Hur skapas bra mellanregister i högtalare?

[Kraniet]

Att låta diskanten hjälpa upp mellanregistrets dåliga spridning är väl så Jacro förklarar det också.
Men det ställer väl lite krav på elementen ändå eftersom man får lov att dela ganska flackt för att de ska hjälpa varandra ordentligt. Ser kan det väl blir problem med konstiga lober och utfasningar i vissa vinklar som kan ställa till det?

[IngOehman]

Vill igen påminna om att det kan vara bra att ha en mall som är baserad på
något annat än ett axiom, innan man kan bedöma en lösnings "braighet".

Helt "okonstiga" lober, helt fria från utfasningar i vissa vinklar, kan ställa till
det väldigt illa om de gör att man inte får till en systemsamverkan i harmoni.

Problemet är flerdimensionellt och bör inte betraktas endimensionellt.


Jag säger detta bara för att jag tycker ni starttar bakifrån i den här tråden.

Ni (praktiskt taget alla som skrivit i tråden) ser ut att utgå ifrån en ide som
ni verkar betrakta axiomatiskt - utan att först ha undersökt om det verk-
ligen var ett axiom (något som är så självklart eller fundamentalt att det
inte behöver bevisas). Alltså att idealet är en spridning utan murkelknölar
och med litet frekvensberoende.

- - -

Nu tycker väl säkert några att jag skall sluta skriva sådana här inlägg utan
att även berätta "hur det är" - att jag bara förstör tråden när jag pekar på
en brist, utan att (jag ser ut att vilja) bidra med svar på frågorna.

Och jag förstår dem som tänker så. Jag gjorde det även tidigare i tråden,
när jag fick sådana lite halvsura kommentarer.

Men problemet är ju att det inte finns något entydigt svar på den frågan.

Det beror på, och det beror på rätt många olika saker. Så vad jag försöker
säga är varken att någon har fel, eller att jag har ett enkelt svar. Utan att
det finns väldigt många olika infallsvinklar - och att var och en har ett eget
och unikt svar.

Jag har inte svaret - inte åt någon annan - eftersom bara den KAN ha det,
som vet vad de vill och som förstår alla förutsättningar.

Min uppmaning är därför simpel - jag uppmanar alla att öppna ögonen för
komplexiteten. Och det gör jag ju bara för att jag tycker det är synd att ni
slösar så mycket tid på att optimera för något som ni kanske egentligen
inte alls vill ha.

- - -

Hmm... är inte säker på att jag lyckades den här gången heller, att uttrycka
något som inte irriterar någon. Men jag håller tummarna.


Vh, iö

[KarlXII]

Tror ingen blir irriterad av det där.

Men frustrerad!

[MagnusÖstberg]

Vi lär oss bara krypa lite innan vi försöker gå

Men om vi konkretiserar oss lite Ingvar;

I Ken Kantors högtalare NHT 3.3 användes Seas MP12 som övre mellanregister, går det att förklara hyffsat enkelt varför det fungerade så bra i den applikationen?

[Martin]

I Ken Kantors högtalare NHT 3.3 användes Seas MP12 som övre mellanregister, går det att förklara hyffsat enkelt varför det fungerade så bra i den applikationen?

Fast var det så hemskt bra egentligen? Jag tyckte det fanns vissa brister i mellanregistret (ett ansträngt läte) på NHT2.9 (inte samma högtalare, men samma mellanregister och diskant) och liknande midbas.

[MagnusÖstberg]

Ja, det är himla bra

[Jocke]

:D

Tror ingen blir irriterad av det där.

Men frustrerad!

Nä, det tror inte jag heller och som jag försökte förklara tidigare: Vi slänger upp en tes och nagelfar den - helt i lnje med vetenskap!

[IngOehman]

Vi lär oss bara krypa lite innan vi försöker gå

Men om vi konkretiserar oss lite Ingvar;

I Ken Kantors högtalare NHT 3.3 användes Seas MP12 som övre mellanregister, går det att förklara hyffsat enkelt varför det fungerade så bra i den applikationen?

Jag skall försöka svara. Vi får se om svaret duger.

