Rör och rörens branthet

[ErikAndersson]

[IngOehman]

- - - - -

Dynamik är ett allmänt förekommande begrepp, I Norsteds uppslagbok står bla att läsa: "Den gren av mekaniken, som behandlar sambandet mellan verkande krafter o rörelsens förlopp."

Ja, det är den fysikaliska betydelsen, härledd från grekiskans dynamos, som
betyder kraft. Det är i den betydelsen man använder ordet när man säger
en (elektro)dynamisk högtalare, till skillnad från en (elektro)statisk högtal-
are.

En dynamisk högtalare är alltså inte en högtalare med stort dynamikomfång,
utan en högtalare som utgör ett dynamisk kraftsystem, på samma sätt som
t ex hjulupphängningen på en bil gör det.

För mig och många andra är dynamik i musikåtergivningen lika med förhållandet mellan det svagaste partierna i musiken och de starkaste, givetvis med ett visst tidsförlopp.

Ja, det är den vanligaste användningen av ordet i Hifi-sammanhang, och
det härrör då inte till en sorts system, utan till en signal. T ex en som finns
på en CD eller en som strömmar ut ett högtalarsystem.

Dynamisk påverkan är då den påverkan som ändrar de dynamiska förhål-
landen som fanns hos signalen, till andra förhållanden senare i kedjan. Ett
klassiskt exempel på en dynamikpåverkande grunka är en kompressor. Men
även enklare olinjäritetsskapande apparater påverkar dynamiken, och det
gäller även vissa grunkor som är linjära. Exempelvis kan ett reverb påverka
alla de dynamiska nyanser som har kortare tidskonstant än reverbets efter-
klangstid.

Om nu dynamik är rätt ord att beteckna detta förhållande, vill jag låta vara osagt, men det har blivit ett vedertaget begrepp att kalla detta förhållande dynamik inom ljudbranschen.

Jag håller med dig, och menar även att det är hävdvunnet, och därför rätt
ord.

Men problemet är nog egentligen inte ordet dynamik (som jag tror få tolkar
på något annat sätt än som styrkeförhållandena) utan ord som "dynamisk"
(vilket ju bara betyder som har med dynamik att göra). Då är det ju svårare
att veta om det åsyftar dynamiska system (alltså samverkansförhållanden
mellan krafter och rörelser, via massor, fjädringar och dämpningar) eller om
det är "bra på att inte förvanska dynamiken" som åsyftas.

Kan vi då inte acceptera det? Vidare disskussion tycker jag bara leder till ett ordbajseri utan slut.

Jag delar i huvudsak din uppfattning.

Men ser även att du kan komma att få problem med att försvara påstå-
enden om att bandbredden påverkar dynamiken, trots att du ju har rätt i
att den kan göra det.

Kort sagt - branthet är det bra att ha mycket av i ett rör, eftersom det
medger konstruktioner med god bandbredd.

Om man är mån om att behålla de dynamiska konturerna oanfrätta räcker
en god bandbredd dock inte alls, utan då behövs även god linjäritet, och
även i det fallet kan en hög branthet vara en positiv förutsättning, men
främst tillsammans med hård motkoppling, som är ett bra medel mot att få
dynamisk kompression.

En intressant sak är dock att förespråkare för rörlösningar, ofta menar att
det är i återkopplingslösa konstruktioner som "dynamiken låter bäst". Jag
tror dock inte att det handlar om att minimera dynamisk påverkan, utan att
det snarare handlar om att åstadkomma något som uppfattas som naturligt
och även i förekommande fall domesticerat ljud. En ljudåtergivning som låter
levande, detaljerad och naturligt, trots att man spelar musiken på en nivå
som gör att topparna ligger väsentligt lägre än ett FFF i konserthuset.

Jag skulle vilja gå så långt som till att säga att just den egenskapen hos rör-
förstärkare är en av deras främsta styrka - alltså just att de så väl lyckas
förmedla musiken med allt sitt liv och närvaro - utan att man behöver spela
så öronen blöder/trots lite lägre avspelningsnivåer.

