RogerGustavsson skrev:Ström- eller spänning är kanske en mera passande rubrik? Egentligen är det tal om spänning i 3.5-4 Ohm och det blir en del effekt och ström om spänningen är hög. Jag kör temporärt mina MG 3.6 med en liten Denon DVD-receiver. Lär ge kortvarit max 45 W i 4 Ohm och det fungerar överraskande bra. Mera passande är kanske 150-200 W i 4 Ohm. Visserligen sjunker impedansen (resistivt i detta fall) ner mot 3 Ohm i diskanten men där går heller inga större effekter och skulle det göra det går ändå säkringarna. Att vissa steg låter tunna har inte direkt med vare sig spänning, ström eller effekt att göra. Audio Research hade några högt uppskrivna rörslutsteg som inte alls förmådde lämna mycket ström, inte lät de tunnt för det. Quad 405-2 som jag själv har ståendes trasiga låter heller inte tunnt och de lämna lika mycket ström som Audio Research-stegen. Sentec ACM-1 lät tunnare än Quad 405-2 med Carlsson OA-51. Det där om att lämna mycket ström blir i fallet Magnepan överdrivet eftersom lasten är så snäll. När jag körde mina Tympani III-A, vilka krävde fyra slutstegskanaler, lät basen klart bra med Audio Research D-100 (deras första transistorstärkare). Föga förvånande eftersom Audio Research då distribuerade Magnepan. Numera verkar Magnepan själva ofta köra med Bryston vid sina demonstrationer. Ett par stadiga rörhäckar som E.A.R. 509 kan nog också få liv i ett par 3.7 . När jag lyssnade på dem i Tyskland drevs de av Jeff Rowland's monotsteg med BeO ICE-moduler. Ivar i mina trakter har någon integrerad Krell till sina 3.7 . Jag tror det är svårt att se på tekniska data hur ett slutsteg låter.
Tack Roger och Carl, nej ni har nog rätt i att Maggisarna inte behöver de mest strömkapabla stegen då lasten är snäll. En indikation på det är väl att rör är vanligt som drivning av planarerna men då oftast lite effektstarkare steg pga deras låga verkningsgrad. Blev faktiskt avrådd av ARC själva att använda Ref110 till 3.6.
Håller helt med om att det inte går att se hur det låter genom att titta på tekniska data.
Vinylcalle skrev: Däremot kan ju saker som dämpfaktor, slewrate och massa annat påverka.
Att M4 lät otroligt kraftlös jämfört med det norska steget är helt klart men det kan kanske som du säger förklaras med annat än dålig strömkapacitet.
RogerGustavsson skrev: Ett annat specialfall är även Apogee, som hade några modeller med superlåg impedans (fast nästan resistiv) men de gick att koppla om mellan 1 och 4 Ohm.
Tror du tänker på Scintilla som enbart de gamla Krellarna klarade av på den tiden.
)
