Rotel RB 1090

[drKvack_inaktiv]

Bäste Stajl, du svarade på halva, men är välkommen att kommenterar den andra halvan också:

Aristoteles må ha sagt epagoge, men han gjorde det inte.

Inte på vetenskapligt vis i varje fall. Eller har du något exempel på motsatsen?

drk

Är säker på att exemplen finns, men i det stora hela framstår han väl ändå som en dogmatiker? Alltå en person som hittar på en massa saker som inte går att motbevisa. I varje fall inte då. När det gick, var det mesta fel.

drk

[MartinX]

För att återgå till Rotel 1090 så skulle jag vilja fråga Morello hur det gick med brus/brum mätningarna?

Det verkar som det finns en del klagomål på att förstärkaren skulle brumma trots att hemsidan anger "Signal to Noise Ratio (IHF A) 125 dB" . Jag ser att mätningen är A vägd hur många dB vid 50/100Hz vinner man med det jämfört med rak mätning? Detta borde väl också ha ett samband med att man anger bruset relativt full uteffekt vilket tillåter en förstärkare med 400W uteffekt att brusa rejält jämfört med en 40W förstärkare. Själv tycker jag att man borde ange bruset relativt 10W eller något liknande. Samma sak borde gälla känslighetsangivelsen det är ju skillnad på om 1,8V in genererar 400W ut eller 40W.(Känsligheten maximal utstyrning borde också finnas med)

[Style]

Bäste Stajl, du svarade på halva, men är välkommen att kommenterar den andra halvan också:

Aristoteles må ha sagt epagoge, men han gjorde det inte.

Inte på vetenskapligt vis i varje fall. Eller har du något exempel på motsatsen?

drk

Är säker på att exemplen finns, men i det stora hela framstår han väl ändå som en dogmatiker? Alltå en person som hittar på en massa saker som inte går att motbevisa. I varje fall inte då. När det gick, var det mesta fel.

drk

man måste utvärdera historiska personers tankar i skenet av det då rådande paradigmet

när Aristoteles hävdade att man kan få kunskap genom observation var detta oerhört revolutionärt. Sen att hans slutsatser så här i efterhand var mer eller mindre märkliga förringar inte hans insats. På den tiden var dessutom alla mer eller mindre religösa mystiker, den stora massans förklaringsmodell av hur saker och ting funikade var fortfarande magisk.

Platon: logisktteoretiskt tänkande och analyserande var överlägsen erfarenheten för att nå sann kunskap, han sa tom att det var det enda sättet att då den sanna och oföränderliga kunskapen.

Aristoteles som var hans elev under 20 år sa: verklig vetenskap är en undersökning av hur verkligheten ser ut. Det vill säga tanken att all sann kunskap bygger på fenomen som vi kan observera. Det vi inte kan observera kan vi inte få en sann kunskap om.

tänk på att följande gäller för ren induktion

Även om man utgår från att erfarenheterna är sanna är en slutsats baserad på induktion inte nödvändigtvis sann, eftersom endast verkan utan orsak är synlig. Ett exempel "Den här tärningen har hittills endast visat sexor, alltså kommer nästa kast att resultera i en sexa".

Upptäckte just vad susning skriver. Lite komiskt blir det när de under induktion skriver vad du citerade förut för att sedan under Aristoteles skriva

"I motsats till Platon var Aristoteles empiriker, och ansåg att allt man visste kom från erfarenheten. Detta är grunden till den moderna hypotetisk-deduktiva? metoden."

[drKvack_inaktiv]

Ponera att man har en 125 dB kapabel anläggning, som stöder sig på effekten från en 1090. Borde kräva en känslighet på 96 dB från två högtalare, mätt där man lyssnar. Hörs då brummet från lyssningsplats? Jag gissar att 96 dB från två högtalare motsvarar 90-93 dB per högtalare, beroende på om de adderar i fas eller i rendomfas. Nu är det väl ovanligt med högtalare som uppvisar sådan känslighet mätt på lyssningsplats. Men då blir frågan istället om man kan höra bruset och brummet på 0,5 - 1 meters avstånd? En halv meter gäller om högtalarna är en angiven känslighet på 84-87 dB.

