Basboost. Infrabas.

[MagnusÖstberg]

Skulle inte vilja göra det med bara örats hjälp...

Då är det bra att ingen tvingar dig.

Det hindrar ju inte det att andra gör det med bra resultat.

[bakerman22]

För mycket bas för vem ?

Inte "för vem". Relativt korrekt återgivning.

Så för dej är korrekt viktigare än bra ?
Om du rattar in en viss mängd bas "by ear" så är det väl så du föredrar det ? Menar du att du då sänker till en mindre mängd bas, fast du egentligen tycker att det låter lite tunt och basfattigt, för att "det ska vara så" ?

[AndreasArvidsson]

Håller nog med bagarn där. Det som låter bäst låter bäst helt enkelt. Mätningarna är ju ett hjälpmedel för att uppnå detta inte en regel att följa. Om du föredrar lite mer bas så kör på det. Låt ingen annans åsikter tala om för dig hur det "bör" låta.

[Evil_Homer]

Skulle inte vilja göra det med bara örats hjälp...

Då är det bra att ingen tvingar dig.

Det hindrar ju inte det att andra gör det med bra resultat.

Hur vet du att det verkligen blev bra då, mätt?

Alla har vi olika vägar till våra mål, jag gillar att se saker på "pränt" medans andra kör med örat och justerar.

Ditt sätt säger jag inte är fel och inte att mitt är rätt.

[IngOehman]

Hej och tack för inlägget IÖ!

Nu var det inte min egen smak vad gäller bas som tråden handlar men jag vill ha en hygglig volym utan boomlighet samt där de enskilda ljuden i området väl kan deinieras med sin egan klangkaraktär. Ljudbilden skall också uppfattas såsom homogen. Att något har blivit upplevelsemässig bättre betyder inte att man helt nått målet eller att man har slutat att vara nyfiken.
Jag definierar ”stående våg” såsom svenska Wikipedia. Jag förstår nog att jag i detta avseende inte lämnant kurs A. http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ende_v%C3%A5g
Alltså så använder jag begreppet stående våg såsom en vågrörelse som uppstår exempvis mellan två parallella ytor. Men i praktiken kan vågens gångväg vara mera komplicerad med flera studs mot många ytor. Den tillförda energin ”med rätt frekvens” från högtalarna kan driva en stående våg så att den snabbt stärks och därmed blir orealistisk kraftig.

Jamenalltså... Nu har jag ju redan svarat på det där flera gånger. Ont om
tid. Det får bli ett kort svar.


1. För att en ståendevåg skall uppstå behövs INTE två parallella ytor. Det
du talar om är en resonant ståendevåg, alltså en resonans.

2. Det jag talar om som renderar RESONANTA ståendevågor (resonanser)
är INTE fenomen orsakade av "fler än två" ytor. De är orsakande av fler än
1 yta. EN. Ok?

3. Wiki skriver (helt korrekt) att en ståendevåg är det som bildas av två
vågrörelser som går sig motsatt riktning. Det får man av EN reflekterande
yta. På Wiki framgår även tydligt att bara vissa ståendevågor är resonanta.

- - -

Och detta är det som jag försöker (utan större framgång*) nå fram med:

Det är av YTTERSTA vikt att förstå, och skilja mellan (inte blanda ihop) icke
resonanta stående vågor och resonanser - om man skall kunna angripa pro-
blemen i ett lyssningsrum - utan att samtidigt SKAPA problem.

Det vill säga om man vill undvika att för varje steg framåt man går, gå ett
steg snett åt sidan eller bakåt. Det är kanske kul att snirkla sig fram, men
inget bra sätt om målet är att komma fram.

Om man tror att allt det som skapar den tonkurva man ser när man mäter i
rummet är resonanser, så kommer man att missta sig illa och vidataga helt
fel åtgärder mot de beteenden man ser man man mäter frekvensgången i
sitt rum. Det är lite synd tycker jag.

Detta misstag begår exempelvis ALLA DRC-apparater jag stött på. Och det
skall man inte klandra dem för, för de KAN inte bättre - för de har faktiskt
inte har tillgång till den information man faktiskt behöver för att kunna göra
rätt. Den man bara kan skaffa sig genom att vara människa, vara i rummet,
ta fram tumstocken, klappa händerna och banka i väggarna och utgå ifrån
hur rummet har tänkts användas.

Det sista inte i allmänna termer (jag hade tänkt spela musik i det) utan helt
specifikt och i detalj (jag tänkte lyssna i det här området och placera hög-
talare där och där och...). Därmed inte sagt att det alltid är förnuftigt att
acceptera och utgå ifrån den första tanken därvidlag.


Vh, iö

- - -

*Supertack för din vänliga respons, trots mitt tjat.

[MagnusÖstberg]

Skulle inte vilja göra det med bara örats hjälp...

Då är det bra att ingen tvingar dig.

Det hindrar ju inte det att andra gör det med bra resultat.

Hur vet du att det verkligen blev bra då, mätt?

Alla har vi olika vägar till våra mål, jag gillar att se saker på "pränt" medans andra kör med örat och justerar.

Ditt sätt säger jag inte är fel och inte att mitt är rätt.

Alla väg som leder till att man blir nöjd är bra

Alla har inte möjlighet till att mäta, än färre har möjlighet till att mäta och verkligen förstå vad de mätt. Men de flesta är rätt duktiga på att lyssna och justera så det blir väldigt bra om de tar sig tid till det och går metodiskt fram.

Det var du som hakade upp dig på örat som mätinstrument, medans jag envist hävdar att örat är fantastiskt känsligt och i många fall överlägset mätmikrofonen (som bara fångar tryckörändringar men inte riktningar).

