av IngOehman » 2005-08-09 04:12
Jag tror att huvudskälet till apparatens populäritet trots allt är att den, i kraft av sin höga uteffekt jämfört med specifikationen, framstod som en "mera imponerande" förstärkare.
Tror inte heller man skall undervärdera många av dåtidens konkurrerande apparaters dålighet, som arbetande kraftigt till 3020's fördel. Det är ju lättare att verka duktig bland medelmåttor.
Personligen uppfattar jag inte de kraftiga HP- och LP-filtern i 3020 som någon fördel, men de användes av NAD i marknadsföringen. Jag har för mig att det stod "NADs filosofi är att koncentrera sig på det hörbara området och filtrera bort störningar, så att förstärkaren skall kunna koncentrera sig på musiksinalen", eller något liknande i broschyrerna.
Idén antyder att mycket låga och mycket höga frekvenser skulle vara jobbiga för förstärkaren att hantera. Förvisso kan mycket höga frekvenser vara svårhanterbara för förstärkare med låg slewrate, men om jag inte minns fel borde 3020 kunna klara väsentligt högre bandbredd än ingångsstegets LP-filter.
Att låga frekvenser skulle vara svårhanterade är en tveksam sanning - en som möjligen är något sannare dock, när en LP-spelare är signalkedja, och när man ser problemet främst ur en basreflexhögtalares synvinkel...
Om jag får välja fritt gillar jag nog bandbredden på 0,3 Hz - 200 000 Hz. Det brukar låta allra bäst.
Vh, iö
- - - - -
PS. En sak till skiljer 3020 från många andra samtida (små) förstärkare, nämligen att den har effekttransistorer som klarar mer än vanligt - en förlusteffekt om hela 234 W (om jag minns rätt). Jag tror både 3055 och 2955 klarade 117 W i TO3-kapseln.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).