Går det inte att höra så stämmer antagligen Rotels uppgift.

Vem äger en 1090 och kan berätta?

drk

[drKvack_inaktiv]

Hej Stajl och tack för att du svarade på första halvan en gång till!

Du är fortfarande välkommen att kommenterar den andra halvan också:

Aristoteles må ha sagt epagoge, men han gjorde det inte.

Inte på vetenskapligt vis i varje fall. Eller har du något exempel på motsatsen?

drk

drk

[Style]

om man med vetenskapligt vis menar att Bacons kriterier ska gälla har jag faktiskt inga exempel, men det betyder inte att det inte finns. Min familjäritet med Aristoles samlade verk är mycket ringa.

det betyder heller inte att han inte resonerade epagogiskt (tautologi?) på ett lösare vis

fast frågan är om han sa det? fanns ordet då? är det överhuvudtaget grekiska?

[Thomas_A]

Ingvar,

inget groll och jag accepterar naturligvis åsikter, även om jag inte håller med. (Eller också gör jag det, men att vi pratar/menar olika saker.)

Att man sätter upp en hypotes eller modell runt ett fenomen behöver inte avkrävas några bevis (sk working hypothesis, arbetshypotes). Det är helt sant. Man behöver heller inte börja med någon modell utan helt enkelt ställa ett antal frågor, samla data, observera och sedan börja bygga sin modell. Inom biologin kan man exempelvis observera en bakterie som producerar ett toxin. Innan man bygger en modell om hur detta går till, så kan man samla information om hur, när, under vilka betingelser, och hur mycket toxin som bildas. Efter detta kan man sätta upp en väldigt basal grundmodell och börja studera mekanismerna i sin detalj för att antingen finna data som stöder eller förkastar modellen. Exempelvis kan en del av hypotesen innebära att toxingenen regleras av stationärfas sigma-faktorn sigmaS. Jag muterar denna gen och studerar om toxinet ökar, minskar eller är oförändrat. Ändrar sig toxinmängden har sigmaS en direkt eller indirekt positiv eller negativ regulatorfunktion. Är den oförändad, så har sigmaS inget med saken att göra. I första fallet stöder den hypotesen, i andra fallet får jag förkasta att sigmaS påverkar. Jag kan naturligtvis vidhålla att sigmaS skulle kunna påverka under andra betingelser, men då får man ändra i sin modell så att man kan testa modellen under dessa betingelser.

Sen har vi statistikfenomenet. Man kan ställa sig frågan om en förstärkare har en frekvensgång mellan 20-20,000 Hz inom ±0.2 dB och mäta detta under de förhållanden som frågan är formulerad. Att tolka detta som att förstärkaren, om så är fallet, har en frekvensgång inom ±0.2, eller att vi misslyckats visa att den avviker utöver ±0.2 dB är en fråga om sannolikhet.

Om det görs 1000 oberoende tester och alla får identiska resultat som ovan kan man då sluta sig till att förstärkaren har en frekvensgång inom ±0.2 dB? Jag anser så, om ingen annan kan bevisa motsatsen. Alltså står dessa mätdata som ett positivt bevis, där sannolikheten att någon skulle hitta en frekvensavvikelse större än denna är ytterst liten. Så liten att ingen sedan skulle bemöda sig att försöka motbevisa dessa data.

Man kan dra massor av likheter inom forskarvärlden, exempelvis att vårt genetiska material består av DNA. Det finns så många obereoende observationer att det består av DNA att vi inte behöver ägna någon tid till att försöka motbevisa dess existens.

Jag anser därför att vetenskapen bara hanterar saker som är testbara.