Jag brukar alla det för domesticeringskvaliteten.

Ju mindre rörsteg - desto mera av den varan. Därför kan jag tycka att alla
rörsteg borde ha en omkopplare där man kan ställa uteffekten.

Det kan även närmas att man kan se domesticeringseffekten väldigt tydligt
om man spelar in signalen som matar högtalarna, med ett musikredigerings-
program, som visar "korvarna".


Vh, iö

[Svante]

För mig och många andra är dynamik i musikåtergivningen lika med förhållandet mellan det svagaste partierna i musiken och de starkaste, givetvis med ett visst tidsförlopp. Om nu dynamik är rätt ord att beteckna detta förhållande, vill jag låta vara osagt, men det har blivit ett vedertaget begrepp att kalla detta förhållande dynamik inom ljudbranschen. Kan vi då inte acceptera det?

Absolut, då är vi överens om definitionen. Dynamik är ljudnivåändring sedd över tid. Den förutsätter att man mäter ljudnivån under två intervall långa nog att få ett hyfsat stabilt RMS-värde för båda intervallen. (Nivån är inte minus oändligt bara för att man har en nollgenomgång.)

Hur det har att göra med rörens branthet däremot begriper jag inte. Där handlar det ju om ögonblickligheter, med mycket kortare perspektiv.

[IngOehman]

För att återgå till den olycksaliga placeringen av potten, där Ing.Oeman hade ett intressant inlägg.

Tackar!

Även om potten placeras före utgångssteget vilket var en katodföljare, dvs ett steg utan spänningsförstärkning som bara tjänar som impedansomvandlare, så får vi ett problem. Om vi nu ansluter en CD-spelare till linjeingången dvs pottens varma sida vidare genom katodföljaren får vi en lågohmig utgång. så långt är allt gott och väl. Men de flesta CD maskiner har redan en lågohmig utgång. orsakat av en emitterföljare eller på annat lämpligt sätt. Vi får på detta sätt en dubbel konvertering spänning-ström vilket kan tyckas onödigt. Detta gäller inte bara Edison One utan gäller för många många andra förstärkare. Det är inte heller lyckat att förse CD-spelaren med högohmig utgång, då blir den kabelberoende och mer känslig för brum. Så hur vi vänder oss har vi rumpan bak. Nu skall i sanningens namn sägas att en katodföljarkoppling saknar de besvärliga Millereffekterna, men trots detta är jag av den uppfattningen att mindre komponenter i signalvägen inte är fel.

Jag tycker nog inte att det är ett problem att både CD-spelare och försteg
har lågohmiga utgångar. Skulle inte kalla det för kaka på kaka, snarare att de
var för sig är vettigt utformade. Att båda bör ha lågohmiga (=under 1 kohm
eller så, gärna 100 ohm) utgångar, eftersom både kommer att behöva driva
en kabel med okänd kapacitans, som i förekommande fall kan vara över 1 nF.

Men vill man råda bot på problemet utan att introducera mera komponenter
så kan man ju använda en pot på 4 kohm eller mindre, bara det som ligger
föra poten klarar att driva DEN.

Fast redan en 25 kohmspot hade ju ökat bandbredden till 24 kHz, och det
kanske hade fungerat?

Fast hur högohmigt var egentligen andrasteget i Edison 1 på utgången?

Om det var alltför högohmigt så varken klarar det att driva en 25-kohmspot,
eller medger en maxmal utimpedans om R/4 för poten. (En pot som är rent
strömdriven blir ju 4 gånger högohmigare ut, i maxvolymläget.)

Gillar nog konceptet att ha en kabeldrivningskapabel utgång trots allt, även
om det kräver ett extra steg. En spänningsföljare kan ju (även om du tog
upp ett mindre lyckat fall i den där CD-spelaren) göras väldigt opåverkande.


Vh, iö

[ErikAndersson]

[IngOehman]

Dubbla och dubbla.

Som jag ser det är det bara en logisk följd av att man har flera apparater.