Jag anser alltså att man kan komma vansinnigt långt med att lyssna sig fram till en kurva med en mängd olika kända stycken som man är van vid och tillsammans med tonsvep kan man sedan med olika angreppssätt hantera problematiska frekvensområden. Ett sinussvep efter det känns bara bra

Jag både mäter och lyssnar - men lyssningen vinner alltid till slut över mätningen (som jag ser som en liten verklighetskontroll).

I samtliga fall jag nämner, varav flera hos forummedlemmar, har mätningarna visat att det redan var så gott som perfekt inlyssnat.

Och jag har långt ifrån forumets bästa gehör, det finns många som är bättre på det, den bästa jag känner till är Claes Wetterbrandt (Studio Blue) som helt enkelt är överjävlig.

[IngOehman]

Det som fixar så bra inställning per öra är jag imponerad över. Min egen erfarenhet av mig själv och andra är att på egen hand ratta man "alltid" in för mycket bas.

Jag är också imponerad, och vill bekräfta att jag med lagom mycket bas, som
du redan skrivit, menar ursprungslikt. Att ratta in en annan basnivå är alltså
inte fel på något sätt. Mängden bas är ju inte en moralfråga.

Men intressant är att man ju kan ha olika grundönskemål, t ex kan man vara
helt njutningsinriktad, och eftersträva att nå ett "sound som man gillar" utan
att man har någon nyfikenhet på hur det relaterar till någon sorts ursprung,
men någon annan kan ju, med samma rätt, vara i huvudsak nyfiken på inspel-
ningarna, och därför vilja höra dem så förvanskat som möjligt.

Man skall heller inte utesluta att de i den senare gruppen har erfarenheten att
det faktiskt är just en sådan avspelning som ger dem den största njutningen!

Fast självklart inte på varje inspelning. Men - den som skapat en anläggning
för "maximal njutning", lär upptäcka att inte heller det receptet fungerar lika
bra på alla inspelningar.

Så på så vis är metoderna inte helt väsensskilda.

- - -

Och nu skall jag försöka komma till saken.

Jag talar BARA om dem som velat ha en så ursprungstrogen lyssning som
möjligt. Och vad jag funnit är att dessa människor kan delas in i två grupper:

1. De som ställt nivån med öronen, och träffat häpnadsväckande rätt. Inom
någon enstaka dB!

2. De som ställt nivån med öronen, och ställt in en på tok för hög nivå. Inte
två eller tre eller fem dB för mycket, utan på tok för mycket.

Och det som verkar vara den gemensamma nämnaren för grupp ett är inte
att de är bättre människor , utan att de flesta av dem tycker om akustisk
musik (det finns en annan vanlig gemensamhet också, men den vill jag inte
nämna). Det verkar ha lite med den inre referensen att göra alltså.


Vh, iö

[IngOehman]

Skulle inte vilja göra det med bara örats hjälp...

Då är det bra att ingen tvingar dig.

Det hindrar ju inte det att andra gör det med bra resultat.

Hur vet du att det verkligen blev bra då, mätt?

Alla har vi olika vägar till våra mål, jag gillar att se saker på "pränt" medans andra kör med örat och justerar.

Ditt sätt säger jag inte är fel och inte att mitt är rätt.

Alla väg som leder till att man blir nöjd är bra

Alla har inte möjlighet till att mäta, än färre har möjlighet till att mäta och verkligen förstå vad de mätt. Men de flesta är rätt duktiga på att lyssna och justera så det blir väldigt bra om de tar sig tid till det och går metodiskt fram.

Det var du som hakade upp dig på örat som mätinstrument, medans jag envist hävdar att örat är fantastiskt känsligt och i många fall överlägset mätmikrofonen (som bara fångar tryckörändringar men inte riktningar).

Jag anser alltså att man kan komma vansinnigt långt med att lyssna sig fram till en kurva med en mängd olika kända stycken som man är van vid och tillsammans med tonsvep kan man sedan med olika angreppssätt hantera problematiska frekvensområden. Ett sinussvep efter det känns bara bra

Jag både mäter och lyssnar - men lyssningen vinner alltid till slut över mätningen (som jag ser som en liten verklighetskontroll).

I samtliga fall jag nämner, varav flera hos forummedlemmar, har mätningarna visat att det redan var så gott som perfekt inlyssnat.

Och jag har långt ifrån forumets bästa gehör, det finns många som är bättre på det, den bästa jag känner till är Claes Wetterbrandt (Studio Blue) som helt enkelt är överjävlig.

Det där är ett väldigt bra inlägg, men det är en sak jag skulle välja lägga till,
som jag tycker är en väldigt viktig svaghet med att använda öronen:

ÄVEN när man med öronen hör att det inte är "som man vill ha det" kan den
information man får med öronen vara helt otillräckligt för att man skall kunna
förstå vad felet är.

Och det måste man faktiskt veta om man skall kunna rätta felet.

- - -

En utveckling av samma problem kan beskrivas såhär: Även om man testat
20 olika inställningar och med sin hörsel inte tvivlar en sekund på vilken av
dem man föredrar - så är det ju rätt ointressant om man ändå inte är säker
på att en av de 20 var så bra som går att få.

Det är som jag ser det den största svagheten med att utgå BARA ifrån hör-
seln. Att man aldrig kan vara om man gjort rätt åtgärder och hittat optimum.
Fast att utgå ifrån mätningar bara är självfallet väldigt mycket värre.

"Rätt", enligt mig, är att använda sin hörsel som ENDA resultatdomare, med
mätningar som hjälpmedel att hitta rätt och för att bedöma hur nära poten-
tialen (som ju ofta är väldigt olika i olika rum) man är, innan man är färdig.