NHT 3.3 är en högtalare som jag tycker är mycket intressant och på många
sätt väldigt väl genomförd. Men jag kan inte ge något enkelt svar (i varje fall
inte något som är fysikaliskt konkret) på varför just MP12 fungerar så bra i
högtalaren, av två skäl:

1. Svaret ÄR inte enkelt,

2. Det kan tänkas att det finns delade meningar om hur bra det låter, och nog
går det att nå ännu bättre resultat - men kanske inte med några billiga köp-
bara standardelement?

Så givet 1 och 2: Elementet har en sällsynt storlek och tillika en sällsynt kon-
geometri - och dessa passade den i sig sällsynta applikationen bättre än alla
andra köpbara element jag känner till. Men å andra sidan är heller inte fyrvägs-
system så vanliga (vilket på sätt och vis förvånar det mig mycket, eftersom det
är så mycket lättare att åstadkomma i sanning högklassiga prestande med enkla
standardelement, om man ger dem bättre förutsättningar genom fyrvägighet
och därmed mindre bandbredd per element).

- - -

Eller mera kortfattat: Den finurliga men rätt sällsynta fyrvägigheten ger dels
ett elementet goda förutsättningar att visa framfötterna, och dessutom så
passar just detta "lite mindre och plattare än vanligt" mellanregisterelement
bra för jobbet.

Ett mera komplicerat och omfattande svar, som har bättre potential att vara
sant, blir väldigt långt eftersom det involverar väldigt mycket som har med
annat än elementet att göra, såsom baffeln, filtret och alla de andra elemen-
ten som det samarbetar med, för att inte säga hela denna ovanliga högtalares
mycket egenartade uppbyggnad.

Själva MP12-elementet är ett som ger konstruktören stor frihet att styra den
färdiga högtalarens egenskaper, eftersom elementet som enskildhet har väldigt
"enkla" egenskaper: Rak tonkurva, mycket liten energilagring och en tillräcklig
litenhet. Men om det passar eller inte beror ju på konstruktörens mål.

Jag vet ju att Ken Kantor älskade elementet och menade att dess existens var
en av de viktigaste förutsättningarna för att 3.3 skulle kunna göras - och fås
att prestera enligt hans mål. Och inget annat element i 3.3 används heller inom
ett större frekvensområdet än just MP12. Av de tio oktaver som utgör det man
brukar kalla audioområdet, tar MP12 ensam nästan hand om mer än 1/3.


Vh, iö

[MagnusÖstberg]

Tackar!

[Kraniet]

kul att få lite mer info om NHT 3.3! Synd att Kantor inte kunde vara kvar i företaget och utvecklat mer förfinade produkter.

det verkar ju som att han valde att ha ett element för "röstområdet" dvs 300-3500Hz. Finns det speciella fördelar med detta? Vad hade Kantor för motiv bakom detta?
Jag menar utifrån en effekthanteringsförmåga är det ju en hel del begränsning med att låta ett element med 62cm2 och xmax på 1.8mm spela ned till 300Hz.

Hur står sig MSH-115 i relation till MP12? På ytan ser de ut att dela många drag. Det är en lätt, liten kon (lite mindre än Mp12) som är ganska grund. Den har en väldigt rak frekvensgång och en impedans fri från oroligheter. Borde ha förutsättningar för låg energilagring och bra spridning?

Utan filter och baffel tycker jag den är väldigt trevlig att lyssna på.

Denna Scan-Speak 12m-4631 ser ju i jämförelse inte alls lika trevlig ut. Men som sagt det är ju bara på papperet.

http://www.scan-speak.dk/datasheet/pdf/12m-4631g00.pdf

Finns det några speciella saker i T/S, uppmätt frekvensgång och impedans som kan skvallra om att elementet fungerar på ett "bra" sätt?
Tänker då på egenskaper som energilagring och annan dist men även på subjektivt sätt "det låter bra/behagligt"? .

Visst kan man ju köpa ett element av alla märken och testa dom själv, det blir ju dock dyrt och man kommer sitta med en massa element som inte används. Att kunna sålla ut "guldkornen" vore ju mycket värdefullt.

[IngOehman]

kul att få lite mer info om NHT 3.3! Synd att Kantor inte kunde vara kvar i företaget och utvecklat mer förfinade produkter.

det verkar ju som att han valde att ha ett element för "röstområdet" dvs 300-3500Hz.

