SD, spikar eller inget alls: Nu testar -jag- (igen)

[IngOehman]

Jag är faktiskt så kluven med avseende på mono respektive stereo i basom-
rådet (under 80 Hz) att jag vill påstå att man nästan måste ha möjlighet att
välja.

Det finns både för- och nackdelar med mono, och detsamma gäller för stereo.

De yttrar sig dessutom lite olika i olika rum. Mono-alternativet vinner ofta om
man tittar på egenskaperna i tidsdomän, medan stereo ibland vinner märkbart
i rumsdomän.

Men som om det inte räckte så beror på på inspelningarna också.

Mitt grundtips är att använda stereo i alla tillräckligt kapabla anläggningar (och
med kapabla menar jag då 4, 6 eller flera basmoduler och en totalkapacitet
som har en marginal om mer än 6 dB till det starkaste man vill kunna spela,
men att använda mono när man ligger mera på gränsen eller har bara två
basmoduler.


Förenklingsvarning:
Det ovanstående är en väldig förenkling och verkligheten är synnerligen gene-
rös med komplicerande faktorer, långt över de få som jag nämner härovan.

Förtydligande:
Stereo/mono i basregistret applicerat under 80 Hz är inte alls samma sak som
att t ex monokoppla under 80 Hz vid gravering av vinyl. Skälet är att filterflank-
erna i basmodulfallet gör att man slipper den mono-smitta vid högre frekvenser
som drabbar monobas vid vinylgravering*.


Vh, iö

- - - - -

*Har faktiskt skrivit en artikel om hur man kan åstadkomma båda subsonic-
och basmonokopplingsfilter med helt andra egenskaper än de som man brukar
använda för vinylgravering, och vinylavspelning också för den delen! Vinyl är
ju lite speciellt på så vis att det är BÅDE potentiellt besvärligt att försöka gra-
vera stereobas och med avseende på att avspela stereofonisk bas även när
ingen har graverats!

Vinylmediet är helt enkelt begränsat i vertikaldimensionen - både med avse-
ende på kapacitet och störnivå.

[phloam]

Mitt grundtips är att använda stereo i alla tillräckligt kapabla anläggningar (och
med kapabla menar jag då 4, 6 eller flera basmoduler och en totalkapacitet
som har en marginal om mer än 6 dB till det starkaste man vill kunna spela,

men att använda mono när man ligger mera på gränsen eller har bara två
basmoduler.

"Bara" två? Bara att inse att man ligger i lä....

En liten tröst är att den café-livesång med gitarr vi lyssnade på nyss inte lät värre rent basmässigt än att mitt 2:1 hade haft lite headroom kvar. Tror jag.

(eller pratar vi väldigt små och inkapabla basmoduler??)

[Nattlorden]

(eller pratar vi väldigt små och inkapabla basmoduler??)

Nej.

[IngOehman]

Mitt grundtips är att använda stereo i alla tillräckligt kapabla anläggningar (och
med kapabla menar jag då 4, 6 eller flera basmoduler och en totalkapacitet
som har en marginal om mer än 6 dB till det starkaste man vill kunna spela,

men att använda mono när man ligger mera på gränsen eller har bara två
basmoduler.

"Bara" två? Bara att inse att man ligger i lä....

En liten tröst är att den café-livesång med gitarr vi lyssnade på nyss inte lät värre rent basmässigt än att mitt 2:1 hade haft lite headroom kvar. Tror jag.

(eller pratar vi väldigt små och inkapabla basmoduler??)

Lite av poängen med att använda basmoduler går ju liksom förlorad om
man bara har två stycken. Och har man bara en är det ju en direkt usel
ide (och dessutom en där valet stereo/mono inte ens finns).


Vh, iö

[Svante]

Finns det ingen stabilitet i högtalarens konstruktion så spelar det därför ingen som helst roll hur högtalaren i övrigt är konstruerad med filter, mm. eller rumsåtgärder med dämpning.

