Min erfarenhet av Linn-svänget är att man ska kanske inte fokusera på basen per se utan hela den tonala balansen.
Många högtalare låter illla när man krämar på lite. Det skriker och väsnas för mycket.
Det brukar Linnburkarna tvärtemot gilla för dom är lite dämpade i nedre delen av diskanten. Och det gör att basen hörs tydligare.
Oldest trick in the book. Ibland sitter kvaliteten i basen lite högre upp helt enkelt.
Kanske också offra lite i djupbasen som Flint var inne på.
Det kan vara en hållning som jag kan sympatisera med.
För vem fan vill ha djupbas som 1) sinkar ner hela högtalaren, 2) inte går att höra vaförslags instrument dom spelar på.
Så därför låter elbasar lite roligare och med mera tryck men kontrabasarna låter lite dämpat. Vill man höra kontrabasarna och slagverkarna på en Mahlersymfoni så köper man en större högtalare eller kanske inte Linn överhuvudtaget.