Vad är din definition av röstområdet baserad på? De flesta män talar med
en grundton i närheten av 100 Hz. Kvinnor ofta med grundton runt 200 Hz.

Och god utskiljning av sibilanter kräver en bättre bandbredd än 3500 Hz. En
avskärning vid 2000 Hz omöjliggör förvisso inte intelligibel rösttransmission,
men bra är det verkligen inte, och det drabbar kvinnoröster värre.

Finns det speciella fördelar med detta? Vad hade Kantor för motiv bakom detta?
Jag menar utifrån en effekthanteringsförmåga är det ju en hel del begränsning med att låta ett element med 62cm2 och xmax på 1.8mm spela ned till 300Hz.

Ja, det kan man tycka.

Men skapligt många högtalare utsätter en 6,5"-bas/mellan (Sd ~130 cm^2)
med xmax på 4 mm (4,66 gånger större pumpvolym) i sluten låda, för frek-
venser ned till sisådär 50 Hz. För att klara 50 Hz behövs 36 gånger mera
pumpvolym än 300 Hz...

Så även om 62 cm^2 och 1,8 mm kan verka lite så kan det ändå generera
64 gånger mera akustisk effekt vid 300 Hz än 6,5" basen kan vid 50 Hz. Sen
skall man minnas att en ifas-delning bara leder 0,25 gånger ineffekten till
elementet vid delningen. Så att approximera delningsfrekvensen som en där
man behöver kunna hantera full effekt är fel. Det handlar snarare än 1/4 av
till systemet förd effekt, fast det beror förstås på båda fasegeneksper och
filtrets grundläggande branthet. Om vilken frekvens som helst, en i taget,
kan väntas till systemet så är ett tredje och fjärde ordningens HP-filter det
som kräver minst maxslag (förutsätt LP-funktion som renderar ifasarbete).
Både flackare och brantare filter renderar större krav på maxslag.

Den som inte inser varför har nu fått något att fundera på.

Hur står sig MSH-115 i relation till MP12? På ytan ser de ut att dela många drag. Det är en lätt, liten kon (lite mindre än Mp12) som är ganska grund. Den har en väldigt rak frekvensgång och en impedans fri från oroligheter. Borde ha förutsättningar för låg energilagring och bra spridning?

Utan filter och baffel tycker jag den är väldigt trevlig att lyssna på.

Okej.

Tror nog att du i en sådan jämförelse skulle föredra Monacor-elementet med
god marginal framför MP12. Men å andra sidan är sådana jämförelser väldigt
vilseledande om målet är att informera sig om vilken men skulle tycka passar
bäst i en helt annan applikation, i det här fallet varande på baffel och fram-
förallt med filter och kompletterande diskantelement.

Denna Scan-Speak 12m-4631 ser ju i jämförelse inte alls lika trevlig ut. Men som sagt det är ju bara på papperet.

http://www.scan-speak.dk/datasheet/pdf/12m-4631g00.pdf

Vilka egenskaper är det du tycker är "trevliga", och varför?

Jag säger alltså varken emot eller håller med, men är nyfiken på vad det är
för en mall för "trevlighet" som du har satt upp att göra dina bedömningar
mot.

Finns det några speciella saker i T/S, uppmätt frekvensgång och impedans som kan skvallra om att elementet fungerar på ett "bra" sätt?

Nej.

Man kan från sådant kan bara avgöra om det är dåligt för någon specifik
applikation, inte om det är bra. Bra = "alla störande fel saknas", och att så
är fallet kan man inte veta baserat på att ha tittat bara på de egenskaper
som syns under gatlampans sken.

Tänker då på egenskaper som energilagring och annan dist men även på subjektivt sätt "det låter bra/behagligt"?

Lite slutsatser kan man förstås dra från mätningar, t ex om hur elementet
kan tänkas låta utan filter. Men så skall man ju inte använda det, så det är
en rätt ointressant information kan jag tycka. Samma information är dock
av något större värde för att förstå vad för råvara man har att göra med,
och vad den kräver för tillagning.

Men det behövs MYCKET mera studier på ett element för att jag skall tycka
att jag vet något meningsfullt om det. Visst kan jag använda data för att
välja bort element, men knappast för att välja dem.