För varje apparat så behövs en rimligt låghmig utgång. Att apparaten före
hade en lågohmig utgång hjälper ju liksom inte nästa apparat, så jag tycker
inte det är ett vettigt skäl för att avstå från en dylik på apparaten efteråt.

De driver ju liksom varsin kabel, ju.

I en integrerad apparat däremot, kan man tillåta sig en massa förenklingar
som följd av att man vet exakt hur varje steg kommer att lastas, i varje fall
fram till det sista steget, som gör utgången mot det lite mera okända.


Vh, iö

[ErikAndersson]

[Svante]

Branthet och dynamik? Skall vi låta ord bli handling? The Dreamförstärkarens drivsteg består av en triodkopplad bredbandspentod.
Nu är det så att ytterliggare 3 typer av liknande rör med olika brantheter har samma pin-out pch i stort sett samma drivsdata. Jag har därför ett förslag:Jag föreslår en lyssningstest mellan de olika rören. Det skulle i så fall ske i vår lyssningslokal i Sollentuna på någon lämplig tidpunkt. En helgdag tycker jag är bäst, och mitt på dagen, varvid vi har en stor tidsram. Vad tycks om det? Vi bjuder givetvis på fika. PM:a gärna ev intresse. Vi har plats för 8-10 personer.

Hoppsan, ja, det låter ju trevligt, men nu blev plötsligt dynamik en perceptuell parameter. Var vi inte överens om att det var ljudnivåskillnad mellan starka och svaga partier?

Lyssningstestet du beskriver kan på sin höjd påvisa subjektiva skillnader i upplevd dynamik. Gott så, men då föll definitionen. Vidare är det nog (gissar jag) omöjligt att säga om dessa skillnader enbart beror av brantheten i rören, eftersom (gissar jag, igen) rör ( ) sig om olika konstruktioner.

Ursäkta om jag är petig, men det verkar inte riktigt som att det är så klart vad "dynamik" innebär. Det är just det där hoppet från den tydliga definitionen av något fysikaliskt, till en rätt lös koppling mellan olika kretslösningar/rörparametrar och upplevd ljudkvalitet som känns lite tveksam för mig.

Jag har inget emot lyssningar, subjektiva eller objektiva. Jag har heller inget emot att man bara tycker att något låter bättre än något annat. Men när man gör kopplingar till fysikaliska fenomen skriker fysikern i mig efter hållbara samband. Jag tror i detta nu att kopplingen som du hör mellan branthet och upplevd dynamik egentligen beror på något annat än den där definitionen på dynamik som vi var överens om. Men jag vill gärna bli övertygad om motsatsen.

(Samtidigt känns det lite som att jag sabbar en tråd som kunde vara allmänt trevlig och en beskrivning av dina förstärkare, och det vill jag ju inte. Vare sig vara otrevlig eller sabba, alltså.)

[Lingome]

Är det skillnad på E88CC rör från olika tillverkare och i så fall vilket rör anser du vara bäst frågan ställd till Erik givetvis får alla som har erfarenheter svara

[Ragnwald]

Samtidigt känns det lite som att jag sabbar en tråd som kunde vara allmänt trevlig och en beskrivning av dina förstärkare, och det vill jag ju inte. Vare sig vara otrevlig eller sabba, alltså.)

Tror jag knappast är fallet.
Åk nu å lyssna.

[Morello]

Jag hade en gång i tiden ett Edison One.

Jag kompletterade med en dedikerad spänningsregulator och en katodföljare (ECC82) EFTER poten, så att potens drevs lågohmigt från RIAA-steget samt att poten lastades högohmigt (några Mohm) och utgången blev lågohmig (runt 100 - kommer inte ihåg). Detta och lite trixande med RIAA-tidskonstanterna gjorde det till ett tämligen kompetent försteg.

Utöver dessa elektroniska moddar bytte jag fronten mot en högglanspolerad alu-dito, fimpade tape-omkopplaren och ersatte ingångsväljaren med en högkvalitativ dito från Elna. Bytte nog även ingångsdonen mote lite mer högvärdiga doningar.