Det där var ett lurigt uttalande. "Ingen stabilitet" skulle innebära att högtalaren flöt ut i en blöt fläck på golvet. Jag antar att det inte är det du menar, utan högtalarens uppställning (det är ju det inlägget handlar om i övrigt) eller kanske hur stabil (=fjädringsstyv) lådan är vid DC och låga frekvenser.

Detta är väl ett exempel på hur ett felaktigt "fokus" kan ställa till det.

Fötterna under en högtalare har verkligen underordnad betydelse. Alla de andra sakerna du räknar upp har en påverkan som är tiopotenser större än fötterna.

Lådans styvhet är viktig, men man når förhållandevis lätt tillräcklig styvhet, alltså sådan som gör att effekterna blir i samma storleksordning som fötternas.

Och, detta är kanske mest viktigt för debatten, de styva fötterna förvärrar problemen med strukturresonanser i lådan eftersom fötterna fungerar som injektionspunkter för vibrationerna.

Du har aldrig funderat om att det kanske är precis tvärtom, dvs en mekaniskt stabil högtalare gjort i pansarstål gör att spikes under denna får den att låta BÄTTRE än en vanlig mdf- konstruktion på spikes ?

Tror du att det vore optimalt att göra en högtalare i pansarstål vore optimalt?

Jag funderade en stund på om jag skulle skriva ner en liten miniföreläsning om vad som får mekaniska system att röra sig mycket eller lite och att ökad styvhet inte är bästa sättet att lyckas med det.

Men så kom jag på att vi har talat om det för dig många gånger i den här tråden, och att du varje gång har vägrat att ta det till dig.

Det som behövs för att ett resonant system ska röra sig mindre är dämpning, inte styvhet. Alternativt kan man förlägga resonanserna till frekvensområden där de inte exciteras.

Pansarstål har mycket liten inre dämpning och hög styvhet, vilket gör att de resonanser som bildas hamnar högt upp i frekvens och blir utpräglat resonanta. "Ping" säger det när man slår på en järnbit, eller hur? Och om man ska få stopp på "pinget" så tar man tag i järnbiten, dvs man tillför dämpning.

[mx]

Pansarstål.

[Svante]

Pansarstål.

Fina grejjor...

[Bill50x]

Men det finns ju de konstruktörer som menar att eftergivliga system (dämpande) också äter effekt. Dvs, en del av den energi som man pumpar in i systemet bara omvandlas till värme.

Hur är det med den saken?

/ B

[phloam]

Pansarstål har mycket liten inre dämpning och hög styvhet, vilket gör att de resonanser som bildas hamnar högt upp i frekvens och blir utpräglat resonanta. "Ping" säger det när man slår på en järnbit, eller hur? Och om man ska få stopp på "pinget" så tar man tag i järnbiten, dvs man tillför dämpning.

Jag måste bara fråga, hur funkar det: Är det inte svårt att få till det där pinget om man inte slår på järnet med nåt ganska hårt föremål?

Har lite svårt att tänka mig ett "ping" orsakat av ett baselement (även om jag kan tänka mig att det "byggs upp" resonanser i metallen)? Skulle baselementet kunna bli sin egen dämpgrej i ett sånt system (resonansen går ut i membranet istället eller nåt)?

(Detta är inget debattinlägg utan bara en fysikfråga )

[Svante]

Men det finns ju de konstruktörer som menar att eftergivliga system (dämpande) också äter effekt. Dvs, en del av den energi som man pumpar in i systemet bara omvandlas till värme.

Hur är det med den saken?

/ B

Ja, det är precis det man är ute efter.

Om man har en resonanstopp vid en viss frekvens så är ju verkningsgraden hög vid den frekvensen (förenklat). Detta att verkningsgraden är olika vid olika frekvenser leder till en ojämn tonkurva.

Den rimliga åtgärden är att ta ner verkningsgraden ved resonansfrekvensen så att den blir samma som vid alla andra frekvenser. Då omvandlar man en gnutta mer effekt till värme, men bara vid resonansfrekvensen.

Det finns dock fall där det är dåligt att göra så. Mobiltelefoner och andra småapparater har ofta väldigt resonanta högtalarelement, och detta ger relativt hög ljudstyrka för liten ineffekt. Om man tar ner nivån vid resonanserna, antingen medelst dämpning eller eq så kommer batteritiden att bli kortare och telefonen att spela svagare.

