Flint skrev:Svante skrev:Flint skrev:Svante skrev:Flint skrev:Röret har inget katodmotstånd. Varken trissan eller röret är alltså motkopplat.
Det blir ju förstås en filosofisk fråga. Om röret internt har en resistans i katoden, eller om trissan har en resistans internt på emittern så uppstår ju lokal motkoppling internt. Man kan välja att se den som en del av röret/trissan, eller så ser man den som vilken motkoppling som helst och kompenserar då bort den i jämförelsen.
Belysande är det för den ofta alltför svartvita debatten om motkoppling eller inte motkoppling.
I så fall är trissan mer motkopplad eftersom det flyter en basström vilket ger ett spänningsfall över bas/emitterdioden Röret är spänningsstyrt och utan gallerström och alltså uppstår inget spänningsfall som kan motkoppla. Men nu är vi inne på petitesser. Varken röret eller trissan är medvetet motkopplade i min testkoppling.
Nej, jag håller med. Men man behöver ju inte låsa sig vid vad som är medvetet i ett ögonblick.
Alltså, det behöver inte gå någon gallerström för att det ska bli ett spänningsfall över ett (internt) katodmotstånd. Utan att alls veta skulle jag gissa att rörets interna katodmotstånd är större än transistorns interna emittermotstånd. Men vi har ju förstås skalfaktorn där med matningsspänningar och impedansnivåer som krånglar till det.
Utan katodmotstånd och utan emittermotstånd har man uppnåt optimal frihet från motkoppling eftersom det inte finns något spänningsfall som motkopplar. Med respektive motstånd monterat kortsluts ändå AC-spänningsfallet och därmed motkopplingen av kondensatoren parallellt med motstånden så att full förstärkning för AC bibehålls. Såvida man nu använder avkopplingskondensator för att få ut max förstärkning i kretsen. Gäller både trissor och rör.
Jaadå, jag håller precis med. Och förstår vad du menar. Ett katod/emittermotstånd som är parallellkopplat med en konding är precis ekvivalent med de första kopplingarna du simulerade, sett ur AC-synpunkt. Det är bara arbetspunkten som ändras.
Men lek med tanken att en trissetillverkare lade in ett internt emittermotstånd inne i transistorkapseln, skulle du då räkna med det som en intern trisseegenskap? Skulle du då säga att trissan hade lägre dist än röret, trots att den inte hade någon motkoppling? Eller skulle du säga att den hade en intern motkoppling och att det därför var fusk?
Steget därifrån till att både trissor och rör har åtminstone någon liten resistans i anslutningen till katod/emitter, eller kanske tom i kislet/elektronmolnet. Ingår de i trissan/röret?
Man kan förstås bestämma sig för det ena eller andra, och man kan säkert debattera i 20 sidor här på Faktiskt hur man
ska bestämma sig, men det är rätt ointressant. Det viktiga är att resistansen sitter där internt, och är man medveten om det så inser man att det finns motkoppling där, internt i röret/trissan. Det spelar ingen roll vad man kallar det. Däremot är det intressant att ta reda på hur stor den interna motkopplingen är. Jag har ingen aning, åtminstone inte i rörfallet.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.