[Ragnwald]

Kör än i dag med samma One som jag mottog ur händerna på Erik någon gång i mitten på 80-talet. Med halvmeter kabel till slutsteget och ibland kopplat till ett elektroniskt delningsfilter, funkar det kanon.

Men blir ändå intresserad av vad mk2 kan tillföra.

[Morello]

Branthet och dynamik? Skall vi låta ord bli handling? The Dreamförstärkarens drivsteg består av en triodkopplad bredbandspentod.
Nu är det så att ytterliggare 3 typer av liknande rör med olika brantheter har samma pin-out pch i stort sett samma drivsdata. Jag har därför ett förslag:Jag föreslår en lyssningstest mellan de olika rören. Det skulle i så fall ske i vår lyssningslokal i Sollentuna på någon lämplig tidpunkt. En helgdag tycker jag är bäst, och mitt på dagen, varvid vi har en stor tidsram. Vad tycks om det? Vi bjuder givetvis på fika. PM:a gärna ev intresse. Vi har plats för 8-10 personer.

Det är ju trevligt om vi kan skilja på strikt subjektiva upplevelser och resonemang av mer teoretisk karaktär.

[DS]

Kul läsning!

Kul att se dig på forat igen Erik!

Mer historia tack, den med sopåkarna på fillipinerna tex

Edit: Snavfel

[Laila]

Kör man "soppa" på Filipinerna . . . ?

[ErikAndersson]

[IngOehman]

Branthet och dynamik? Skall vi låta ord bli handling? The Dreamförstärkarens drivsteg består av en triodkopplad bredbandspentod.
Nu är det så att ytterliggare 3 typer av liknande rör med olika brantheter har samma pin-out pch i stort sett samma drivsdata. Jag har därför ett förslag:Jag föreslår en lyssningstest mellan de olika rören. Det skulle i så fall ske i vår lyssningslokal i Sollentuna på någon lämplig tidpunkt. En helgdag tycker jag är bäst, och mitt på dagen, varvid vi har en stor tidsram. Vad tycks om det? Vi bjuder givetvis på fika. PM:a gärna ev intresse. Vi har plats för 8-10 personer.

Det är ju trevligt om vi kan skilja på strikt subjektiva upplevelser och resonemang av mer teoretisk karaktär.

Så kan man tycka.



Ett alternativt sätt att tycka, är den absoluta motsatsen.

Alltså att se på det filosofiskt - och fråga sig om det verkligen finns något
skäl att alls intressera sig för de teoretiska sakerna om de inte berör saker
som renderar hörbarhet?

Det vill säga - det är ju trevligt om vi kan förena resonemangen av teoretisk
karaktär med upplevelserna som de ger upphov till.

- - -

Jag skulle vilja gå så långt som till att säga att det enda skälet att intres-
sera sig för något som har med musikåtergivning att göra - är om man kan
uppleva effekterna av de saker man undersöker.

Så det som är värt att studera är först och främst korrelationen. Utan att
känna till den är diskussioner om den bakomliggande fysiken bara ett enda
stort gungfly.

- - -

Innan man har studerat korrelationerna mellan vad man kan mäta och vad
som går att höra, är det meningsfullt att göra lyssingstester, men diverse
diskussioner om fysiken har bara kuriöst värde (vilket i och för sig inte skall
föraktas) då det ju inte går att korrelera det till något som har en verklig/
högre mening - upplevelsen.


Vh, iö

[Morello]

Branthet och dynamik? Skall vi låta ord bli handling? The Dreamförstärkarens drivsteg består av en triodkopplad bredbandspentod.
Nu är det så att ytterliggare 3 typer av liknande rör med olika brantheter har samma pin-out pch i stort sett samma drivsdata. Jag har därför ett förslag:Jag föreslår en lyssningstest mellan de olika rören. Det skulle i så fall ske i vår lyssningslokal i Sollentuna på någon lämplig tidpunkt. En helgdag tycker jag är bäst, och mitt på dagen, varvid vi har en stor tidsram. Vad tycks om det? Vi bjuder givetvis på fika. PM:a gärna ev intresse. Vi har plats för 8-10 personer.