Välgjorda hifiapparaters resonanser är dock så få och svaga, och man har tillgång till betydligt mer effekt, så här är effektförlusten ett icke-problem. Men visst, någon kan säkert tycka att en apparat låter sämre om man eqar eller dämpar bort en resonans eftersom det blir lite tystare (om man inte balanserar nivåerna).

[Richard]

Men det finns ju de konstruktörer som menar att eftergivliga system (dämpande) också äter effekt. Dvs, en del av den energi som man pumpar in i systemet bara omvandlas till värme.

Hur är det med den saken?

/ B

Ett stort problem med detta är att musikenergin då " dör ut med en viss fördröjning" istället för att jordas vidare direkt till golvet via stabila spikes.

Inte bra för perceived pitch.

Värre ändå är om det tex skulle användas mjuka stag i en högtalarelåda- då får du massiv fördröjning av energin som ligger och stör musiken flera tiondelssekunder efter en transient.

Sämst är nog ändå mjuka fötter under en högtalare- därför att resonanserna i själva högtalarelådan då stannar i lådan ( de jordas ju inte vidare omedelbart som det blir med spikes ) och ligger och stör musiken hela tiden....

[Richard]

Men det finns ju de konstruktörer som menar att eftergivliga system (dämpande) också äter effekt. Dvs, en del av den energi som man pumpar in i systemet bara omvandlas till värme.

Hur är det med den saken?

/ B

Ja, det är precis det man är ute efter.

Om man har en resonanstopp vid en viss frekvens så är ju verkningsgraden hög vid den frekvensen (förenklat). Detta att verkningsgraden är olika vid olika frekvenser leder till en ojämn tonkurva.

Den rimliga åtgärden är att ta ner verkningsgraden ved resonansfrekvensen så att den blir samma som vid alla andra frekvenser. Då omvandlar man en gnutta mer effekt till värme, men bara vid resonansfrekvensen.

Det finns dock fall där det är dåligt att göra så. Mobiltelefoner och andra småapparater har ofta väldigt resonanta högtalarelement, och detta ger
relativt hög ljudstyrka för liten ineffekt. Om man tar ner nivån vid resonanserna, antingen medelst dämpning eller eq så kommer batteritiden att bli kortare och telefonen att spela svagare.

Välgjorda hifiapparaters resonanser är dock så få och svaga, och man har tillgång till betydligt mer effekt, så här är effektförlusten ett icke-problem. Men visst, någon kan säkert tycka att en apparat låter sämre om man eqar eller dämpar bort en resonans eftersom det blir lite tystare (om man inte balanserar nivåerna).

Det där anser jag vara ett komplett feltänk.

Du måste skilja på vilka resonanser som påverkar pitchen och musikupplevelsen: de som uppkommer efter en transient (i golvet och i rummets resonanser ) eller de problem som uppkommer om inte elementet kan ta spärn mot en absolut 0- punkt vid en transient ( om högtalaren står och svajar) .

De resonanser som uppstår i en högtalarelåda som står på mjuka fötter ( resonansen kan inte jordas bort pga mjukheten ) är sämre för återgivningen än de resonanser som uppkommer i rum och golv, däför att de påverkar musikens pitch.

Detta är mycket enkelt att höra om man lyssnar till HUR musikerna spelar, inte bara till " ljudet" av musikerna.

En högtalare på mjukfötter är alltså inte " pitch accurate ".

[Richard]

Pansarstål har mycket liten inre dämpning och hög styvhet, vilket gör att de resonanser som bildas hamnar högt upp i frekvens och blir utpräglat resonanta. "Ping" säger det när man slår på en järnbit, eller hur? Och om man ska få stopp på "pinget" så tar man tag i järnbiten, dvs man tillför dämpning.

Jag måste bara fråga, hur funkar det: Är det inte svårt att få till det där pinget om man inte slår på järnet med nåt ganska hårt föremål?

