bensnake skrev:Harryup skrev:Den SET färgning som detekterades i Gbg ifrån JJ apparaten, hur generell är den och hur vet vi att den är generell?
Vet man om The Dream har någon som helst liknande färgning?
mvh/Harryup
Naturligtvis kan man inte dra några generella slutsatser utifrån EN F/E-lyssning.
Jag skulle nog vilja påstå att det är precis tvärtom - att man ENDAST
kan dra generella slutsatser från F/E-lyssningar. Det är ju en metod
att isolera testobjektet och det gör man ju just för att man skall få
veta saker om förstärkaren som är generellt/allmängiltiga. Det man
lär sig om den genom att F/E-lyssna den, är allt det som gäller gene-
rellt för dessa påverkan, alltså det som den "kommer att göra med
musikaignalen", vilket gäller tämligen generellt.
Vad man INTE kan dra några slutsatser om är ju motsatsen till det
generella - specifika fall. Alltså hur en specifik komplett anläggning
kommer att uppfattas, med apparaten som en ingående länk.
bensnake skrev:Hur stor en eventuell färgning kommer att bli, och om den över huvud taget är hörbart detekterbar, är avhängigt VILKEN stärkare som lyssnas via samt vilka HÖGTALARE den driver.
Jag förstår hur du menar, men jag rekommenderar att man undviker
att blanda samman "apparaten" med "anläggningen". Annars så blir
detta mycket svårt att diskutera, och eftersom det är komplicerade
(och därför för många svårförståeliga) frågor det här redan som det
är, är det bra att inte "förenkla ihop" anläggningen och testobjektet
till att vara en och samma sak. Det är de inte.
Hur apparaten
påverkar anläggningens totalresultat, KAN man skaffa
sig rimligt generella uppfattningar om, med hjälp av F/E-lyssning (och
även med hjälp av mätningar, vilket dock fordrar att man vet tillräckligt
om hur sådana fungerar och vad de betyder, för att kunna tolka dem).
Men hur totalresultatet kommer att bli kan man inte veta utifrån bara
kunskapen om hur den presterat i en F/E-lyssning (med mindre än att
man känner alla de andra apparaterna lika väl.
- - -
Ursäkta att jag håller isär begreppen och kanske får saken att verka
mera komplicerad än någon kanske uppfattade att den var, men den
är så komplicerad som den är, och att förenkla till något som inte är
sant gör bara att saken inte blir möjlig att förstå alls.
bensnake skrev:Vad gäller "drömmen", har jag bara hört talas om intryck utifrån öppna lyssningar och dylika ger, efter vad jag har förstått, ej underlag för generella slutsatser.
Det stämmer. Generella slutsatser om den kan man inte extrahera
från öppna lyssningar överhuvudtaget. Sådana ger ju bara specifik
kunskap om testobjekltet+resten av anläggningen. Om man känner
inspelningarna vill säga. Annars gör den inte ens det.
bensnake skrev:Att jag själv, vid det enda tillfälle jag lyssnat på den, var av uppfattningen att subjektivt upplevd färgning lyste med sin frånvaro, säger med andra ord inte mer om det faktiska förhållandet än upplevelsen hos den enda person jag hört talas om som upplevde färgning.
helt riktigt. Man kan väl säga att vad någon säger att de upplevde inte
säger någonting alls överhuvudtaget, eftersom "en annan person" inte är
användbar som avläsare, när man inte vet hur personen fungerar. De kan
höra färgningar när inga finns* och de kan missa sådana som finns där.
Vill man veta måste man testa själv.
Vh, iö
- - - - -
*Ett kul minne av en sådan sak, som även visar hur prestigelösa människor
det finns, är ett från ett konserthusbesök för många år sedan.
Jag hade under en lång tid (något halvår, eller kanske längre tid) diskuterat
"dielektrisk distorison" med Stig Carlsson. Han var övertygad om att en rätt
så vanligt förekommande ful karaktär på inspelningar (yttrade sig främst på
stråkljud) berodde på att inspelningsutrustningen hade "dåliga kondensato-
rer", närmare bestämt kondensatorer med ett ofärdelaktigt dielektrika.
Stig baserade sin uppfattning på egen erfarenhet, som jag inte finner några
skäl att ifrågasätta - nämligen av en hifi-apparat som blev av med en ful
karaktär genom att få kondensatorerna utbytta (om det sedan var själva
dielektrikat eller den mekaniska uppbyggnaden på kondensatorn låter jag
vara osagt). Jag hörde själv apparaten före och efter bytet.
Hur som helst - det viktiga för historien är att Stig identifierade de tidigare
nämnda kondensatorproblemet, även i ljudet på rätt så många inspelningar.
Jag tyckte nog att det fanns likheter, men hade en helt annan teori om vad
det rörde sig om. Jag skriver teori och inte hypotes, för den var noga under-
sökt och visade sig hålla för granskningen.
Stig lät sig inte övertygas av mina argument dock.
Min teori byggde dock förstås på en hypotes - som i sin tur vilade mot att
den där "dieketrikadistorsionen" praktiskt taget alltid när den fanns där BARA
drabbade föstaviolin, men inte andra... Min övertygelse var därför att det
som hördes var effekten av för högt placerade mikrofoner, som plockar upp
det lätt väsande ljud som lämnar en violin i riktningar som är ungefärligen
rätvinkliga mot locket. samma mikrofoner hamnar i en helt annan vinkel för
andraviolin, på grund av att en violinspelande människa ju inte är en rund-
strålande och rysk orkesteruppställning hjälper inte heller eftersom man inte
heller är spegelsymmetrisk när man spelar.
Nåväl, eftersom vi inte kom längre än så, så fann jag att den enda vettiga
lösningen var att bjuda Stig på konsert i konserthuset, och att för saken
inhandla biljetter på balkongens andra rad, alltså ovanför basarna fast på
andra sidan scenkanten, alltså en bit in i salongen. Där nås man av ljud som
passerat mikrofonerna.
Konserten började. I pausen vände sig Stig till mig, och sa med ett leende:
-Välidigt dåligt dielektrikum den har den här orkestern!
Sedan dess var vi överens om att de väsande ljuden från vänstra ljudbilds-
sidan (från första violin), nog primärt beror på att violiner låter så - i den
riktning som mikrofonerna alltför ofta hamnar i.
Det skall väl också nämnas att jag, som både har mångårig erfarenhet av
att spela i orkester - och även en del erfarenhet av att sitta på rikgit dåliga
(men billiga!

) platser på konserthus, förstås hade en fördel med avseende
möjligheterna att nysta upp just detta mysterie.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).