Moderator: Redaktörer
Svante skrev:petersteindl skrev:Snart lär det kanske bli definitionsdebatt, men jag undrar, då det skrivs om linjäritet, vad menas egentligen?
Vad är det man vill ha linjärt? Är det inte att amplituden på utgången skall vara en faktor k multiplicerat med amplituden på ingången? Då har man en linjär överföringsfunktion. k kan t.ex vara lika med 12 eller 20 eller 4 eller 100.
I så fall är det förstärkningsfaktorn man pratar om och det är inte samma sak som brantheten.
MvH
Peter
Jag höll på att skriva att map linjäritet så spelar det ingen roll om det är brantheten eller förstärkningsfaktorn man tittar på eftersom anodmotståndet förmodligen är ett vanligt linjärt motstånd.
Sen mindes jag att någon sade att hoe (eller vad den heter med rör) dominerar utimpedansen för rörsteg, och då vill det förstås till att den är linjär.
Ang. vad linjäritet är så är det väl lättare med rör än med annat, jag skulle säga att linjäriteten faktiskt syns i rörkurvorna; är linjerna raka eller inte (inom arbetsområdet). Iom att tonkurvan inte är så hemskt krokig kan man tänka så. Det blir värre när tonkurvan kröker, dock. Då blir rörkurvorna ellipser, fast kan vara linjära ändå.
ErikAndersson skrev:Morello: Transconductance är det engelska ordet för branthet, kan vi inte för enkelhetens skull hålla oss till svenskan. Om inte annat är det lättare att stava. Om du har ett annat lämpligt namn för den signalbehandling som blir följden av branthetsändringarna så låt höra! Jag och säkerligen flera andra är idel öra.
Att du kritiserar och förolämpar mig som du gör, du tom ifrågasätter min kompetens har jag svårt att förstå. Vad har jag gjort dig för ont? Jag har mig veterligt aldrig träffat dig personligen. Kan du inte PM:a eller ringa mig så vi kan klara upp eventuella misshagligheter? Det måste vara någonting som tynger dig, detta borde klaras upp tycker jag.
OCH please stäng denna tråd!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
ErikAndersson skrev:Transconductance är det engelska ordet för branthet, kan vi inte för enkelhetens skull hålla oss till svenskan.
Flint skrev:Njaee... Branthet hette det på Svenska innan lätet engelska uppfanns.
Nattlorden skrev:Flint skrev:Njaee... Branthet hette det på Svenska innan lätet engelska uppfanns.
Branthet kan man väl diskuttera i slalombacken...
Flint skrev:Diagrammet Ia/Ugk påminner om en (skid)backe. Ju högre branthet ju mer stupar kurvan. Så branthet vad gäller rör syftar med stor säkerhet på kurvans lutning.
Nattlorden skrev:Flint skrev:Diagrammet Ia/Ugk påminner om en (skid)backe. Ju högre branthet ju mer stupar kurvan. Så branthet vad gäller rör syftar med stor säkerhet på kurvans lutning.
Visst. Det beskriver lutningen utmärkt, men det säger inget om vad lutningen är för något. Det är som att prata om "derivatan" utan att berätta vad det är derivata på.
Flint skrev:Du får gå tillbaka till 20-30-talet och snacka med dom om nomenklaturen och hur dom tänkte.
Nattlorden skrev:Flint skrev:Njaee... Branthet hette det på Svenska innan lätet engelska uppfanns.
Branthet kan man väl diskuttera i slalombacken...
Flint skrev:flathead
Jag tycker att du pratar mot dig själv här. Erik Andersson får förstås sprida sin sin stora kunskap men det verkar inte vara debatt han vill ha. Debatt är väl ändå en självklarhet på ett hififorum.
flathead skrev:Flint skrev:flathead
Jag tycker att du pratar mot dig själv här. Erik Andersson får förstås sprida sin sin stora kunskap men det verkar inte vara debatt han vill ha. Debatt är väl ändå en självklarhet på ett hififorum.
Mot mig själv och med mig själv och....i nattmössan ofta.
Tycker också debatt är självklart men lite mera hjärtligt ibland.
Morello skrev:flathead skrev:Flint skrev:flathead
Jag tycker att du pratar mot dig själv här. Erik Andersson får förstås sprida sin sin stora kunskap men det verkar inte vara debatt han vill ha. Debatt är väl ändå en självklarhet på ett hififorum.
Mot mig själv och med mig själv och....i nattmössan ofta.
Tycker också debatt är självklart men lite mera hjärtligt ibland.
"Jag försökte i denna tråd endast redovisa lite saklig info. Det här är egentligen ganska självklart och logiskt, men nu är jag utled på att tjafsa mer om detta och ber härmed moderatorerna låsa denna tråd med omedelbar verkan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
"
Är detta ett bra inlägg i mötet?
Perka skrev:Men nu tillbaka till våra rörförstärkare av idag. Hur påverkar rörens branthet vårt musiklyssnande? Om vi nu läst på vår läxa har vi lärt oss att brantheten är lika med anodströmmens beroende av gallerspänningens storlek. Det betyder i klartext att signalen får ett snabbare dynamiskt förlopp i ett rör med hög branthet, detta i sin tur medför ökad dynamik och smådetaljupplösning jämfört med ett lågbrant rör. Mina egna och många andras lyssningserfarenheter tycker jag bekräftar detta. Brantheten i ett rör kallas även ”transporteringsbranthet” vilket är ett ganska talande begrepp i detta sammanhang.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 20 gäster