag inte kunde vara med men hade fullt upp med surströming och marelden.

[Kronkan]

Var också med. Håller helt med både LennertJ och Sportbildentusiaten. Det var inte två helt skilda ljudvärldar som mötes som man skulle kunna tro när en 25 wattare med KT88 rör och ett par Linnslutsteg på 500 watt skulle mötas under väldigt trevliga former. Inte en duell utan mera ett öppet sökande vad är det vi hör.

Den övergripande helheten/likheten var nog större än vad jag trodde. Heller inte enkelt för tredja part som ju inte kände något steg innan och inte heller var bekant med låtarna så man fick ju försöka hitta stödjepunkter men ibland gick man ju bet. Det fanns något träljud av ett instrument som man troligtvis vrider på, vad det nu heter. Väldigt karaktäristiskt men jag kunde banne mig inte skilja de olika slutstegen åt i detta ljud. Klev fram lika realistiskt i båda slutstegen.

Men påtagligt, efter en stunds lyssnande var att Lennarts små slutsteg hade någon form av intensitetsaccelerator. När den Linngrejorna spelade på lika obekymrat oavsett nivå så hade KT88orna i denna anläggning en märkligt känslomässig turbo. Desto högre desto intensivare. Så var gitarren lite småglödande i början så gick det nog inte att ta på dem i slutet . Så om man spelar luftgitarr så vore denna 25 wattare ett givet val. Så i detta avseende spelade Linn mera laidback. Alltså enbart i denna jämförelse.

Det var alltså riktigt svårt men tror att jag vill sammanfatta att Lennarts grejer spelade något närmare men skulle inte säga att skillnaden mellan slutstegen var stor eller dramatisk i detta avseende. Det var ju inte så att Linn-grejerna gjorde att vi spelade bortom väggen eller idkade oss åt ett cocktailparty. Absolut inte.

Det var snarare som det i själva verket var -mkt gott kaffe med smarig bulle till och ett mera livat samtal.

Men håller med de tidigare inlägget men uttrycker mig med mina egna ord.

Sedan oavsett förklaringsmodellen så vill jag gärna säga att LennartJ slutsteg har KT88 i utlralinjär koppling. Kan ju inte bevisa att de under alla ansträngningsfaser distar på samma sätt men tror ändå att det finns en blandning av jämna och udda övertoner som skapar den framåtskjutande mera intensiva tonen ibland. Men här kan vi säkert komma till olika slutsatser. En reflektion ändå.

Men kul, vackert och intressant var det. Lite kul musikaliska impulser fick man ju också.

[lennartj]

Efter söndagens besök i Vimmerby:

TAD M600 perspektivpoäng 9 (ett par)
TAD M600 biampat 9,5 (två par, listpris > 1,3 miljoner)

[MorganM]

Bland dom mest djupaste låtar jag har,tycker jag mitt Rotel rb 1090 ligger på en 8,0 (tror jag,då jag inte jämnfört mot så många andra steg).

Vid jämnförelse mot mitt Rotel rb 1080,så ligger det på en 6,5.

Har även jämnfört mot mitt Rotel rb 991,och det ligger på 6,5.

Däremot så tycker jag ljudbilen på 991 är "lite lite" mjukare i diskanten mot 1080.

[Bill50x]

Men påtagligt, efter en stunds lyssnande var att Lennarts små slutsteg hade någon form av intensitetsaccelerator. När den Linngrejorna spelade på lika obekymrat oavsett nivå så hade KT88orna i denna anläggning en märkligt känslomässig turbo. Desto högre desto intensivare. Så var gitarren lite småglödande i början så gick det nog inte att ta på dem i slutet . Så om man spelar luftgitarr så vore denna 25 wattare ett givet val. Så i detta avseende spelade Linn mera laidback. Alltså enbart i denna jämförelse....

Sedan oavsett förklaringsmodellen så vill jag gärna säga att LennartJ slutsteg har KT88 i utlralinjär koppling. Kan ju inte bevisa att de under alla ansträngningsfaser distar på samma sätt men tror ändå att det finns en blandning av jämna och udda övertoner som skapar den framåtskjutande mera intensiva tonen ibland. Men här kan vi säkert komma till olika slutsatser.

En mycket intressant jämförelse mellan de båda slutstegen!

Personligen skulle jag tro att Dynacons mer begränsade effektresurser tillsammans med rörens relativt snälla distorsionsprodukter när man närmar sig klippning är anledningen till den upplevda förändringen när ni höjde ljudet. Linns steg tappar väl i princip aldrig andan och borde därför låta likadant oavsett nivå.