Har lite svårt att tänka mig ett "ping" orsakat av ett baselement (även om jag kan tänka mig att det "byggs upp" resonanser i metallen)? Skulle baselementet kunna bli sin egen dämpgrej i ett sånt system (resonansen går ut i membranet istället eller nåt)?

(Detta är inget debattinlägg utan bara en fysikfråga )

" pinget" uppstår mycket riktigt inte alls i en högtalare gjort i pansarstål. Svantes analogi med järnbiten stämmer inte med verkligheten.

Ju stabilare en högtalarelåda är, samt dess element med gjuten stålkorg och bultar istället för klena träskruvar och plåtshassie desto tydligare blir återgivningens pitch- oavsett hur filtrets konstruktion ser ut.

Filtret påverkar bara klangen, och den vet vi som sagt inte mycket om hur det egentligen lät på inspelningen. Det enda vi vet är att musikerna spelade med stämda instrument vid inspelningen, och att de spelade tillsammans.

Jag tror baske mig att jag ska konstruera ett DIY bygge efter dessa principer: mekanisk stabilitet, spikes och stabila element som kan arbeta
från sin 0- punkt utan motreaktion pga mjuka fötter eller ostabil montering.

Man kan snegla på naim och epos för att se hur de fixar en pitch som är accurate.

[Richard]

Pansarstål.

Självklart.

[petersteindl]

Pansarstål har mycket liten inre dämpning och hög styvhet, vilket gör att de resonanser som bildas hamnar högt upp i frekvens och blir utpräglat resonanta. "Ping" säger det när man slår på en järnbit, eller hur? Och om man ska få stopp på "pinget" så tar man tag i järnbiten, dvs man tillför dämpning.

Jag måste bara fråga, hur funkar det: Är det inte svårt att få till det där pinget om man inte slår på järnet med nåt ganska hårt föremål?

Har lite svårt att tänka mig ett "ping" orsakat av ett baselement (även om jag kan tänka mig att det "byggs upp" resonanser i metallen)? Skulle baselementet kunna bli sin egen dämpgrej i ett sånt system (resonansen går ut i membranet istället eller nåt)?

(Detta är inget debattinlägg utan bara en fysikfråga )

" pinget" uppstår mycket riktigt inte alls i en högtalare gjort i pansarstål. Svantes analogi med järnbiten stämmer inte med verkligheten.

Ju stabilare en högtalarelåda är, samt dess element med gjuten stålkorg och bultar istället för klena träskruvar och plåtshassie desto tydligare blir återgivningens pitch- oavsett hur filtrets konstruktion ser ut.

Filtret påverkar bara klangen, och den vet vi som sagt inte mycket om hur det egentligen lät på inspelningen. Det enda vi vet är att musikerna spelade med stämda instrument vid inspelningen, och att de spelade tillsammans.

Jag tror baske mig att jag ska konstruera ett DIY bygge efter dessa principer: mekanisk stabilitet, spikes och stabila element som kan arbeta
från sin 0- punkt utan motreaktion pga mjuka fötter eller ostabil montering.

Man kan snegla på naim och epos för att se hur de fixar en pitch som är accurate.

Jag hejjar på. kör hårt

MvH
Peter

[Magnuz]

Det enda vi vet är att musikerna spelade med stämda instrument vid inspelningen

Hört Bob Dylan någon gång?

[Kronkan]

Men det finns ju de konstruktörer som menar att eftergivliga system (dämpande) också äter effekt. Dvs, en del av den energi som man pumpar in i systemet bara omvandlas till värme.

Hur är det med den saken?

/ B

Ja, det är precis det man är ute efter.

Om man har en resonanstopp vid en viss frekvens så är ju verkningsgraden hög vid den frekvensen (förenklat). Detta att verkningsgraden är olika vid olika frekvenser leder till en ojämn tonkurva.

Den rimliga åtgärden är att ta ner verkningsgraden ved resonansfrekvensen så att den blir samma som vid alla andra frekvenser. Då omvandlar man en gnutta mer effekt till värme, men bara vid resonansfrekvensen.