Om det nu finns en uppsjö av data inom HiFi-världen (JAES, MoLT mm) där saker har prövats och slutsatser dragits så finns dessa data redan publicerade. Jag menar då att detta är en enorm mängd data och bevis, exempelvis vilka slutsteg som INTE håller måttet i enlighet med de kriterier som satts upp. Att de förstärkare som sedan inte kan bevisas ha några fel vid testtillfället felaktigt får epitetet "transparenta" beror inte på det som skrivits utan det som uppkommer ryktesvägen via andra fora.

Det finns därmed inga som helst krav att återigen avkräva någon några bevis, när de redan finns publicerade i någon form. Man kan om man vill presentera dem, eller ge en hänvisning till det som gjorts.

Men jag hävdar fortfarande, som du tidigare också skrev i ett annat inlägg, att man måste ha på fötterna (=bevis) innan man uttalar (påstår) något inom den vetenskapliga världen. Misslyckas man med att visa något på massor av möjliga sätt, kan man antingen försöka vidhålla sin hypotes ("the darling") och bara hävda att de experimentella metoderna inte är tillräckligt bra, överge den ("kill the darling") och sätta upp en ny, som passar med de resultat som man har. Vidhåller man sin darling får man vara beredd på att en modell som man presenterar i en avhandling/publikation kommer att bli totalt söndersmulad om man inte kan visa några som helst data som stöder den. En opponent/granskare behöver inte alls bevisa att en modell är fel, han behöver bara visa att de data som försöker stödja modellen i själva verket inte visar det som påstås utan att det kan finnas en massa andra förklaringar till det observerade. Om så blir fallet, kommer modellen att alltså bli pulvriserad till ingenting, eftersom man man bygga hundratals olika modeller av observationerna. Av de hundratals disputationer jag medverkat vid har det dock inte skett då data till stor del har visat stöd för modellen, även det vid ett par tillfällen har varit mycket nära "pulvrisering".

vh/
T[/u]

[DQ-20]

Av de hundratals disputationer jag medverkat vid

Shit pommes frites.

/Dahlqvist

[Thomas_A]

Av de hundratals disputationer jag medverkat vid

Shit pommes frites.

/Dahlqvist

Med medverkat, menar jag inte alltid aktivt som del av betygskommitte eller dyl, men också som åhörare.

[DQ-20]

Av de hundratals disputationer jag medverkat vid

Shit pommes frites.

/Dahlqvist

Med medverkat, menar jag inte alltid aktivt som del av betygskommitte eller dyl, men också som åhörare.

OK, då förstår jag bättre. Sålunda:

Shit, pommes frites.

/Dahlqvist

[dimitri]

Hur menar du Dahlqvist?
D

[Maarten]

IÖ!

Jag vet ju inte om du fortfarande kollar in här, men jag tycker inte att du skall fästa så stor vikt vid Rhenrics inlägg så att du väljer att hoppa av pga innehållet i just de inläggen. Då får man förr eller senare hoppa av det mesta för det finns alltid möjlighet till den här typen av negativ dialog med någon person i alla sammanhang. Involvera dig bara i diskussioner som känns bra och meningsfulla. Inte så lätt alltid när man upplever att någon 'jobbar på en', men man har ett val att rikta fokus åt ett annat håll. Det valet skall man självklart göra för sin egen skull, - alltid.

Rhenrics!

Egentligen gäller detsamma dig, - ovanstående gäller ju alla tycker jag, men jag riktar inlägget främst till IÖ därför att han har bidragit med många konstruktiva inlägg (utöver några destruktiva) och jag vill inte att det konstruktiva skall sabbas av destruktivitet. När det gäller dina inlägg tycker jag att det på senare tid har varit ett omvänt förhållande, dvs några konstruktiva men övervägande destruktiva 'bidrag'.