Dvs ungefär samma förklaringsmodell som Kronkan men med andra ord

Intressant skulle även vara att jämföra med "The Dream" som ju har knappt den dubbla uteffekten mot Dynacon (fast det ger väl bara en +2 dB, eller?) och i alla fall för mig varit ytterst välljudande de två gånger jag hört den.

/ B

[sprudel]

Bland dom mest djupaste låtar jag har,tycker jag mitt Rotel rb 1090 ligger på en 8,0 (tror jag,då jag inte jämnfört mot så många andra steg).

Vid jämnförelse mot mitt Rotel rb 1080,så ligger det på en 6,5.

Har även jämnfört mot mitt Rotel rb 991,och det ligger på 6,5.

Däremot så tycker jag ljudbilen på 991 är "lite lite" mjukare i diskanten mot 1080.

Du borde låna hem ett Bryston-steg, du skulle ändra din skala.

[xeizo]

Jag förmodar att det menas att man lyssnat i samma rum, fast med olika steg.

Med mina högtalare, och förmodligen de flesta andra andra, räcker det med att jag dämpar bakväggen så blir ljudbilden mycket djupare. Oavsett förstärkare. Alltså, väggreflexer från väggen bakom högtalarna verkar sabba djupet i ljudbilden rejält. Förmodligen mycket mer än skillnaden mellan olika steg. För att inte tala om alla andra reflexer i rummet ...

Dvs, vissa steg kan ha fått oförtjänt dåligt rykte för att de avlyssnats i en dålig miljö. Är förutsättningarna exakt samma så är det givetvis intressant att jämföra, men då kan man undra hur mycket förmågan att driva en viss högtalare påverkar känslan av djup. Kanske kan ett "dåligt" steg ändå låta lika bra med en lättare last, så i slutändan måste man ända matcha grejorna med varandra, quick fixen "djupaste steget" kanske inte finns?

[Kronkan]

Men påtagligt, efter en stunds lyssnande var att Lennarts små slutsteg hade någon form av intensitetsaccelerator. När den Linngrejorna spelade på lika obekymrat oavsett nivå så hade KT88orna i denna anläggning en märkligt känslomässig turbo. Desto högre desto intensivare. Så var gitarren lite småglödande i början så gick det nog inte att ta på dem i slutet . Så om man spelar luftgitarr så vore denna 25 wattare ett givet val. Så i detta avseende spelade Linn mera laidback. Alltså enbart i denna jämförelse....

Sedan oavsett förklaringsmodellen så vill jag gärna säga att LennartJ slutsteg har KT88 i utlralinjär koppling. Kan ju inte bevisa att de under alla ansträngningsfaser distar på samma sätt men tror ändå att det finns en blandning av jämna och udda övertoner som skapar den framåtskjutande mera intensiva tonen ibland. Men här kan vi säkert komma till olika slutsatser.

En mycket intressant jämförelse mellan de båda slutstegen!

Personligen skulle jag tro att Dynacons mer begränsade effektresurser tillsammans med rörens relativt snälla distorsionsprodukter när man närmar sig klippning är anledningen till den upplevda förändringen när ni höjde ljudet. Linns steg tappar väl i princip aldrig andan och borde därför låta likadant oavsett nivå.

Dvs ungefär samma förklaringsmodell som Kronkan men med andra ord

Intressant skulle även vara att jämföra med "The Dream" som ju har knappt den dubbla uteffekten mot Dynacon (fast det ger väl bara en +2 dB, eller?) och i alla fall för mig varit ytterst välljudande de två gånger jag hört den.

/ B

Hoppas att Lennart med kompisar har lust att komma hem till mig. Där finns det något kraftigare rörsteg. då kan han ju jämföra med sin erfarenhet. Så på det sätt hjälpa mig och eventuellt andra att söka förståelse för vissa fenomen. Självklart skulle jag gärna lyssnat på "The Dream".

Har ingen egentligen förklaringsmodell mer än att jag vet att det är KT88-rör. Sådan kan säkert också låta lite olika. Men ändå lite kul att försöka borra i varför det låter som det gör. Mina inlägg skall definitivt inte ses som sanningar utan mera som prövningar av olika tankar. Lite bränsle till utforskandet och debatt eventuellt till och med dialog.

[RogerGustavsson]

Med mina högtalare, och förmodligen de flesta andra andra, räcker det med att jag dämpar bakväggen så blir ljudbilden mycket djupare. Oavsett förstärkare. Alltså, väggreflexer från väggen bakom högtalarna verkar sabba djupet i ljudbilden rejält. Förmodligen mycket mer än skillnaden mellan olika steg. För att inte tala om alla andra reflexer i rummet ...

