RotoSub - Ska den ersätta konellementet?

[n3mmr]

Här är iaf en 6år gammal hemsida:
http://www.phoenixgold.com/webfaq/cyclone.htm

Thigpen, då?

Thigpen?

Hans

This design is about 3 years old. We have patents pending. I hope this
answers your questions. Thank you

Bruce T

Då kan man ju ifrågasätta Rotosubpatentet, väl??

[paa]

Är det inte så att Rotosub är den enda som roterar med konstant varvtal och har vrid propellerblad?

[Svante]

Är det inte så att Rotosub är den enda som roterar med konstant varvtal och har vrid propellerblad?

Jo, just det

[NNord]

Jag vill ha en rotosub, på sommaren... En frisk fläkt av 20hz rakt in i nackskinnet !

[Tekko_Tubeamp]

Bygg en då När de kommer ut på marknade om de nånsin gör det lär de kosta massor och åter massor, troligen 50.000+ skulle jag tro.

[n3mmr]

Är det inte så att Rotosub är den enda som roterar med konstant varvtal och har vrid propellerblad?

Jo, just det

Om detta verkligen är skillnaden så kanske det räcker.

Ska bli intressant att se

Thigpen verkar vrida på bladen, i o f s.

[IngOehman]

Jag gjorde en konstruktion med en radialfläkt för många år sedan, med fasta blad. Både framför och bakom fläkten fanns dock ett par flerpande ventiler som kunde regleras mellan att rikta luftflödet mot lådan eller ut i luften. När fläktens tryckut-sida riktades ut i luften, var dess sugin-sida riktad in i lådan, och vice versa.

Den lät skitdligt!

Rent ingenjörsmässigt hade den fördelen att den inte hade rörliga-delar-på-rörliga-delar. Fläkten snurrade bara, och flerparna flerpade bara.

De var lite knåp med att få rätt styrka på returfjädern till flerparna (så mjuk som möjligt), samt att upphänga dem på sådant sätt att det inte uppstod några vridkrafter från luftflödet, oavsett vridningsvinkeln.

Man kan säga att det var en "akustisk transistor". Om returfjädern har oändlig complians, och återverkan från luftflödet saknas helt har man oändlig förstärkning!

Det lyckades jag aldrig uppnå.

Däremot mer än så, det vill säga instabil funktion. Bäst fungerade det när återverkan var "svag och motverkande", det vill säga när systemet var stabilt.

Man bör inte glömma att flerparna har en viss rörlig massa (eller rättare sagt tröghetsmoment om de arbetar med roterande rörelse) så bandbredden blir begänsad och den hypotetiska oändliga förstärkningen gäller bara för DC...

Dessutom väsnades tingesten illa, även när det inte förelåg någon insignal. Inte för hifi, det var helt klart.

Bäst störmässigt presterade den när den sattes i en sluten låda med en avstämd låda framför. Den senare agerade då LP-filter för störljuden från fläkten. I själva verket var det även av andra skäl den bästa kabinettskonstruktionen för "drivern", eftersom den sistnämnda genom sin intrinsiska konstruktion var bra på "slaglängd" och därför inte gynnades av en konventionell basreflexlåda såsom ett normalt högtalarelment ofta gör. En låda av det nämnda slaget är möjlig att konstruera för större effektivitet än en sluten låda, men inte lika hög som hos en basreflexlåda.


Vh, iö

[LarsSt]

Hej alla ljudintresserade.

Det är kul att se så många diskutera RotoSub på forumet. Det verkar finnas en del frågor runt tekniken, här kommer lite svar.

RotoSub som teknik har sina fördela och sina nackdelar. Fördelarna ligger i hög effektivitet i låga frekvenser, möjligheten att skapa små kraftiga lågfrekvenskomponenter och det faktum att det är möjligt att modulera konternuerliga flöden. Teknologin ställer också höga krav på designarbetet då stor del handlar om relativt komplicerad flödesmekanik.

Det är en del som undrar rotationsljudet på RotoSub. När en kropp roterar drar den med sig luft, detta genereras ett brus. En del av designarbetet består därför i att minimera detta luftflöde, det finns en del olika teknologier för att lyckas med det. Det bruset som blir kvar har ett relativt trevligt spektra ur dämpnings synvinkel.