Det är ju trevligt om vi kan skilja på strikt subjektiva upplevelser och resonemang av mer teoretisk karaktär.

Så kan man tycka.



Ett alternativt sätt att tycka, är den absoluta motsatsen.

Alltså att se på det filosofiskt - och fråga sig om det verkligen finns något
skäl att alls intressera sig för de teoretiska sakerna om de inte berör saker
som renderar hörbarhet?

Det vill säga - det är ju trevligt om vi kan förena resonemangen av teoretisk
karaktär med upplevelserna som de ger upphov till.

- - -

Jag skulle vilja gå så långt som till att säga att det enda skälet att intres-
sera sig för något som har med musikåtergivning att göra - är om man kan
uppleva effekterna av de saker man undersöker.

Så det som är värt att studera är först och främst korrelationen. Utan att
känna till den är diskussioner om den bakomliggande fysiken bara ett enda
stort gungfly.

- - -

Innan man har studerat korrelationerna mellan vad man kan mäta och vad
som går att höra, är det meningsfullt att göra lyssingstester, men diverse
diskussioner om fysiken har bara kuriöst värde (vilket i och för sig inte skall
föraktas) då det ju inte går att korrelera det till något som har en verklig/
högre mening - upplevelsen.


Vh, iö

Så kan man respondera om man inte förstod vad man responderade på.

Du ser väl att Perka bara slingrar sig undan Svantes inlägg och börjar pladdra om att gå "från ord till handling" istället för att bemöta med sakliga argument?

[KarlXII]

Vad är fördelen med att hålla sig till teoretiska resonemang ifall de objektiva utkomsterna från dem skiljer sig från de subjektiva upplevelserna?

[Svante]

Vad är fördelen med att hålla sig till teoretiska resonemang ifall de objektiva utkomsterna från dem skiljer sig från de subjektiva upplevelserna?

De kan fungera som förklaringsmodell till de subjektiva upplevelserna ändå. De kan få en att inse att alternativa resonemangen som baseras på subjektiva upplevelser och alltför lösa kopplingar till fysikaliska fundamenta kanske är felaktiga.

Experimentet som föreslogs har inte mycket med det som diskuteras i tråden att göra. Det är som att åka i en grön Ferrari och en röd Skoda för att utvärdera vilken färg på bilen som gör bilen roligast att köra. Alltså, att jämföra olika rörkonstruktioner, baserade på rör med olika branthet utan att ha koll på vad de andra skillnaderna är, och att dessutom lyssna efter (den numera subjektivt definierade) transientåtergivningen, det kommer inte att ge något tolkningsbart resultat map rörs branthet.

[Objektivisten]

Vad är fördelen med att hålla sig till teoretiska resonemang ifall de objektiva utkomsterna från dem skiljer sig från de subjektiva upplevelserna?

När inte kartan stämmer överens med verkligheten, är det kartan som gäller ju.

[IngOehman]

Branthet och dynamik? Skall vi låta ord bli handling? The Dreamförstärkarens drivsteg består av en triodkopplad bredbandspentod.
Nu är det så att ytterliggare 3 typer av liknande rör med olika brantheter har samma pin-out pch i stort sett samma drivsdata. Jag har därför ett förslag:Jag föreslår en lyssningstest mellan de olika rören. Det skulle i så fall ske i vår lyssningslokal i Sollentuna på någon lämplig tidpunkt. En helgdag tycker jag är bäst, och mitt på dagen, varvid vi har en stor tidsram. Vad tycks om det? Vi bjuder givetvis på fika. PM:a gärna ev intresse. Vi har plats för 8-10 personer.

Det är ju trevligt om vi kan skilja på strikt subjektiva upplevelser och resonemang av mer teoretisk karaktär.

Så kan man tycka.