I sakfrågan: Jag har personligen ingen erfarenhet av forskning men jag frågade 'my old man' som är numera pensionerad forskare i elementarpartikelfysik och fysiklärare, hur praxis är inom naturvetenskaplig forskning ang bevisbörda. Kort: Normalt är att den som påstår något sänder in en rapport till en vetenskaplig tidskrift, varpå några personer för tidskriftens räkning granskar vetenskapligt värde. Här ligger INTRESSET av bevisföring helt och hållet hos den som påstår något. Efter eventuell publicering vidtar falsifiering av andra forskare/forskarlag och bevisbördan flyttas över. Det är helt enkelt ett bollande av bevis/motbevis mellan olika intressen/forskare. Man inte självklart inte skyldig att prestera bevis/motbevis, men värdet av rapporten förringas ju av brist på sådana. Det finns dock inga 'givna' regler för hur grundläggande rapporten i ett första skede bör vara, utan det verkar vara samspel som pågår, en dialog. Personligen tycker jag att en dialog bör föras med respekt, vilket inte har skett i denna tråd. Jag hade känt ovilja att ge dig Rhenrics svar, då 'the bottom-line' i denna tråd är avsaknaden av respekt. Den vetenskapliga diskussion är på ytan och respektlösheten är fundamentet som göms bakom. Vilket skall man då svara på??

EDit: Synd då frågan om konkreta bevis hamnar i skymundan. Jag tycker att det är en svaghet att inte prestera någon form av bevis för sina påståenden.

För övrigt: Thomas A har gjort en lång och insatt utläggning, så detta inlägg var kanske lite överflödigt? Jag håller helt enkelt med.

[DQ-20]

Hur menar du Dahlqvist?
D

Inget särskilt. Bara att "hundratals disputationer" är en helvetes massa disputationer att sitta sig igenom vare sig man tillhör betygskommittén eller inte, naturvetenskap eller inte. Helt överjävligt många helt enkelt.

/D

PS. Jag betraktar givetvis Thomas_A:s utsaga som sann.

[Thomas_A]

Dahlquist,

det finns en kvinna som går på ALLA disputationer* på Uppsala universitet. Hon var rätt gammal när jag såg henne sist för en 10 år sedan, så jag vet ej om hon lever idag.

Jag har också turen (eller oturen) att jobba på KI campus och bo i Uppsala, med kolleger på båda ställena. Därmed kan det bli en del disputationer. Dock måste jag nog erkänna att de sista 2-3 åren har det inte blivit lika mycket som tidigare.

*Alla naturvetenskapliga i alla fall. Övriga disputationer vet jag ej hur de är lagda, men de åtminstone de naturvetenskapliga skall vara lagda så att man kan gå på allt om man så önskar.

[m_persson79]

Håller med marikh

99.9% vill läsa dina inlägg, skit i rhenrics!!
Lägger du ner så har han "vunnit", det är tydligen inte första gången du tar time-out. Han känner säkert till det. Så nu är han nog hyfsat nöjd.


Släng ut den j-vla rhenrics

Visst ska man ha tålamod och inte bli bannad (som på HF.nu) hur lätt som helst.. men enough is enough

[Henrik_Holst]

Hur svårt kan det vara att klona RB1090 tro? Med 208an så verkade det ju stupa lite på att den redan var så pass "billig" men 1090 är ju en betydligt dyrare maskin, och så finns det ju en massa små ändringar till orginaldesignen som man ändå måste göra (tänker på IÖs lösning för basproblemen, och morellos tänkta antibrumsystem)

[Johan_Lindroos]

Uj det låter dyrt åtminstone. Bara att köpa ett stort antal utgångstrissor samt kondingarna till nätdelen kostar en hel del. Traformatorer, 2 st tror jag det är. Sedan att få hela skiten att funka också... För mig är det definitivt inte värt mödan. Jag tror inte ens att det blir billigare. De föreslagna ändringarna är inte så omfattande, jag tror det är enklare att göra dem på ett bef. exemplar.