Jag såg också några patent frågor. Patent är rätt komplicerat, man lägger inte bara patent på grund teknologi utan även på delfunktioner som är nödvändiga för att tekniken skall bli applicerbar i verkligheten. Alla vill ju inte bygga om källaren för att få bas i sitt system…

En fungerande RotoSub ser relativt enkel ut men det finns mer än vad som syns på ytan.

Lars Strömbäck
/RotoSub

[Tekko_Tubeamp]

Välkommen till Faktiskt.se, Lars Rotosub är utan tvivel intressant, ska bli kul att se när den kommer ut på marknaden vad priset på en enhet blir. Hela iden och tekniken bakom rotosub påminner lite om de ställbara bladen på vissa vattenkraftverks kaplan turbiner.

Skall bli intressant att testa ett rotosub element nån gång i framtiden.

[dawen]

Säg inte sådär Tekko, snart åker NN till Forsmark och köper deras gamla högtrycksturbiner...

[Tekko_Tubeamp]

[NNord]

hehe forsmarks.. ja du


Skoj med ny teknik. En sådan rotosub i simulatorer eller biografer
torde vara effektuellt. Skulle vara skoj att uppleva.

[Tekko_Tubeamp]

NN, om vi frågar Lars snällt kanske vi kan få varsin "free sample" rotosub

[NNord]

fräsa på så tapeterna lossnar från väggen

[E]

Hej!

Den 30/11 kunde de som har Kunskapskanalen se ett 8 minuters inslag om buller och RotoSub, i vilket Lars Strömbäck medverkade. Programmet hette Mera vetenskap och man kan titta på inslaget så här:
Gå till svt.se - Vetenskap. Längst ner i mittenspalten, under "se video", hittar man "Öppna videospelaren". Gör det, vetja!

Inslaget ligger under Mera vetenskap och heter Uppgraderat - Oljud. Det inleder för övrigt med en härlig återblick på programmet Hörde ni? från 1963 (typ stenåldern alltså), med bland andra professor Hans Ronge i rutan.

Vi utsätts för ett ständigt ökande buller. Vrålande motorer,
tjutande bromsar, dånande fläktar och gnisslande hissar tillhör
vardagen för de flesta. Agneta Carlsson har träffat Lars
Strömbäck som har uppfunnit en metod att dämpa oljudet på -
med hjälp av en högtalare!

Mvh E*

[IngOehman]

Ett imponerande långt tillika blygsamt sönderklippt inslag.

Frågan är bara varför det inte innehöll ens så mycket som en millevitt där apparaten faktisk spelade... Fungerar den överhuvudtaget?




Vh, iö

[Svante]

Jag gjorde en konstruktion med en radialfläkt för många år sedan, med fasta blad. Både framför och bakom fläkten fanns dock ett par flerpande ventiler som kunde regleras mellan att rikta luftflödet mot lådan eller ut i luften. När fläktens tryckut-sida riktades ut i luften, var dess sugin-sida riktad in i lådan, och vice versa.

Hmm, är inte felet med den här konstruktionen att den förutsätter en luftstråle, och en luftstråle förutsätter turbulent flöde? Med turbulent flöde blir det brusljud per automagik.

Jag vet inte om jag har rätt, men jag gissar att en "fläkt" och därmed en rotosub åtminstone i princip kan pumpa luft utan turbulens. Kanske blir den för ineffektiv, då, iofs.

[IngOehman]

Min konstruktion förutsatte ingalunda en "luftstråle". Ventilerna satt precis vid utblås, respektive insug. Det var tätt runt.

I ventilens ena extremläge var alltså ena ändan av fläkten kopplad till lådans inre och den andra till omvärlden. I det andra ventilextremtläget var de tvärtom.

Förvisso fordrades ett flöde (med tryckkapacitet!), men det behövde definitivt inte vara i form av en stråle för att funktionen skulle finnas där.


Vh, iö

[Harryup]

IÖ fick du det att funka?

[IngOehman]

Se inlägg sju på denna sidan.

[vire]

madonna gjorde en konsert med motordrivna basar, funkade fint då men första utgåvan av det systemet gick sönder vid transport... tekniken används även för att simulera ljudet från jetplan... har jag hört...