Det finns dock fall där det är dåligt att göra så. Mobiltelefoner och andra småapparater har ofta väldigt resonanta högtalarelement, och detta ger relativt hög ljudstyrka för liten ineffekt. Om man tar ner nivån vid resonanserna, antingen medelst dämpning eller eq så kommer batteritiden att bli kortare och telefonen att spela svagare.

Välgjorda hifiapparaters resonanser är dock så få och svaga, och man har tillgång till betydligt mer effekt, så här är effektförlusten ett icke-problem. Men visst, någon kan säkert tycka att en apparat låter sämre om man eqar eller dämpar bort en resonans eftersom det blir lite tystare (om man inte balanserar nivåerna).

Om jag får ta erfarenheter från mitt eget bygge. Alla tröttnar väl på mig. Men det är ju mitt "forskningsobjekt".

Lärde mig en del av problemet att få skivspelarens underlag tillräcklig resonansfritt. En sten i granit införskaffades. Inte blev det så stilla av detta om jag önskade. Testade lite idéer med en som tillverkat och utvecklat en skivspelare. Då förstod jag att material till och med kan låna klangen av varandra. Alltså måste man bygga upp laminat men inte hur som helst. Så i princip så limmade jag fast bimuten under stenen och som sedan lades på underlaget. Då hände det något. Som förväntat. Alltså mindre resonanser.

Alla material har sina resonanser. Några har väl bara mera dämpande egenskaper.

Nu låter bimutenen som sten när man knackar på den men stenbiten blir ändå mera lugn. Kännbart med fingrarna.

[mx]

Pansarstål.

Fina grejjor...

Endast det bästa.

[phon]

Pansarstål.

Pansarstål!

[enJohn]

Nu kan jag sannerligen inget om mekanik, men jag undrar om man inte borde bulta fast högtalaren i väggen också, förutom golvet? Det borde väl vara mer rationellt, om man ser till stabilitet i den led som högtalarmembranet rör sig?

/en john som spekulerar

[Svante]

Det där anser jag vara ett komplett feltänk.

Mm, nu tänker jag vara dryg, inte för att jag vill utan för att jag inte orkar något annat:

<dryg>
Att du anser det hindrar dig från att förstå fysiken. Läs på om linjära system och mekanik så klarnar det nog. Och sluta läsa reklamblad.
</dryg>

[Svante]

Pansarstål har mycket liten inre dämpning och hög styvhet, vilket gör att de resonanser som bildas hamnar högt upp i frekvens och blir utpräglat resonanta. "Ping" säger det när man slår på en järnbit, eller hur? Och om man ska få stopp på "pinget" så tar man tag i järnbiten, dvs man tillför dämpning.

Jag måste bara fråga, hur funkar det: Är det inte svårt att få till det där pinget om man inte slår på järnet med nåt ganska hårt föremål?

Har lite svårt att tänka mig ett "ping" orsakat av ett baselement (även om jag kan tänka mig att det "byggs upp" resonanser i metallen)? Skulle baselementet kunna bli sin egen dämpgrej i ett sånt system (resonansen går ut i membranet istället eller nåt)?

(Detta är inget debattinlägg utan bara en fysikfråga )

Jo, sant. Pinget visar att en resonans finns i materialet, men det kan mycket väl vara så att den ligger vid en frekvens där excitationen är svag.

Det är väl därför som stagning i en MDF-låda trots allt är värd mödan, resonanserna flyttas uppåt i frekvens och eftersom trycket i lådan avtar med frekvensen för en given utnivå så exciteras resonansen mindre.

Det jag invände mot är synsättet att det enbart är styvheten som påverkar hur mycket en del av lådan rör sig. Det är dumt att bygga med material som har alltför låg inre dämpning, man kan liksom ge sig på att det blir resonanser då.

Och det allvarliga är ju trots allt om olika frekvenser behandlas olika, om allt tex dämpas med 0,5 dB så gör ju inte det så mycket. Men om man får en topp pga en resonans så hörs det betydligt mer.

[Richard]

Nu kan jag sannerligen inget om mekanik, men jag undrar om man inte borde bulta fast högtalaren i väggen också, förutom golvet? Det borde väl vara mer rationellt, om man ser till stabilitet i den led som högtalarmembranet rör sig?