Visst kan man ju köpa ett element av alla märken och testa dom själv, det blir ju dock dyrt och man kommer sitta med en massa element som inte används. Att kunna sålla ut "guldkornen" vore ju mycket värdefullt.

Fast det kan ju bara den göra, som vet exakt vad de vill åstadkomma med
dem. Det finns få generella svar, bara specifika.

Jag ser hela iden att man skall kunna finna de bästa lösningarna, utan att
testa alla alternativ, som väldigt orealstisk.

Man bygger ju högtalare för en framtid av massor av musikspelning - inte
för en enstaka lyssning innan nästa projekt startas (eller?).

Så att tillämpa samma teknik som man kanske väljer när man väljer restau-
rang - alltså att titta på menyn (datablad) och att läsa recensioner (fråga
om råd från andra, vars smak man inte kan veta att man delar), passar ju
dåligt om man inte är beredd på att äta upp åtskilliga på varandra följande
stora eller små misslyckanden.


Vh, iö

[IngOehman]

PS. Ytterligare en liten kommentar om de där sisådär 60 cm^2 och 2 mm slag-
längd för 300 Hz:

Om man på skoj jämför med den inte ovanliga 80 Hz-delningen (som man allt
som oftast ser väljs mellan basmoduler och toppar) så kräver 80 Hz i fritt fält
(4 pi steradianer) 28 gånger större pumpvolym (fortfarande sett i ett förenklat
perspektiv) än 300 Hz på tilltäckligt stor baffel (vilket inte kräver en stor).

Och om vi tänker oss att man dubblar slaglängden (4 mm är inte ovanligt för
en normal boomer med hyfsad ljudkvalitet även i mellanregistret) så återstår
att arean måste måsta ökas till 28/2 * 60 = 840 cm^2...

Vi talar om t ex 4 stycken 8" basar. Ett rätt extremt toppsystem. Jag tror rätt
få skulle kommentera ett sådant som ett med potentiellt bristfällig kapacitet.
Skälen att frukta underkapacitet från MP12, delad vid 300 Hz är inte större.

/iö

[MagnusÖstberg]

Kanonbra inlägg igen - det är guldkorn som det här som man älskar!!

Tack!

[jonasp]

Massa bra inlägg här nu. Och kul att 3.3 utgör exempel, det är ju en av mina absoluta favorithögtalare alla kategorier. En som utan tvekan kan tjäna som exempel för "bra mellanregister" (men skulle jag beskriva högtalaren skriver jag inte att den har bra mellanregister, utan att den är bra på allt).

[Jocke]

Bra och klargörande även om jag nog får läsa några gånger till!

[Jocke]

kul att få lite mer info om NHT 3.3! Synd att Kantor inte kunde vara kvar i företaget och utvecklat mer förfinade produkter.

det verkar ju som att han valde att ha ett element för "röstområdet" dvs 300-3500Hz.

Vad är din definition av röstområdet baserad på? De flesta män talar med
en grundton i närheten av 100 Hz. Kvinnor ofta med grundton runt 200 Hz.

Och god utskiljning av sibilanter kräver en bättre bandbredd än 3500 Hz. En
avskärning vid 2000 Hz omöjliggör förvisso inte intelligibel rösttransmission,
men bra är det verkligen inte, och det drabbar kvinnoröster värre.
...
Vh, iö

Tror att definitionen av "röstområdet" härstammar från gamla tiders televerkstelefoner... det pratades ibland om att det räckte att de klarade röstområdet som då angavs till 300-3000Hz... Det är i alla fall den enda historiska referens jag kommer att tänka på... I så fall är det ju rätt märkligt vad saker kan klamra sig fast trots att det enligt dig IÖ, är fel...