Att bygga något, är det inte då roligare att designa prylen helt själv, än att bara kopiera en design? Även om det kanske inte blir lika bra, då har man i alla fall lärt sig något på kuppen.

[Flint]

Uj det låter dyrt åtminstone. Bara att köpa ett stort antal utgångstrissor samt kondingarna till nätdelen kostar en hel del. Traformatorer, 2 st tror jag det är. Sedan att få hela skiten att funka också... För mig är det definitivt inte värt mödan. Jag tror inte ens att det blir billigare. De föreslagna ändringarna är inte så omfattande, jag tror det är enklare att göra dem på ett bef. exemplar.

Att bygga något, är det inte då roligare att designa prylen helt själv, än att bara kopiera en design? Även om det kanske inte blir lika bra, då har man i alla fall lärt sig något på kuppen.

Att designa själv är ett rävspel. Alla stora grabbar inom industrin HiFi lånar av varandra och ändrar lite efter eget huvud. Det kan man kanske kalla utveckling. Att clona i ental ser jag knappast som lönsamt. Håller därför med Johan här. Massproduktion och massinköp av komponenter är något annat.

[CJNE]

Kanske finns intresse för samköp av komponenter, då kanske det kunde bli intressant prismässigt.

[OlaHesselvall]

Varför inte bygga klart XTF

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... opic&t=566

ola

ps.
flint: tur att vi inte köpte upp alla transistorfabriker och
la ned dom.

[Flint]

ps.
flint: tur att vi inte köpte upp alla transistorfabriker och
la ned dom.

He, he... Ola. Vi var nära ett tag. Halvledare, låter på något sätt degraderat. Så kan det väl inte vara?

[OlaHesselvall]

Säger du att Hiragan låter som Helledare (rör 300b) så är det väll så
man kanske ska pröva något liknande.

ola

[Flint]

Säger du att Hiragan låter som Helledare (rör 300b) så är det väll så
man kanske ska pröva något liknande.

ola

Rör=helledare. Kul.

Jo jag anser Hiragakonstruktionen vara smått genialisk. Jag har lite problem med DC-offset men inte så att det stör. Jag har justerat steget när det är varmt och accepterar 100mV offset när det är kallt. En period på några minuter. Tippar att trissorna BD139/140 borde matchas vilket jag inte har gjort. Ziklai-principen som sådan verkar dock musikalisk.

[Maarten]

Halvrör heter det väl? (och helrör)

[Flint]

Halvrör heter det väl? (och helrör)

Helrör låter lite hm,,, halvskumt. Men på ett annat sätt. Eljest.

[ftorsell]

Hej På er.
Jag har en fundering på att köra två rotel 1090 till mina
subbasar. basarna är digitaldesing dom har dubbla 2ohm spolar
som tål väldigt mycket effekt klarar 1090 att köras i 2ohm går det att brygga det eventuellt.Har ni nårga förslag på andra roliga
steg till subb basar dom tål ca 2000-3000 rms per spole.Tacksam
för lite roliga förslag.Mvh Fredrik

[Mr_Ekan]

Hoppla! Har några motsvarande mätningar gjorts på Rotel 1080?

Vh

[tian]

Hur är det med bruset i Rotel 1090 ?
Är det nån som kan bekräfta dom uppgifterna.

Sitter med ett par högtalare med 101db i känslighet, så jag vill inte höra nå brus


Funderar på att uppgradera mig ifrån en Korsun V8i till Rotel 1090

[NNord]

Alla hifisystem har brus, det anser NN.
med 101db kommer nog höra brus om du går fram en meter från högtalaren.

1090 har mer ett brummande ljud

[tian]

NNord,
Ne inte min Korsun V8i, den är faktiskt riktigt tyst.
Den har jag inte hört nått brumm eller brus av.

Man får väll låna hem en å höra efter själv...