- - -

Den som tror att de med hjälp av en "rumskurva" kan avgöra hur det låter i
ett rum har NOLLKOLL*. Jag kan göra några exempel (kurva + ljud i rummet)
åt vem helst som påstår att jag har fel, och vill anta utmaningen.


Vh, iö

- - - - -

*Jag påstår inte att någon tror något sådant, men jag ville skriva det där
INNAN någon påstår något i den stilen - för att slippa behöva skriva att de
har fel. Om någon påstår något sådant nu så får de skylla sig själv.

[Kronkan]

Hej och tack för inlägget IÖ!

Nu var det inte min egen smak vad gäller bas som tråden handlar men jag vill ha en hygglig volym utan boomlighet samt där de enskilda ljuden i området väl kan deinieras med sin egan klangkaraktär. Ljudbilden skall också uppfattas såsom homogen. Att något har blivit upplevelsemässig bättre betyder inte att man helt nått målet eller att man har slutat att vara nyfiken.
Jag definierar ”stående våg” såsom svenska Wikipedia. Jag förstår nog att jag i detta avseende inte lämnant kurs A. http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ende_v%C3%A5g
Alltså så använder jag begreppet stående våg såsom en vågrörelse som uppstår exempvis mellan två parallella ytor. Men i praktiken kan vågens gångväg vara mera komplicerad med flera studs mot många ytor. Den tillförda energin ”med rätt frekvens” från högtalarna kan driva en stående våg så att den snabbt stärks och därmed blir orealistisk kraftig.

Jamenalltså... Nu har jag ju redan svarat på det där flera gånger. Ont om
tid. Det får bli ett kort svar.


1. För att en ståendevåg skall uppstå behövs INTE två parallella ytor. Det
du talar om är en resonant ståendevåg, alltså en resonans.

2. Det jag talar om som renderar RESONANTA ståendevågor (resonanser)
är INTE fenomen orsakade av "fler än två" ytor. De är orsakande av fler än
1 yta. EN. Ok?

3. Wiki skriver (helt korrekt) att en ståendevåg är det som bildas av två
vågrörelser som går sig motsatt riktning. Det får man av EN reflekterande
yta. På Wiki framgår även tydligt att bara vissa ståendevågor är resonanta.

- - -

Och detta är det som jag försöker (utan större framgång*) nå fram med:

Det är av YTTERSTA vikt att förstå, och skilja mellan (inte blanda ihop) icke
resonanta stående vågor och resonanser - om man skall kunna angripa pro-
blemen i ett lyssningsrum - utan att samtidigt SKAPA problem.

Det vill säga om man vill undvika att för varje steg framåt man går, gå ett
steg snett åt sidan eller bakåt. Det är kanske kul att snirkla sig fram, men
inget bra sätt om målet är att komma fram.

Om man tror att allt det som skapar den tonkurva man ser när man mäter i
rummet är resonanser, så kommer man att missta sig illa och vidataga helt
fel åtgärder mot de beteenden man ser man man mäter frekvensgången i
sitt rum. Det är lite synd tycker jag.

Detta misstag begår exempelvis ALLA DRC-apparater jag stött på. Och det
skall man inte klandra dem för, för de KAN inte bättre - för de har faktiskt
inte har tillgång till den information man faktiskt behöver för att kunna göra
rätt. Den man bara kan skaffa sig genom att vara människa, vara i rummet,
ta fram tumstocken, klappa händerna och banka i väggarna och utgå ifrån
hur rummet har tänkts användas.

Det sista inte i allmänna termer (jag hade tänkt spela musik i det) utan helt
specifikt och i detalj (jag tänkte lyssna i det här området och placera hög-
talare där och där och...). Därmed inte sagt att det alltid är förnuftigt att
acceptera och utgå ifrån den första tanken därvidlag.


Vh, iö

- - -

*Supertack för din vänliga respons, trots mitt tjat.

Hej och tack igen att du utvecklar frågan!

Hoppas att det är uppenbart att jag talar om resonanta stådend vågor som har en tendens att växa om man tillför energi. DEt behövs alltid minst två ytor för att en sådan skall uppstå. Det kan vara flera. MEn en yta blir det bara en enkel respons från högtalaren och vågen släcks ut. Det är ju det att de sudsar mellan yorna utan att dämpas tillfräckligt och att de är i fas med varandra som gör att fenomentet uppstår.

För att det skall bli problematiskt så fordras det stora ytor också. Små ytor ger mindre påverkan. Detta skriver jag inte för dig eftersom du vet detta.

Men grejen är att vissa rum inte går att enkelt beräkna. Jag har 5 kuber som står i helt öppen förbindelse med varandra sedan har jag infört en 1,5 meter stor sned diffusion. Samt soffa och andra begränsade ytor. Samt olika material i väggarna. Det går alltid att säga att problemfrekvenser uppstår vid de stora ytorna om de består av hårda material.

Alltså komplexiteten är ändå så stor att åtminstone en lekman som jag är har hjälp av att mäta. Personligen skulle åtminstone jag inte kunnat förstå att anläggningen faktiskt spelar med kvarhållen nivå minst ner till 16 Hz. Och det är sådant infrabas som tråden handlar om. Och jag har också försökt ge en enkelt bild av att jag i viss mån påverkat utfallet i detta avseende. Går att upprepa om man så önskar.

[MagnusÖstberg]

ÄVEN när man med öronen hör att det inte är "som man vill ha det" kan den information man får med öronen vara helt otillräckligt för att man skall kunna förstå vad felet är.

Och det måste man faktiskt veta om man skall kunna rätta felet.

Apzolut!

[IngOehman]

Hej och tack för inlägget IÖ!