Det man kanske iaf kan säga är att grundtoner huvudsakligen huserar under 3kHz...^^

SS 10F och 12M har poppat upp lite nu och då i de här resonemangen...

http://www.audioheuristics.org/measurements/Testing/Midrange2/midrange_2_test_data.htm


MarK berör resonemanget här:
"As an aside, you might be skeptically thinking that "nonlinear distortion isn't important, "Dr. Geddes said so." Well, he's also said that he wouldn't operate a driver anywhere near xmax, to paraphrase. So you might not consider nonlinear distortion important, but you still want to steer clear of -20dB, right. Nonlinear distortion is inaudible, until it's audible. Right? I'm picking reasonably conservative numbers in the preceding paragraph that would steer clear of xmax."

http://www.audioheuristics.org/measurements/Testing/Midrange4/midrange_4_test_data.htm

[LypsylateX]

Tror att definitionen av "röstområdet" härstammar från gamla tiders televerkstelefoner... det pratades ibland om att det räckte att de klarade röstområdet som då angavs till 300-3000Hz... Det är i alla fall den enda historiska referens jag kommer att tänka på... I så fall är det ju rätt märkligt vad saker kan klamra sig fast trots att det enligt dig IÖ, är fel...

Telefonerna överförde 300-3400Hz, men det hade ingenting egentligen att göra med att det var talområdet. Det hade att göra med att det gav tillräcklig taluppfattbarhet i förhållande till hur mycket bandbredd det tog i koaxialsystemen.

Samma sak när man digitaliserade, då hamnade man på 64kbit/s (8kHz/8bit/A-lag) med sisådär samma frekvensomfång. Man behöll den nedre gränsfrekvensen mycket för att få bort bakgrundsbuller etc.

Vill man ha en förenkling över röstområdet föreslår jag istället att man tar en titt på den såkallade talbananen (speech banana på engelska för den som vill googla sig ut i världen), som både innefattar ljudtryck och frekvens:

Svensk talbanan: http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Kliniker--enheter/Horsel-och-balans/Diagnostik-och-yrsel/Orats-funktion/Audiogrammet/

Engelsk talbanan:

[Jocke]

Intressant men jag märker direkt att ett fel smugit sig in - min HD låter definitivt inte mellan 4 och 8 KHz... vad är det för en motorcykel som hamnat där? )

[phon]

Ja, det verkar skumt, min Learjet låter inte heller just där.

[Kraniet]

kul att få lite mer info om NHT 3.3! Synd att Kantor inte kunde vara kvar i företaget och utvecklat mer förfinade produkter.

det verkar ju som att han valde att ha ett element för "röstområdet" dvs 300-3500Hz.

Vad är din definition av röstområdet baserad på? De flesta män talar med
en grundton i närheten av 100 Hz. Kvinnor ofta med grundton runt 200 Hz.

Mycket bra och informativa inlägg förut. Mycket kärnfullt och tankvärda inlägg. Tror alla, precis som jag, upplever det som väldigt värdefullt att få input från någon mer bevandrad i ämnet.

Ang det sk "röstområdet" så är det inget som jag anser utan det är vad som ofta kommer upp i diskussioner lite här och var (både i tidningar och på forum men även hos vissa tillverkare av högtalare..). Jag var mer intresserad av vad Kantor kan ha haft för anledning att välja just de frekvenserna.
Ibland verkar det ju framhävas av "marknadsmässiga" anledningar. Alltså att det är bäst att ha ett element som täcker hela "röstområdet".

Det senare är ju, precis som du påpekar, struntprat eftersom röstområdet är så mycket större än så.

Du har ju på andra ställen framhävt att delningar mellan 100 och 300 bör undvikas. Kan det finnas liknande förbehåll för andra delar av frekvensområdet?


Angående 12M så är det som får mig att bli lite misstänksam den oroliga frekvensgången och flertalet pucklar i impedansen. Jag har förstått det som att de indikerar möjliga problem med ringningar och energilagring. Men jag kan ju ha fel. En annan sak som slår mig om jag jämför med tex MSH115 är att den senare verkar ha bättre linjäritet och kontroll på frekvensgången högt upp i frekvens.
I länken till MarkK som Jocke bifogade presterar det ju visserligen bra i de tester som görs där. Dock verkar ju Mark anse att 10F är ett bättre val baserat på energilagring och distorsion.
10F har ju också mycket mer linjär och utsträckt frekvensgång och en impedanskurva fri från pucklar. Men det kanske är ett rent sammanträffande?