Vill hålla med! Högtalare som är dimensionerade för att stå nära vägg låter för inget vidare utan att reflektionen i väggen dämpas. Samtidigt finns det högtalare som gör tvärtom, dipoler kan få extra djup beroende på väggen bakom dem.

[lennartj]

Jag förmodar att det menas att man lyssnat i samma rum, fast med olika steg.

Med mina högtalare, och förmodligen de flesta andra andra, räcker det med att jag dämpar bakväggen så blir ljudbilden mycket djupare. Oavsett förstärkare. Alltså, väggreflexer från väggen bakom högtalarna verkar sabba djupet i ljudbilden rejält. Förmodligen mycket mer än skillnaden mellan olika steg. För att inte tala om alla andra reflexer i rummet ...

Dvs, vissa steg kan ha fått oförtjänt dåligt rykte för att de avlyssnats i en dålig miljö. Är förutsättningarna exakt samma så är det givetvis intressant att jämföra, men då kan man undra hur mycket förmågan att driva en viss högtalare påverkar känslan av djup. Kanske kan ett "dåligt" steg ändå låta lika bra med en lättare last, så i slutändan måste man ända matcha grejorna med varandra, quick fixen "djupaste steget" kanske inte finns?

Dämpad bakvägg kan kanske vara en lämplig medicin för dina högtalare.
Det gäller att hålla reda på vilken tråd man skriver i.
Jag får en känsla av att åtskilligt i den här tråden borde hamnat i
Varför är vissa slutsteg mer laid-back i sin presentation?
http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=45063
och den som inte gjort sig omaket att förstora min signatur knaske är omedveten om att hos mig sker all kvalificerad lyssning via Carlsson-högtalare som måste stå dikt mot odämpad bakvägg för att fungera.

Edit: såg just att Roger hann klämma in ett inlägg innan jag postat detta.

[sprudel]

Hoppas att Lennart med kompisar har lust att komma hem till mig. Där finns det något kraftigare rörsteg. då kan han ju jämföra med sin erfarenhet. Så på det sätt hjälpa mig och eventuellt andra att söka förståelse för vissa fenomen. Självklart skulle jag gärna lyssnat på "The Dream".

Har ingen egentligen förklaringsmodell mer än att jag vet att det är KT88-rör. Sådan kan säkert också låta lite olika. Men ändå lite kul att försöka borra i varför det låter som det gör. Mina inlägg skall definitivt inte ses som sanningar utan mera som prövningar av olika tankar. Lite bränsle till utforskandet och debatt eventuellt till och med dialog.

Det skulle vara trevligt att fortsätta diskussionen irl.

[RogerGustavsson]

och den som inte gjort sig omaket att förstora min signatur knaske är omedveten om att hos mig sker all kvalificerad lyssning via Carlsson-högtalare som måste stå dikt mot odämpad bakvägg för att fungera.

Carlsson har ju dämpningen inbyggd! Finns ju även "elefantöronen" att ta till för den som tycker det saknas dämpning.

[Kronkan]

Hoppas att Lennart med kompisar har lust att komma hem till mig. Där finns det något kraftigare rörsteg. då kan han ju jämföra med sin erfarenhet. Så på det sätt hjälpa mig och eventuellt andra att söka förståelse för vissa fenomen. Självklart skulle jag gärna lyssnat på "The Dream".

Har ingen egentligen förklaringsmodell mer än att jag vet att det är KT88-rör. Sådan kan säkert också låta lite olika. Men ändå lite kul att försöka borra i varför det låter som det gör. Mina inlägg skall definitivt inte ses som sanningar utan mera som prövningar av olika tankar. Lite bränsle till utforskandet och debatt eventuellt till och med dialog.

Det skulle vara trevligt att fortsätta diskussionen irl.

Självklart ömsesidigt. Uppfattar att du bor på västkusten. Har absolut inget emot att få till ett starkare nätverk i Göteborsgtrakten kring "ljud" än det jag har nu. Snarare tvärtom. Dock är jag ju ingen tekniker eller har guldöron mer än någon annan. Dock intresse av att utveckla min egna förståelse. Sänder ett PM.

[Strmbrg]

Som väl redan är skrivet, så är även min erfarenhet att de stora skillnaderna i "djup" ligger i akustiken (de mekaniska delarna av kedjan) snarare än i elektroniken.

Därmed inte sagt att elektroniken inte har betydelse i disciplinen.

[Goldfinger]

Med mina högtalare, och förmodligen de flesta andra andra, räcker det med att jag dämpar bakväggen så blir ljudbilden mycket djupare. Oavsett förstärkare. Alltså, väggreflexer från väggen bakom högtalarna verkar sabba djupet i ljudbilden rejält. Förmodligen mycket mer än skillnaden mellan olika steg. För att inte tala om alla andra reflexer i rummet ...