Ett alternativt sätt att tycka, är den absoluta motsatsen.

Alltså att se på det filosofiskt - och fråga sig om det verkligen finns något
skäl att alls intressera sig för de teoretiska sakerna om de inte berör saker
som renderar hörbarhet?

Det vill säga - det är ju trevligt om vi kan förena resonemangen av teoretisk
karaktär med upplevelserna som de ger upphov till.

- - -

Jag skulle vilja gå så långt som till att säga att det enda skälet att intres-
sera sig för något som har med musikåtergivning att göra - är om man kan
uppleva effekterna av de saker man undersöker.

Så det som är värt att studera är först och främst korrelationen. Utan att
känna till den är diskussioner om den bakomliggande fysiken bara ett enda
stort gungfly.

- - -

Innan man har studerat korrelationerna mellan vad man kan mäta och vad
som går att höra, är det meningsfullt att göra lyssingstester, men diverse
diskussioner om fysiken har bara kuriöst värde (vilket i och för sig inte skall
föraktas) då det ju inte går att korrelera det till något som har en verklig/
högre mening - upplevelsen.


Vh, iö

Så kan man respondera om man inte förstod vad man responderade på.

Du ser väl att Perka bara slingrar sig undan Svantes inlägg och börjar pladdra om att gå "från ord till handling" istället för att bemöta med sakliga argument?

Jag tyckte mera att det såg ut som om Svante försökte slingrade sig ur
utmaningen.

(Vilket han såklart gärna får göra.)

Jag tycker sällan att konkreta studier är dåliga, men rätt ofta att teoretiskt
spekulerande är ett slöseri på tid. Sticka huvudet i det teoretiska sanden
liksom. Jag tror inte på varken teoretiserande eller praktisernade utan jakt
på de spännande varför-svaren.

Vetenskap (möjligtvis undantaget matematiken, om den nu skall räknas till
vetenskaperna) går ut på att förena verkligheten med verklighetsbeskriv-
ande modeller. Dit når man inte genom att bara titta på modeller.

Det är förenandet som är grejjen. Även teoretiska fysiker vet detta, ehuru
de sällan smutsar sina fingar med praktiskt arbete, men de förkovrar sig ju i
de dylika arbeten som görs, igen - eftersom det ju är korrelationen som är
grejjen!

Utan korrelation inga teorier, bara hypoteser.


Vh, iö

[IngOehman]

Vad är fördelen med att hålla sig till teoretiska resonemang ifall de objektiva utkomsterna från dem skiljer sig från de subjektiva upplevelserna?

De kan fungera som förklaringsmodell till de subjektiva upplevelserna ändå. De kan få en att inse att alternativa resonemangen som baseras på subjektiva upplevelser och alltför lösa kopplingar till fysikaliska fundamenta kanske är felaktiga.

Experimentet som föreslogs har inte mycket med det som diskuteras i tråden att göra. Det är som att åka i en grön Ferrari och en röd Skoda för att utvärdera vilken färg på bilen som gör bilen roligast att köra. Alltså, att jämföra olika rörkonstruktioner, baserade på rör med olika branthet utan att ha koll på vad de andra skillnaderna är, och att dessutom lyssna efter (den numera subjektivt definierade) transientåtergivningen, det kommer inte att ge något tolkningsbart resultat map rörs branthet.

Det finns inga dåliga experiment - bara dåliga (ovetenskapliga) slutsatser*.

Så det finns inget att vara rädd för. Du skulle väl inte tro att det måste
vara färgen som gör det, så varför inte provköra först och sen ta reda på
vilka slutsatser man kan dra av fynden när du vet vilka de är?


Vh, iö

- - - - -

*Sen finns det förstås experiment som man inte kan dra några slutsatser
alls ifrån, men det enda farliga med dem är att de tagit/slösat tid. Förvisso
kan det vara skäl nog att avstå, baserat på en futilitetsbedömning.

Men att lyssna på anläggningen ifråga kan ju vara kul även på andra sätt,
så kanske är det inte så farligt ändå, även om du inte upplever att du har
lärt dig något från det eller har fått uppleva något som du inte trodde att
du skulle uppleva innan?