Nu var det inte min egen smak vad gäller bas som tråden handlar men jag vill ha en hygglig volym utan boomlighet samt där de enskilda ljuden i området väl kan deinieras med sin egan klangkaraktär. Ljudbilden skall också uppfattas såsom homogen. Att något har blivit upplevelsemässig bättre betyder inte att man helt nått målet eller att man har slutat att vara nyfiken.
Jag definierar ”stående våg” såsom svenska Wikipedia. Jag förstår nog att jag i detta avseende inte lämnant kurs A. http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ende_v%C3%A5g
Alltså så använder jag begreppet stående våg såsom en vågrörelse som uppstår exempvis mellan två parallella ytor. Men i praktiken kan vågens gångväg vara mera komplicerad med flera studs mot många ytor. Den tillförda energin ”med rätt frekvens” från högtalarna kan driva en stående våg så att den snabbt stärks och därmed blir orealistisk kraftig.

Jamenalltså... Nu har jag ju redan svarat på det där flera gånger. Ont om
tid. Det får bli ett kort svar.


1. För att en ståendevåg skall uppstå behövs INTE två parallella ytor. Det
du talar om är en resonant ståendevåg, alltså en resonans.

2. Det jag talar om som renderar RESONANTA ståendevågor (resonanser)
är INTE fenomen orsakade av "fler än två" ytor. De är orsakande av fler än
1 yta. EN. Ok?

3. Wiki skriver (helt korrekt) att en ståendevåg är det som bildas av två
vågrörelser som går sig motsatt riktning. Det får man av EN reflekterande
yta. På Wiki framgår även tydligt att bara vissa ståendevågor är resonanta.

- - -

Och detta är det som jag försöker (utan större framgång*) nå fram med:

Det är av YTTERSTA vikt att förstå, och skilja mellan (inte blanda ihop) icke
resonanta stående vågor och resonanser - om man skall kunna angripa pro-
blemen i ett lyssningsrum - utan att samtidigt SKAPA problem.

Det vill säga om man vill undvika att för varje steg framåt man går, gå ett
steg snett åt sidan eller bakåt. Det är kanske kul att snirkla sig fram, men
inget bra sätt om målet är att komma fram.

Om man tror att allt det som skapar den tonkurva man ser när man mäter i
rummet är resonanser, så kommer man att missta sig illa och vidataga helt
fel åtgärder mot de beteenden man ser man man mäter frekvensgången i
sitt rum. Det är lite synd tycker jag.

Detta misstag begår exempelvis ALLA DRC-apparater jag stött på. Och det
skall man inte klandra dem för, för de KAN inte bättre - för de har faktiskt
inte har tillgång till den information man faktiskt behöver för att kunna göra
rätt. Den man bara kan skaffa sig genom att vara människa, vara i rummet,
ta fram tumstocken, klappa händerna och banka i väggarna och utgå ifrån
hur rummet har tänkts användas.

Det sista inte i allmänna termer (jag hade tänkt spela musik i det) utan helt
specifikt och i detalj (jag tänkte lyssna i det här området och placera hög-
talare där och där och...). Därmed inte sagt att det alltid är förnuftigt att
acceptera och utgå ifrån den första tanken därvidlag.


Vh, iö

- - -

*Supertack för din vänliga respons, trots mitt tjat.

Hej och tack igen att du utvecklar frågan!

Hoppas att det är uppenbart att jag talar om resonanta stådend vågor som har en tendens att växa om man tillför energi.

Det har varit uppenbart att du talat om resonanser, ja. Och det är därför
jag har tjatat på om vikten att förstå att det som utgör tonkurvan man
ser när man mäter - även är ståendevågor som inte bör bekämpas.

DEt behövs alltid minst två ytor för att en sådan skall uppstå.

Njae, det kan studsa i en öppning också. Minst lika illa. Nu kanske man kan
kalla en öppning för en yta, men vad jag vill påpeka är alltså att det inte alls
behöver vara två väggar.

Det kan vara flera. MEn en yta blir det bara en enkel respons från högtalaren och vågen släcks ut.

Jag förstår inte vad du menar med det där.

"En enkel respons från högtalaren?", vad betyder det?

Och "vågen släcks ut" är lika obegripligt.

Det som händer om man skickar ut en sinuston från högtalaren är att det
uppstår - en ståendevåg! (vilket är en beskrivning av vågens utseende i
rummet).

Och även när man studerar vågens utseende som funktion av tiden så är
det en sinusformad våg, och som sagt en utan riktning (den står stilla).

Tittar man i en punkt och studerar sgnalen som funktion av frekvens så får
man en kamfilterad överföringsfunktion. En för varje position, inte en som
är karakteristisk för rummet.

Det är ju det att de sudsar mellan yorna utan att dämpas tillfräckligt och att de är i fas med varandra som gör att fenomentet uppstår.

För att det skall bli problematiskt så fordras det stora ytor också. Små ytor ger mindre påverkan. Detta skriver jag inte för dig eftersom du vet detta.

Njae, vet och vet. Jag vill nog säga att det där är en överförenkling av
dignitet. Även stora ytor kan vara helt harmlösa. En vägg är en vägg gäller
helt enkelt inte. Och de relativa måtten betyder dessutom mer än de abso-
luta.

Men grejen är att vissa rum inte går att enkelt beräkna. Jag har 5 kuber som står i helt öppen förbindelse med varandra sedan har jag infört en 1,5 meter stor sned diffusion. Samt soffa och andra begränsade ytor. Samt olika material i väggarna. Det går alltid att säga att problemfrekvenser uppstår vid de stora ytorna om de består av hårda material.

Både materialens hårdhet, akustiska täthet, deras vikt, dämpning OCH inte
minst infästningsdämpningar, kommer in och påverkar resultatet.

"Hårda material" är en oerhörd förenkling.