[brumel]

Bra tråd som jag tycker landat i rätt ände där hög delning och bredbandighet förepspråkas!
Ett element som skulle kunna återge röstområdet utan alltför stora avvikelser är Visaton B80 lillebror till B200.
Det är en 3" med en ytterdiameter av 100mm. http://www.visaton.de/de/high_end/breitband/b80_8.html

Visserligen klarar den inte några större ljudtryck under 200 hz men det går ju att ha 2st.

Den låga massan och neodym-magneten gör det möjligt att ha midwoofer-egenskaper och bredbandsegenskaper åtminstone till 10khz.

Jag hittade en liten 3/4" (35mm yttermått) diskant från Aurasound för en löjlig summa pengar. Fördelen är att man monterar den bakifrån och att man därigenom kan slöjda till en liten waveguide på fronten. http://www.quint-audio.com/qaudio/index ... 25&clang=0

En annan 3" med omvittnat låg distorion och fin tonkurva (och bra ljud kan jag själv intyga) är Fountek FR88. Den är dock av alu så offaxisegenskaperna kan vara sämre. Det finns även en 13 cm variant.

[LypsylateX]

Intressant men jag märker direkt att ett fel smugit sig in - min HD låter definitivt inte mellan 4 och 8 KHz... vad är det för en motorcykel som hamnat där? )

Suzuki RG500 Gamma eller annan maskin med lite rimliga varvtal?

[Jocke]

Intressant men jag märker direkt att ett fel smugit sig in - min HD låter definitivt inte mellan 4 och 8 KHz... vad är det för en motorcykel som hamnat där? )

Suzuki RG500 Gamma eller annan maskin med lite rimliga varvtal?

Det är nog dags att byta till en politiskt korrekt hoj så jag kan följa resonemangen då...


Tycker också att den här tråden utvecklas på ett mycket intressant sätt. Tror att man behöver dryfta annat än X-max och avstämning (som det blivit rätt mycket av på forumet) för att komma in i ett "tänk" som funkar. Sen är det säkert så att bra återgivning av mellanregister låter sig göras på många olika sätt!

[brumel]

Jag har funderat på ett papperskon med coatning som bara omfattar den del som spelar bas. Eller en kon med olika egenskaper för den yttre och mittdelen antingen den senare har fasplug eller inte.
ATC har en mellanregisterkon inuti baskonen tex.
Man borde kunna bygga ett 100 mm element med uppdelade områden. Kanske genom att massan fördelas olika på konen.
Det kanske finns redan. I så fall har jag missat det.

[MagnusÖstberg]

Tror att man behöver dryfta annat än X-max och avstämning

Det är ju det vi gör här

[Kraniet]

Jag har funderat på ett papperskon med coatning som bara omfattar den del som spelar bas. Eller en kon med olika egenskaper för den yttre och mittdelen antingen den senare har fasplug eller inte.
ATC har en mellanregisterkon inuti baskonen tex.
Man borde kunna bygga ett 100 mm element med uppdelade områden. Kanske genom att massan fördelas olika på konen.
Det kanske finns redan. I så fall har jag missat det.

ribbade papperskoner fungerar ju på det viset. Ta tex Monacor SPH-390TC som ser ut att kunna användas till tvåvägare (förmodligen kanske inte någon bra lösning. dock väldigt bra subwoofer..)





Men vad det gör är ju att det får konen att flexa för högre frekvenser. Men ett plastmaterial är förmodligen bättre i det avseendet då det går att styra egenskaperna mer fritt. Men vid det här laget vet(?) vi ju att i princip alla material fungerar.
Konens material spelar ju roll men mycket verkar det vara utformingen av konen som är viktig. En papperskon kan fås att låta och betee sig som en metallkon och en metallkon kan fås att låta en mjuk polykon. Olika tjocklek på olika ställen och konprofiler med olika mycket böjning ger ju alla olika egenskaper.

Så som jag förstått det så måste konen flexa på något sätt eller vara liten i förhållande till våglängden ifall man vill ha bred spridning.

[Kraniet]

men detta med energilagring är jag lite nyfiken på. Det verkar vara en form av dist som påverkar ljudet ganska rejält. Vilka åtgärder bör göras för att elementet ska ha låg energilagring? Är energilagring något som man kan påverka med filter och baffelutformning eller är det något som måste åtgärdas i elementet?