/en john som spekulerar

I linnbutikerna och hos Linn gjordes det en massa tester under 90- talet. Detta resulterade i att det låter klart sämre om högtalaren har kontakt med väggen. Tom. om högtalarekabeln har kontakt med väggen så blir det sämre pitch.

Detta pga att väggen ( om den är av gips eller annat ostabilt material ) svänger med, och bidrar med frekvensmodulation= sämre pitch.

Jag vet inte om de hade rätt här, med detta har ju numera tonats ned.

Jag vet dock att epos och naim hade/har samma åsikt.

[Richard]

Pansarstål har mycket liten inre dämpning och hög styvhet, vilket gör att de resonanser som bildas hamnar högt upp i frekvens och blir utpräglat resonanta. "Ping" säger det när man slår på en järnbit, eller hur? Och om man ska få stopp på "pinget" så tar man tag i järnbiten, dvs man tillför dämpning.

Jag måste bara fråga, hur funkar det: Är det inte svårt att få till det där pinget om man inte slår på järnet med nåt ganska hårt föremål?

Har lite svårt att tänka mig ett "ping" orsakat av ett baselement (även om jag kan tänka mig att det "byggs upp" resonanser i metallen)? Skulle baselementet kunna bli sin egen dämpgrej i ett sånt system (resonansen går ut i membranet istället eller nåt)?

(Detta är inget debattinlägg utan bara en fysikfråga )

Jo, sant. Pinget visar att en resonans finns i materialet, men det kan mycket väl vara så att den ligger vid en frekvens där excitationen är svag.

Det är väl därför som stagning i en MDF-låda trots allt är värd mödan, resonanserna flyttas uppåt i frekvens och eftersom trycket i lådan avtar med frekvensen för en given utnivå så exciteras resonansen mindre.

Det jag invände mot är synsättet att det enbart är styvheten som påverkar hur mycket en del av lådan rör sig. Det är dumt att bygga med material som har alltför låg inre dämpning, man kan liksom ge sig på att det blir resonanser då.

Och det allvarliga är ju trots allt om olika frekvenser behandlas olika, om allt tex dämpas med 0,5 dB så gör ju inte det så mycket. Men om man får en topp pga en resonans så hörs det betydligt mer.

Jag tror du koncentrerar dig på bekämpning av resonanser som inte har någon betydelse för upplevd pitch. Material med hög inre dämpning, allra sämst dämpning med asfaltmatta gör istället att resonanserna förs ned i frekvens ( där de gör mer skada ) och resonerar en längre tid istället för ett ultrastyvt material.

Resultatet blir sämre upplevd pitch= duger ej för highfidelity.

[StefanL]

Nu kan jag sannerligen inget om mekanik, men jag undrar om man inte borde bulta fast högtalaren i väggen också, förutom golvet? Det borde väl vara mer rationellt, om man ser till stabilitet i den led som högtalarmembranet rör sig?

/en john som spekulerar

I linnbutikerna och hos Linn gjordes det en massa tester under 90- talet. Detta resulterade i att det låter klart sämre om högtalaren har kontakt med väggen. Tom. om högtalarekabeln har kontakt med väggen så blir det sämre pitch.

Då tycker jag de skulle gett f-n i att testa, då hade det låtit bättre.

[Richard]

Nu kan jag sannerligen inget om mekanik, men jag undrar om man inte borde bulta fast högtalaren i väggen också, förutom golvet? Det borde väl vara mer rationellt, om man ser till stabilitet i den led som högtalarmembranet rör sig?

/en john som spekulerar

Det viktiga tror jag är att inte flytta ned resonanserna i frekvens. Det gör du ju om du bultar fast högtalaren i golvet eller på väggen.Detsamma händer om du kletar fast asfaltmatta på insidan av högtalarens väggar.

Då låter musiken sämre.

För en god upplevt pitch ska resonanserna istället upp så högt i frekvens som möjligt, och klingas av så snabbt som möjligt. En låda i aluminium vore kanske optimalt, lätt och stabilt.