Alltså komplexiteten är ändå så stor att åtminstone en lekman som jag är har hjälp av att mäta.

Det där är en intressant synpunkt, men man kan faktiskt vända bakåfram
på den, för det finns ju flera olika komplexiterar, som verkar med omvänd
polaritet.

Man kan säga att "de fysikaliska händelserna" är så komplicerade att man
inte greppar dem - och att man därför måste mäta.

Men man kan lika gärna säga att "sambandet mellan hur en mätning ser ut
och hur det låter" är så komplicerad att man inte greppar det, och att mät-
ningar därför lätt blir väldigt vilseledande.

Det blir en motsattslutsats, trots att det ju är de fysikaliska händelsernas
komplexitet som ÄR orsaken till att sambandet mellan hur en mätning ser
ut och hur det låter är komplicerad.

- - -

Och det är just därför jag om och om igen (detta kanske för sista gången)
påminner om vilket av att skilja mellan ståendevågor och resonanser. Tror
man att allt man ser på tonkurvan är orsakat av resonanser (=resonanta
ståendevågor) så kommer man att angripa rummet på fel sätt.

Personligen skulle åtminstone jag inte kunnat förstå att anläggningen faktiskt spelar med kvarhållen nivå minst ner till 16 Hz. Och det är sådant infrabas som tråden handlar om.

Skulle inte kunnat förstå? Om vaddå?

Och jag har också försökt ge en enkelt bild av att jag i viss mån påverkat utfallet i detta avseende. Går att upprepa om man så önskar.

Absolut. Vad jag säger är bara att du inte verkar skilja mellan stående-
vågor och resonanser (som är ett specialfall av ståendevågor som vikt in
mot sig själv).

Även i det inlägg jag citerar härovan så ser det ut som om du bara talar
om resonanser.

Resonanserna är en ståendevåg som vikts in mot sig själv, så att kalla
det alltihopa för ståendevågor är väl inte fysikaliskt fel, men om man kallar
resonanser för ståendevågor så blir det ju omöljligt att göra den åtskillnad
som behövs för att man skall kunna förstå rummets uppgift och verkan
sett ur ett psykoakustiskt perspektiv.

Så igen - kalla resonanser för resonanser. Den som skriver ståendevågor
gör det omöjligt för läsaren att veta om det är en resonans som åsyftas.


Vh, iö

[steveo1234]

Den som tror att de med hjälp av en "rumskurva" kan avgöra hur det låter i
ett rum har NOLLKOLL*. Jag kan göra några exempel (kurva + ljud i rummet)
åt vem helst som påstår att jag har fel, och vill anta utmaningen.


Vh, iö

Challenge accepted!

Mest för att jag är intresserad och inte så mycket för att du tror att du har fel. Såvida du menar en tredimensionell "rumskurva" (amplitud, frekvens, tid) och inte att tiden saknas. I så fall tänker jag inte ens försöka

Så, shoot!

[Kronkan]

Hej IÖ!

Jag hinner inte på grund av kvällsarbete inte kommentera hela ditt inlägg. Jag tycker att jag i mina senare inlägg varit mycket tydlig att jag talar om resonanta stående vågor. Jag ser att sådana fenomen definitivt har med trådfrågan att göra.

Så för du in begreppet resonans. Dt är definitivt inget jag skriver om. Det är i strikt mening ett helt annat fenomen. Jag förstår att du använder det såsom ett vardagligt talesätt för resonanta stående vågor. Men resonans är väl latin och betyder väl ungefär återljud. Alltså fenomenet att en kraft/vågrörelse kan överföras till ett annat material. Problemet skiljer sig här definitivt från den resonanta stående vågen. Detta genom att resonanser kan sätta igång vågor med andra HZ än ursprunget. Alltså ett material som kan svänga med 16 hz och med 32 hz kommer att också ha en tendens att svänga med 16 Hz även om det träffas med en våg på 32 Hz. Detta förklarar varför exempelvis jag alltid får en en höjning av energin i 16 hz ”stående vågen” även om det inte finns med i stycke som så att sägas spelas. Jag förstår vad du menar men inte ur strikt mening. Jag har samma definition av begreppet resonans såsom svenska Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resonans
Samma sak gör du när du pratar om stor och hård och inte vill förstå dem i sitt vardagliga uttryck. Då kan man försöka göra dem exaktare. Men storlek i akustiska sammanhang är aldrig realitva för att vera exakta. Förhållandet mellan de akustiska effekerna och rummets mått skildras av Sabines formell. Anser att skildra denna formell som beskrivande ett relativt förhållande är felaktig. Sabines formell beskriver att 40 % yta inte betyder detsamma akustiskt när volymen exempelvis är 50 m2 eller 150 m2.

Det som jag sjäv tycker är mera konstruktivt, än att strida om begrepp trots att man nog förstår varandra att återgå till trådfrågan som handlar om riktigt lågbas och infrabas. Jag har visat på ett alternativt sätt genom att utnyttja de potentiella resonanta stående vågorna som jag har.

[IngOehman]

Okej.

Om du inte tror att rumsresonanser är resonanser så är bägaren din för
full för att den skall gå att fylla med det som fattas, och då är det ingen
ide att jag försöker. Jag har alltså ingen annan kommentar är att det inte
känns meningsfulllt att kommentera det där.


Vh, iö

[Evil_Homer]

Okej.

Om du inte tror att rumsresonanser är resonanser så är bägaren din för
full för att den skall gå att fylla med det som fattas, och då är det ingen
ide att jag försöker. Jag har alltså ingen annan kommentar är att det inte
känns meningsfulllt att kommentera det där.


Vh, iö

Maken till att låta så dryg, överlägsen och nedlåtande i ett såpass kort inlägg är ta mig fan en bedrift.