[Strmbrg]

Det finns inga dåliga experiment - bara dåliga (ovetenskapliga) slutsatser*.

Så det finns inget att vara rädd för. Du skulle väl inte tro att det måste
vara färgen som gör det, så varför inte provköra först och sen ta reda på
vilka slutsatser man kan dra av fynden när du vet vilka de är?


Vh, iö

- - - - -

*Sen finns det förstås experiment som man inte kan dra några slutsatser
alls ifrån, men det enda farliga med dem är att de tagit/slösat tid. Förvisso
kan det vara skäl nog att avstå, baserat på en futilitetsbedömning.

Men att lyssna på anläggningen ifråga kan ju vara kul även på andra sätt,
så kanske är det inte så farligt ändå, även om du inte upplever att du har
lärt dig något från det eller har fått uppleva något som du inte trodde att
du skulle uppleva innan?

Jag har mest betraktat denna tråd utifrån ett socio-filosofiskt perspektiv.
Tänker inte lägga ut texten om det just nu, har'nte tid.
Men, det Ingvar skriver fastnade jag lite för.

Jag fick nämligen lite associationer till mina tankar om teknisk placebo. Eller "Borde-baserad placebo".
Kan ju lägga till att jag i begreppet även lägger att placeboeffekten enligt mitt synsätt KAN (inte måste) leda till att man INTE upplever vissa saker.

Eller, att Borde-delen av det hela renderar i att man AVSTÅR från att undersöka en viss sak.
Oavsett vad man nu definierar som en "undersökning" och hur metoden för en sådan skall vara utformad.

Det är en sak att lära sig en massa om vad andra redan sagt och skrivit, en annan sak att fundera, undra och till och med fantisera SJÄLV.
Det kanske dock kan vara en svår sak att kombinera dessa processer.

Manöver!


PS

Oj!
Ser nu att mitt inlägg kanske kan tolkas som ett parti-tagande för den futila diskussionen om tex rör eller trissor.
Jag hade inte en tanke på det när jag skrev, eftersom jag inte tar parti för metoder, utan fokuserar på syften.
(Eller "mål" om man vill se livet endimensionellt.)

Lediga!

[ErikAndersson]

[sprudel]

Erik! Är det snarare förmågan att återge transienter på ett naturligt upplevt sätt du avser med begreppet dynamik?
Eller lägger du också in förmågan att återge upplevda skillnader i amplitud totalt?

Det här kan man väl lyssningstesta ganska enkelt och objektivisera de subjektiva intrycken. Det är väl rimligt att man börjar med att försöka konstatera fenomenets existens. Därefter kan man ju studera olikheter i förmedlarna och klura på vad det är som gör vad. Tycker jag.

[Almen]

ErikAndersson, det som kritiseras är ditt slarviga användande av teknisk nomenklatur. Om "dynamik" reduceras till "jag tycker det låter dynamiskt" så är risken att tekniska specar blir enbart marknadsföring. Många tycker till exempel att ett hårdkomprimerat fonogram "har mer dynamik" än motsvarande okomprimerade.

Nej, jag tycker att du som konstruktör borde hålla dig för god för dylikt slirande på begreppen.

[Morello]

Problemet som jag ser det är att Erik "Perka" Andersson börjar med att skriva om teknikaliteter, blir ifrågasatt om mer pålästa deltagare och börjar då helt plötsligt att pladdra om att "gå från ord....", "..det är väl musik..." osv.

Att sedan Ingvar Öhman i någon mening tar detta i försvar är naturligtvis beklämmande då han vet mycket, mycket bättre än så.

[ErikAndersson]

[paa]

Jag vill här på forumet inbjuda till en lyssningsträff i vår lokal i Sollentuna, kan jag nu göra detta utan att bli kritiserad? Jag kan inte se något fel i det.

Jag hade lätt kommit, om jag befunnit mig ca 30 mil närmare!