Vill hålla med! Högtalare som är dimensionerade för att stå nära vägg låter för inget vidare utan att reflektionen i väggen dämpas.

Håller inte riktigt med här, eller rättare sagt håller jag det för vanskligt att säga något generellt om att det skulle fungera dåligt utan dämpning med väggnära placering.
Förlorat djup är per automatik inget som måste vara en försämrande egenskap, utan kan tvärtom vara något positivt om det överensstämmer bättre med det reella djupet på inspelningen.

[Strmbrg]

Alltså, det borde väl ha att göra med upplösningen?

Dvs, djup- (rums-) informationen består - gissar jag - av hyfsat små detaljer i signalen.

Dessa torde lätt drunkna, om tex rumsreflexerna är av ogynnsam karaktär.

Därmed inte sagt att det bara finns ett recept på hur man arrangerar det hela för att rumsklangen i inspelningen skall gå fram.
Det handlar - om jag har rätt - "bara" om att inte dränka de fina nyanserna i vågformen.

[sprudel]

Med mina högtalare, och förmodligen de flesta andra andra, räcker det med att jag dämpar bakväggen så blir ljudbilden mycket djupare. Oavsett förstärkare. Alltså, väggreflexer från väggen bakom högtalarna verkar sabba djupet i ljudbilden rejält. Förmodligen mycket mer än skillnaden mellan olika steg. För att inte tala om alla andra reflexer i rummet ...

Vill hålla med! Högtalare som är dimensionerade för att stå nära vägg låter för inget vidare utan att reflektionen i väggen dämpas.

Håller inte riktigt med här, eller rättare sagt håller jag det för vanskligt att säga något generellt om att det skulle fungera dåligt utan dämpning med väggnära placering.
Förlorat djup är per automatik inget som måste vara en försämrande egenskap, utan kan tvärtom vara något positivt om det överensstämmer bättre med det reella djupet på inspelningen.

Det kanske är en lite smak- och tyckefråga, men jag vill inte gärna ha en fejkad djupåtergivning som man kan åstadkomma med reflexen från framväggen. Jag vill lyssna på den djupinformation som finns i inspelningen, och enligt min erfarenhet är olika steg olika duktiga på detta. Givetvis har Strömberg en bra point i att störande reflexer från rummet kan sabotera. Men när jag diskuterar steg ur denna aspekt, så förutsätter jag att hanterandet av rumsreflexer hålls konstant, och förhoppningsvis på en adekvat nivå.

[Goldfinger]

Jag tror att ett stegs dynamiska kvaliteter är en icke försumbar parameter i det avseendet, alltså förmågan att släppa fram microdetaljer utan att ge avkall på dynamik.
Jag tror det är mycket där man har djupledsperspektivet, förstärkarens förmåga att separera svaga bakgrundsnyanser mot mer närmickat på ett bra sätt.

[-Martin-]

Det finns förstärkare som med givna högtalare presenterar en ljudbild som huvudsakligen ligger i plan med högtalarna och aldrig kommer närmare lysssnaren men knappast har något djup heller.

Är det taskig kanalseparation på de förstärkarna?

[lennartj]

Det finns förstärkare som med givna högtalare presenterar en ljudbild som huvudsakligen ligger i plan med högtalarna och aldrig kommer närmare lysssnaren men knappast har något djup heller.

Är det taskig kanalseparation på de förstärkarna?

Jag vet inte, det rör sig mestadels om gamla "dussinprodukter" från paket-anläggningar från 1980-talet.
När jag bara hade ett par rör-monoblock lånade jag ibland sådant skräp för att ha något att spela på när jag mekade med rörförstärkarna.
Just nu kommer jag inte ihåg namn och beteckning på någon som jag upplevt platta till ljudbilden mer än de flesta.

[sprudel]

Jag tror att ett stegs dynamiska kvaliteter är en icke försumbar parameter i det avseendet, alltså förmågan att släppa fram microdetaljer utan att ge avkall på dynamik.
Jag tror det är mycket där man har djupledsperspektivet, förstärkarens förmåga att separera svaga bakgrundsnyanser mot mer närmickat på ett bra sätt.

Det tror jag med.

[AndreasArvidsson]

Tråkigt att höra att A500 skall vara så dåligt :/

[sprudel]

Tråkigt att höra att A500 skall vara så dåligt :/

Till bas upplever jag det som bra. (px-2)

[AndreasArvidsson]

Tråkigt att höra att A500 skall vara så dåligt :/

Till bas upplever jag det som bra. (px-2)

Jo men är synd att det då inte är lika bra till fullregister. 2x600w(dynamiskt) för 3600kr är helt ok liksom