[Niclas57]

Okej.

Om du inte tror att rumsresonanser är resonanser så är bägaren din för
full för att den skall gå att fylla med det som fattas, och då är det ingen
ide att jag försöker. Jag har alltså ingen annan kommentar är att det inte
känns meningsfulllt att kommentera det där.


Vh, iö

Maken till att låta så dryg, överlägsen och nedlåtande i ett såpass kort inlägg är ta mig fan en bedrift.

Det är väl inget, normalt brukar det ju fyllas ut med en halvsida full med text

[Nattlorden]

Går att skriva ännu kortare:
"Kan inte hjälpa dig, återkom när du flyttat till samma fysikaliska verklighet som oss andra."

[Niclas57]

Går att skriva ännu kortare:
"Kan inte hjälpa dig, återkom när du flyttat till samma fysikaliska verklighet som oss andra."

Och där gjorde du det i ett ännu kortare inlägg.
Imponerande...

[Ragnwald]

Välkommen tillbaks.

[KarlXII]

Jag är säker på att både IÖ och Kronkan kan lösa detta själva.
Har ni inget att tillföra själva topic så undvik att posta.




/K12

[DQ-20]

Men resonans är väl latin och betyder väl ungefär återljud. Alltså fenomenet att en kraft/vågrörelse kan överföras till ett annat material. Problemet skiljer sig här definitivt från den resonanta stående vågen.

Jag har samma definition av begreppet resonans såsom svenska Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resonans

Jag gick in och kolla på Wikipedia och kan inte förstå hur du får ihop det. Wikitexten talar ju om den allmänna situationen där man har ett system som som bara behöver lite energi för att upprätthålla en rörelse. Det kan vara en gunga, en klocka, en hängbro eller en elektrisk krets med begränsade förluster (resistans) i förhållande till de reaktiva komponenterna (kapacitans och induktans).

Resonanta stående vågor är ju ett exempel på resonans. Kaklade badrum är ett vanligt exempel där det kan låta som bara den om man bara hitta "rätt" ton som drar igång resonansen, dvs. den resonanta stående vågen. Endast lite energi behöver tillföras för att upprätthålla resonansen, i det här exemplet en resonant stående våg. Om du sätter upp stenullsskivor på ENA väggen kan du fortfarande skapa en stående våg, men inte en resonans.

Poängen är att alltså, om jag förstått saken rätt, att stående vågor har olika livslängd. En stående våg som dör ut (i princip) så fort man slutar tillföra energi (stänger av ljudet) är ETT exempel på "stående våg" som saknar resonans. En stående våg som INTE dör ut så fort man slutar tillföra energi utan endast ebbar ut relativt långsamt, kallar man "resonant stående våg". Båda sorterna kan tillföra lokal höjningar av ljudtrycket jämfört med "fritt fält" men de resonanta stående vågorna lever kvar i tiden efter det att högtalaren har tystnat.

/DQ-20

[IngOehman]

Du verkar ha förstått utmärkt!

Men man säga mer än så.

En resonans' konsekvens i form av tonkurvor (en för varje punkt i rummet)
har maximor på samma ställen överallt i rummet, utom i sina absoluta nod-
punkter.

Tittar man på en enkel stående våg så kallar man tonkurvorna som är deras
medsagare, för kamfilterkurvor. Dessa är, till skillnad från de från resonan-
serna - helt olika i olika punkter i rummet!

Det är delvis därför det är så viktligt att skilja mellan enkla ståendevågor
och resonanser när man tittat på ett rum med avsikt att få det att bete sig
bättre. Det är tämligen olika djur, och de behöver helt olika vård.

- - -

Jag skulle till och med försiktigt våga mig på att påstå att alla "ensamma"
stående vågor är icke-resonanta. Däremot uppstår ibland resonans om man
tvingar ihop flera stående vågor i samma rymd.

Det vill säga: Om man viker en ljudvåg så uppstår en stående våg.

Om man viker den två gånger (t ex med ett 90 gradigt hörn) så skulle man
kunna tänka sig att säga att det kan uppstå två stående vågor.

Men viker man den med två motstående vägar så viker man faktiskt ljud-
vägen oändligt många gånger (eftersom väggarna speglar sig i varandra på
ett sådant sätt att när den ena speglar sig i den andra ser både sig själv
och den andra en andra gång, och en tredje och en fjärde...) - och då är
resonansen ett faktum.

En resonans är alltså inte TVÅ stående vågor, utan oändligt många på var-
andra liggande (stående) vågor. Och just det där med att de är oändligt
många gör vågen oändligt lång, vilket gör att den bara kan ha precis den
frekvens den har (eller någon av sina övertoner) för skulle frekvensen vara
en annan så skulle summan bli noll! Frekvensen kallas föga förvånande
för resonansfrekvensen.

Man kan faktiskt även se det som att ett kamfilter överlagras med oändligt
många nya kamfilter. Fast då har man förstås bytt domän.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Jag gör trots allt ett försök.

Hej IÖ!

Jag hinner inte på grund av kvällsarbete inte kommentera hela ditt inlägg. Jag tycker att jag i mina senare inlägg varit mycket tydlig att jag talar om resonanta stående vågor. Jag ser att sådana fenomen definitivt har med trådfrågan att göra.

Ja, det har varit tydligt att du talat om resonanser. Och jag har försökt
uppmärksamma dig på vikten av att inte glömma ståendevågorna, de som
inte är resonansta. Glömmer man dem så kommer man att misstolka alla
mätkurvor man ser.

Så för du in begreppet resonans. Dt är definitivt inget jag skriver om.

Jo, det är det. Det är resonanserna du skriver om, men av för mig okänt
skäl så vill du inte kalla rumsresonanserna för resonanser.