Ljudvågens hastighet i konmaterialet brukar också komma upp som en parameter. En del förespråkare för hårda koner brukar föra detta på tal (dvs att det är fördelaktigt att ljudvågen har en snabb utbredning i materialet).

Samtidigt har jag hört att en viss dämpning måste till för att systemet ska kunna ha låg energilagring och bra impulssvar.

Men det går ju att kombinera dessa två. Accuton verkar ju tex ha coating på vissa av sina keramikelement.

Men på det stora hela är det ju elementet som helhet som bestämmer vilka egenskaper det får.
Ibland verkar det ju komma guldkorn i form av en väl utformad kon men den sitter kanske då på fel motor. Som simpel diyare har man ju då ingen möjlighet att påverka saken.

Ett exempel kan vara Seas U18RNX/P som ser ut att vara ett väldigt fint element. En ny speciell kon som verkar gjord av ett väldigt fördelaktigt material. Sitter även på en as Seas mest avancerade motorsystem vilket tillsammans ger ett intressant element.
Lillebror, U16RCY/P, däremot har samma fina konmaterial men sitter på en enklare motor och ser helt enkelt inte lika rolig ut på papperet.
Utan att vidare undersöka ur dessa beteer sig är det ju förstås svårt att säga något mer exakt. men jag tror inte att den senare skulle bli sämre av lite kortslutningsringar och koppar i motorn.
Ett annat exempel är Scan-Speaks nya glasfiberkoner som används i Discoveryserien. Verkar vara riktigt bra koner men med en enklare motor, och i vissa fall något som verkar vara för styv upphängning, ger det element som inte är riktigt så optimerade man skulle vilja. Men det är ju som sagt inget man direkt kan påverka..

[Jocke]

Tror att man behöver dryfta annat än X-max och avstämning

Det är ju det vi gör här

Visst - har ju inte beklagat mig ett enda ögonblick!

Jag har funderat på ett papperskon med coatning som bara omfattar den del som spelar bas. Eller en kon med olika egenskaper för den yttre och mittdelen antingen den senare har fasplug eller inte.
ATC har en mellanregisterkon inuti baskonen tex.
Man borde kunna bygga ett 100 mm element med uppdelade områden. Kanske genom att massan fördelas olika på konen.
Det kanske finns redan. I så fall har jag missat det.

Det finns några element med "dammskydd" som anses fungera som dome. Monacor SPH-170 sägs vara sådan liksom SS 12M (MarkK). Antar att det handlar om att kalotten monterats på talspolen snarare än för att staga upp konens "hals". Med ett material som tex PP där resonanserna liksom dör i materialet borde det vara möjligt att få en bra integrering med "rätt" form och material i kalotten samt "rätt" diameter på talspolen. Däremot kommer man ju fortfarande att dras med stora konrörelser då mellanregistret spelas "ovanpå" basutslagen.

[brumel]

Det där med stora konrörelser är intressant. Vissa element uppnår stor x-max och fladdrar på som bara attan.
Tacka tusan för det när dom har så låg känslighet.

Jag börjar fundera på om Morels midbasar kan va nåt för mid-bruk. Rejäla dubbla magneter. Högt q och inte så stort x-max. Högt fs. Talspolen kan vara 5mm hög men väldigt tjock.
Visserligen kan den inte slå så långt men den hamnar inte utanför magnetgapet.
Det är kanske inte så bra om elementet lockas att svänga med lång/hög spole och stort magnetgap på 6-8mm. Men marknadsavdelningen har fått oss eller några att tro blint på max slag när vi borde fundera på kvalitet ist.

[MagnusÖstberg]

Det där med stora konrörelser är intressant. Vissa element uppnår stor x-max och fladdrar på som bara attan.
Tacka tusan för det när dom har så låg känslighet.

Vad har det med känslighet att göra?

Jag börjar fundera på om Morels midbasar kan va nåt för mid-bruk. Rejäla dubbla magneter. Högt q och inte så stort x-max. Högt fs. Talspolen kan vara 5mm hög men väldigt tjock.
Visserligen kan den inte slå så långt men den hamnar inte utanför magnetgapet.

Vilken modell tänker du på? De har ofta mycket stor talspole och begränsad spridning i sitt övre område, men det kanske fungerar i din applikation.