Resonanserna bör också transformeras bort från högtalaren så snabbt som möjligt ( mekanisk jordning via spikes ) så de inte gör skada i själva högtalarelådans vibrerande som modulerar diskantelementet,- så som det blir med mjuka kuddar under högtalaren.

[enJohn]

Nu kan jag sannerligen inget om mekanik, men jag undrar om man inte borde bulta fast högtalaren i väggen också, förutom golvet? Det borde väl vara mer rationellt, om man ser till stabilitet i den led som högtalarmembranet rör sig?

/en john som spekulerar

Det viktiga tror jag är att inte flytta ned resonanserna i frekvens. Det gör du ju om du bultar fast högtalaren i golvet eller på väggen.Detsamma händer om du kletar fast asfaltmatta på insidan av högtalarens väggar.

Då låter musiken sämre.

För en god upplevt pitch ska resonanserna istället upp så högt i frekvens som möjligt, och klingas av så snabbt som möjligt. En låda i aluminium vore kanske optimalt, lätt och stabilt.

Resonanserna bör också transformeras bort från högtalaren så snabbt som möjligt ( mekanisk jordning via spikes ) så de inte gör skada i själva högtalarelådans vibrerande som modulerar diskantelementet,- så som det blir med mjuka kuddar under högtalaren.

Men en betongvägg är väl styvare än ett flytande parkettgolv? Om man inte vill att högtalaren ska "vicka" eller flytta på sig när membranet rör sig så borde väl hård koppling till bakomvarande (hård) vägg vara bättre än en hård koppling till något golv som kan vara av olika sort?

/en john som borde låta bli

[Richard]

Ja, betongvägg borde inte vara något problem med stabiliteten.

Problem är det däremot att du då måste ha en högtalare konstruerad för väggplacering på just en betongvägg.*

Möjligheten att justera högtalaren i djupled försvinner ju.

*Jag känner till en handlare som gjöt betong i parketten där högtalarna stod, för maximal stabilitet till sina aktiva kaber- högtalare.

Det lät visst mycket bra.

[Goldfinger]

Men det finns ju de konstruktörer som menar att eftergivliga system (dämpande) också äter effekt. Dvs, en del av den energi som man pumpar in i systemet bara omvandlas till värme.

Hur är det med den saken?

/ B

Ett stort problem med detta är att musikenergin då " dör ut med en viss fördröjning" istället för att jordas vidare direkt till golvet via stabila spikes.

Jag förstår inte, jag tycker dina inlägg talar emot varandra.
Du vill absorbera resonanser men samtidigt avfärdar du allt material som absorberar bra som försämrande av "percieved pitch".
Stengolv är enligt dig bättre än om golvet skulle bestå av gummimatta, ändå vill du "jorda" bort resonanser.
Vad får dig att tro att jordning mot hårda material är bättre?
Ett hårt material som spikes som står under vibration från högtalaren och som ställs mot ett annat hårt material (golv) ger tillsammans en väldigt dålig kontakt eller jordning som du uttrycker dig.
Tänk en bilmotor igång där motorkuddarna bytts ut mot metall och utan skruvförband, hur tror du kontaktbilden ser ut mot chassit?
Det är lite överdrivet visst men det är ju samma tänk.
Om du nu vill ha max bidrag av golvet så får du bulta fast grejorna.
Du skriver samtidigt att fastbultning inte är bra då du flyttar ned resonansfrekvensen, det du då erkänner samtidigt är att spikes ger en sämre koppling till golvet, alltså mera likt gummin.
Jag ser inte att alla dina önskemål är kompatibla på det sätt du beskriver.

[Richard]

Goldfinger:

Jag beskriver bara mina upplevelser och säger inte att fysiken bakom skulle vara rätt.

Subjektivt sant för mig är att betonggolv och spikes är en mycket bra kombination, gärna i samband med heltäckningsmatta.

Men även på ostadig parkett så upplever jag en förbättrad uppfattning av pitch med spikes istället för mjukare fötter.

Det låter tydligare, renare om tonerna och det blir lättare att justera subwoofrarna rätt. Bumlet i basen försvinner- men justeras en spikes fel så blir det otydligare basgångar direkt.