Det gör inte bara diskussionen svår att föra utan det riskerar att vilseleda
dem som följer den också. Det tycker jag är synd.

Det är i strikt mening ett helt annat fenomen.

Nej, där har du helt fel. En rumsresonans är ett utmärkt exempel på en
resonans, på samma sätt en en resonerande sträng är det.

Det finns exempel på resonanssystem där parametrarna är distribuerade
(således att vågrörelser kan skapas) och andra där de är diskreta (och inga
vågrörelser förekommer) och det ger lite skillnader förvisso, men båda är
resonanser.

Jag förstår att du använder det såsom ett vardagligt talesätt för resonanta stående vågor.

Om det är vad du "förstår" (tror) så förstår du inte. Fenomenet resonans
heter resonans och ingenting annat. Ett exempel på när resonans kan upp-
stå är om man tar en ståendevåg och låter den interferera med en andra
ståendevåg, t ex genom att sätta en ljudkälla mellan två parallella oefter-
givliga väggar. Då uppstår resonans, och man kan kalla de två interferer-
ande ståendevågorna för en resonant ståendevåg. Men jag avråder ifrån
att använda ståendevågbegreppet för en resonans, eftersom det riskerar
att den blandas samman med en "ensam" ståendevåg. Kallar man resonan-
ser för ståendevågor, vad skall man då kalla ståendevågor för?

Men resonans är väl latin och betyder väl ungefär återljud.

Javisst. Re = åter, sonare = ljuda.

Som t ex en rumsresonans eller ett musikinstrument gör, båda pipor, skinn,
strängar och kroppar. Det fortsätter att låta efter att insignalen (högtalar-
en, läpparna, klubban, fingret...) upphört.

Vi änvänder ju ordet resonera även om den metod som går ut på att "med
ord låta sitt förnuft för att komma till klarhet", men i överförd betydelse kan
man ju resonera även med bokstäver.

Som vi gör här.

Alltså fenomenet att en kraft/vågrörelse kan överföras till ett annat material.

Det är näppeligen definitionen, men visst, många resonansfenomen innefat-
tar energi-vågor som kan flyttas till andra material. T ex en rumsresonans,
som inte sällan sätter väggarna i förnimbar rörelse.

En resonans mellan en spole och en kondensator är dock inte en kraft i den
bemärkelsen, även om spänningen kan sägas vara en kraft och strömmen
en rörelse, men "överföra till andra material" passar kanske inte helt bra in?

Problemet skiljer sig här definitivt från den resonanta stående vågen. Detta genom att resonanser kan sätta igång vågor med andra HZ än ursprunget.

Nu är du väldigt långt ut på gungflyet...

Nej! En rumsresonans ÄR en resonans!

Varför envisas du med att föreläsa om saker som du bara gissar saker om???


Men okej, så här är det: Huruvida en rörelse (behöver inte ens vara en som
är skapad av en resonans) som vi kan säga är sinusformad och som saknar
övertoner, kan sätta igång andra frekvenser har med OLINJÄRITETER att
göra (och i förekommande fall även med stokastiska fenomen att göra).

Det är helt andra fenomen, som jag kan tycka det är för tidigt att blanda in,
om du fortfarande inte är på det klara med att rummets resonanser är reso-
nanser. Krypa föra gå.

Alltså ett material som kan svänga med 16 hz och med 32 hz kommer att också ha en tendens att svänga med 16 Hz även om det träffas med en våg på 32 Hz.

Jag vet inte vad du menar med "material" (lite lustigt ordval) eller om du
menar något annat än objekt. Men ja, sinusrörelser (som inte behöver vara
resonanta) kan trigga nya spektrala komponenter i olinjära system. Att 16
Hz (stort H) triggar 32 Hz är vanligare än att 32 Hz triggar 16, men båda är
fysikaliskt möjliga.

Detta förklarar varför exempelvis jag alltid får en en höjning av energin i 16 hz ”stående vågen” även om det inte finns med i stycke som så att sägas spelas.

Fört och främst så kan det lika gärna (kanske till och med sannolikare) bero
på ett mätfel/en störning.

Men framförallt bytte du nu just hållning - och anförde just ett argument
för att din "stående våg" är en resonans...

Ett ogiltigt argument förvisso eftersom deinitionen på resonanser inte har
med triggning av nya spektrala komponenter att göra, men ändå ett lustigt
eftersom det motsäger det du sade alldeles innan:

"Men resonans är väl latin och betyder väl ungefär återljud. Alltså fenomenet att en kraft/vågrörelse kan överföras till ett annat material. Problemet skiljer sig här definitivt från den resonanta stående vågen. Detta genom att resonanser kan sätta igång vågor med andra HZ än ursprunget."


Du har alltså både fel, är inkonsekvent och är motsägande. Och jag tycker
faktiskt att du borde ha insett det innan du postade.

Jag förstår vad du menar men inte ur strikt mening. Jag har samma definition av begreppet resonans såsom svenska Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resonans

Då finns det något som du missförstår i antingen begreppet stående våg
eller i begreppet resonans (och jag talar nu förstås bara om det fysikaliska
begreppet resonans, inte överförda betydelser).

Samma sak gör du när du pratar om stor och hård och inte vill förstå dem i sitt vardagliga uttryck.

Nu är du direkt oförskämd. Du vet ingenting om vad jag vill eller inte vill.
Men jag kan försäkra dig att jag inte vill missförstå någon, och att du
talar om att jag missförstår (mig själv?) när JAG pratar om begrepp är ju
helt absurt.

Det jag skrev var bara att man inte kan ta ett komplext problem, t ex hur
ett objekt i vägen för en ljudvåg kommer att agera, vilket beror på ett fler-
tal fysikaliska egenskaper hos objektet, och förenkla alla dessa till en, som
du gjorde. Det är FEL.

Det finns ingen vardaglig förenkling (tumregel) som duger som beskrivning.
Försöker man ändå göra en så blir det fel.

En kon i ett högtalarelement kännetecknas inte heller av bara sin styvhet,
eller sin massa eller sin upphängnings styvhet, eller sammas dämpning, eller
av motordrivningens impedans eller av hur lufttät den är (och det slutar inte
där utan det finns flera egenskaper som bestämmer hur konen kommer att
kommunicera till luften) utan av den kombination av ALLA de egenskaper
som gäller för den. Och man behöver adressera i varje fall de som inte är
försumbara för frågeställningen.

Bara för att någon VILL att det skall vara enkelt blir det inte det. Inte i den
fysiska världen i varje fall.

Horoskop och läkande kristaller må fungera annorlunda eftersom de inte har
med den fysiska verkligheten att göra på ett sådant direkt sätt som rums-
akustik har.


Vh, iö

[MagnusÖstberg]

Kronkan;

Ta dig tid att läsa det som står. När du läst det, så läs det en gång till. Bortser du från kommentarer som inte direkt har med ämnet att göra så är det faktiskt en bra beskrivning.

I all välmening.

[steveo1234]

Kronkan;

Ta dig tid att läsa det som står. När du läst det, så läs det en gång till. Bortser du från kommentarer som inte direkt har med ämnet att göra så är det faktiskt en bra beskrivning.

I all välmening.

Det blir lite festligt när ett inlägg innehåller kommentarer i stil med att han har fel, är inkonsekvent och säger emot sig själv samt att han borde insett det. För att sen följa upp med att han minsann även är oförskämd också!

Det är nog lite svårt att fokusera på innehållet då.
Eller så fungerar han annorlunda än vad jag gör.

[Almen]

Kronkan;

Ta dig tid att läsa det som står. När du läst det, så läs det en gång till. Bortser du från kommentarer som inte direkt har med ämnet att göra så är det faktiskt en bra beskrivning.

I all välmening.

Det blir lite festligt när ett inlägg innehåller kommentarer i stil med att han har fel, är inkonsekvent och säger emot sig själv samt att han borde insett det. För att sen följa upp med att han minsann även är oförskämd också!

Det är nog lite svårt att fokusera på innehållet då.
Eller så fungerar han annorlunda än vad jag gör.

Jag tror inte Kronkan har några problem med det, han tål nog att bli emotsagd. Det var ju samma sak i en av statistiktrådarna - där skrev han frejdigt och tvärsäkert helt fel om matematiska sakförhållanden, med samma glada humör.

Men det blir ju lite svårt att hålla en diskussion om fysikaliska sammanhang om man använder termer helt olika.

[IngOehman]

Jag har samma intryck av Kronkan.

Han är stor nog att tåla sådana där smällar.

Och jag är liten nog att kunna dela ut dem,
utan att någon tar skada. Tänk er en koffein-
hög ekorre.


Jag säger det jag menar, inte av respektlös-
het utan av respekt. Jag vill vara ärlig men
vill ingen något ondt.

Och när jag klar med den biten och sen tar
(nytt?) grepp om sakfrågan, så är det bra att
vara lika klar med det biten som jag, när man
läser det också.


Vh, iö

[petersteindl]

Det finns lite att läsa på Wiki.
http://en.wikipedia.org/wiki/Standing_wave

Här är några bilder från Wiki.






På denna bild är det lite synd att man inte valt att förlägga Y-axeln där vågorna summeras maximalt d v s i en antinode.



Här visas node och antinode.



MvH
Peter

[bakerman22]

Tur att Faktiskt aldrig avviker från topic.

[Kronkan]

Kronkan;

Ta dig tid att läsa det som står. När du läst det, så läs det en gång till. Bortser du från kommentarer som inte direkt har med ämnet att göra så är det faktiskt en bra beskrivning.

I all välmening.

Det blir lite festligt när ett inlägg innehåller kommentarer i stil med att han har fel, är inkonsekvent och säger emot sig själv samt att han borde insett det. För att sen följa upp med att han minsann även är oförskämd också!

Det är nog lite svårt att fokusera på innehållet då.
Eller så fungerar han annorlunda än vad jag gör.

Hej!

JAg försöker verkligen att focusera på trådens ämne. På intet sätt avviker min grundläggande upppfattning från IÖ:s sätt om man läser honom välvilligt. Och försöker förstå hur han använder orden. Jag hinner tyvärr inte just nu läsa och kommentera tråden. PErsonligen så finner jag fortfarande inget om låg och infrabas. Utan mest kommentarer kring Kronkan. Och han måste ju definitvnsmässigt ha fel. Återvänd till ämnet. Att jag lämnat en kommentar hur jag åstadkommit dels en hyggligt jämn återklang samt faktiskt fått till både lågbas och infrabas med relativt enkla och effektsvaga apparater och högtalare.
I grnden har jag åstadkommit detta genom att lyssna mig fram och lite grundläggande kunskaper.

JAg vill också hävda att det inte går att arbeta inom detta fält utan att mäta. Framförallt inte i vardagsrum som ju har en tendens att bestå av krokiga rum och några öppna dörrar och olika material i väggar samt ett vildsint möblemang.

Återkommer. Men ni andra skriv gärna om trädämnet. Betrakta min lösning kritiskt. Men peka då på svagheterna hyggligt konkret. Detta är inte gjort.

Har som sagt var lite bristande tid just dessa dagar.

[Evil_Homer]

Har mailat och ställt frågan till han på antimode men fortfarande inte fått något svar, hojtar till om det kommer något.